Maria Bergström påminner om det självklara, att vuxna måste prata med barn om sexualitet – på barnens villkor.
Det är inte helt enkelt att skriva eller prata om barn och sexualitet. Ämnet är laddat, vilket inte minst märks på de föräldrafrågor som kommer till oss på RFSU. Det beror i sin tur ofta på okunskap om sexualitet i allmänhet, och om barns sexualitet i synnerhet. Ofta görs en direkt koppling till barns utsatthet och övergrepp. Men det är viktigt att också kunna uppmärksamma barns sexualitet utan att göra den kopplingen. Barn och sexualitet handlar om att vi redan tidigt i livet är sexuella subjekt med unika tankar, känslor och sätt att uttrycka och uppleva vår kropp och sexualitet.
Idag vet vi att barn föds med en förmåga att njuta av sin kropp, och att många barn tidigt upptäcker sitt könsorgan och känner att det kan vara skönt att röra vid. Ett barn måste få vara ett sexuellt subjekt – på sina villkor.
att få känna trygghet och att ha någon att vända sig till och berätta om händelser eller situationer som har känts dåliga, tråkiga eller hemska. Men lika viktigt är det att barnet kan känna trygghet att prata om positiva saker som har hänt.
Om vi vuxna vill att barn ska kunna komma till oss för att få stöd och svar på sina frågor så måste vi visa barnen att sexualiteten är möjlig att tala om. Vuxna påverkar barns sexualitet. Vi påverkar inte bara genom att sätta gränser el- ler visa på de förväntningar och normer som vi anser finns kring sexualiteten. Vi påverkar också genom att uppmuntra eller stärka det som barnet upplever som positivt och lustfyllt.
”Om vi vuxna vill att barn ska få stöd och svar på sina frågor så måste vi visa barnen att sexualiteten är möjlig att tala om.”
Många vuxna har ett passivt förhållningssätt. Många jag träffar har sagt »jag svarar på de frågor barnet har, men det är inget som jag själv tar upp«. En sådan inställning bottnar ofta i en tanke att man som vuxen ska in- vänta barnets mognad, men att alltid invänta barnets initiativ är inte tillräckligt för att de viktiga samtalen ska kunna äga rum. Vuxna ska inte bara svara på barnets frågor, vuxna har också ett ansvar att visa att sexualiteten är något
Sexualiteten och njutningen är en naturlig del av ett barns liv och det behöver vi som vuxna ha kunskap om. Barn känner nyfikenhet inför att upptäcka och utforska sin kropp och barn lär sig att samspela med andra genom att leka, till exempel »doktorslekar« eller »mamma-pappa-barn«.
Vi föds alla sexuella, men vår relation till kroppen och upplevelsen av sexualiteten påverkas av den bekräftelse eller avsaknad av bekräftelse som vi får under vår uppväxt. Vi för, medvetet eller omedvetet, över värderingar som vi har till våra och andras barn. Om vi vill att barnen ska ha en god relation till sin egen kropp och sexualitet måste vi också visa att vi har det. Som vuxen måste man i sitt möte med barn till exempel tänka på att de kanske gillar killar eller tjejer, eller både och. Inte minst viktigt är det att förmedla att inget är bättre eller sämre än något annat. En del barn känner också tidigt att deras upplevelser av sig själva, inte överensstämmer med det biologiska könet.
Barn behöver utveckla ett språk för att kunna tala om sexualitet och för att kunna uttrycka och handla utifrån sina egna önskemål. Ett barn har förstås också alltid rätt man kan och får prata om. När kan man börja prata med barn om sexualitet undrar många. Vid vilken ålder är det lämpligt? Frågan i sig avslö- jar att det finns en bild av sexualitet som något som barn utvecklar vid en viss ålder.
Frågan visar också att man ser på sexualitet som liktydigt med vuxnas sexualitet. Att prata med barn om kropp, kön, beröring, njutning och om kroppsliga eller känslomässiga gränser är inget man ska börja med vid en viss ålder. Man ska i stället försöka se de möjligheter som finns och vara öppen för samtal om sexualitet redan från det att barnet är litet.
För att inte påverka barnets sexualitet eller behov att tala om sin sexualitet negativt är det viktigt att man som vuxen inte väljer bort ämnet. Man kan tidigt lära barnet att det har rätt och möjlighet att sätta ord på sina unika känslor och upplevelser. Som vuxna måste vi utnyttja de tillfällen som ges – och de är många bara man väljer att inte blunda för dem.
Maria Bergström är socionom och sakkunnig på RFSU
Krönikan är publicerad i Ottar #2 2011 tema Upplyst – läs mer och köp numret här!
