Vill du hångla?
Visst är det viktigt att prata med unga om sex och relationer. Fast ibland verkar det vara de vuxna som behöver guidning. I år fyller samtyckeslagen fem år, och det är tonåringarna som visar vägen.
Det är tisdag eftermiddag på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. I korridoren smäller det från plåtskåpen när 1300 elever slutar för dagen. Hannes Selimovic sopar bort några popcorn från den stora soffan i källarrummet där elevkåren har sitt högkvarter. Över soffan hänger fortfarande de svarta ballongerna från förra veckans halloweenfest. På väggen mitt emot sitter en stor regnbågsflagga.
– Vi jobbar för att alla ska trivas och ha det bra på skolan, säger Hannes Selimovic om arbetet i kårens påverkansutskott, där han är ordförande. Gruppen anordnar temaveckor som prideveckan och visibility week mot rasism. Nu senast, i oktober, hade de sin årliga metoo-vecka, med fokus på sexuella trakasserier.
När metoo-uppropet startade år 2017 var Hannes Selimovic bara 13 år. Hans kårvänner Amélie Gaugirard och Gabriel Amazeen var 11 och 12. De har alla gått in i tonåren med metoo på nyheterna och samtycke i lagboken.
En studie som RFSU gjorde förra året visar att unga mellan 16 och 20 år blir allt bättre på att fråga om samtycke vid sex. Samma studie visar att unga är mer verbala jämfört med äldre. Det är till exempel vanligare bland unga att initiera sex med en ny partner genom att helt enkelt fråga om personen vill ligga. Bland unga i åldern 16-20 år svarade 33 procent att de frågade om samtycke senaste gången de hade sex med en ny partner, jämfört med 19 procent av de i åldern 21-35 år.
För Hannes Selimovic, Amélie Gaugirard och Gabriel Amazeen är det en självklarhet att man pratar om vad man vill och inte vill.
– Man märker ju på kroppsspråket också. En person som vill är framåtlutad och aktiv. Om man drar sig undan eller är stilla är det en signal om att man inte vill. Fast det enklaste är ju att fråga, säger Amélie Gaugirard.
Att många väljer att inte prata vid sex tror hon beror på att man är rädd för att förstöra stämningen.
– Man vill inte avbryta eller göra det stelt. Fast även om det känns svårt tycker hon inte att man ska undvika att prata.
– Jag tror att det känns tryggare om man gör det. Då kanske man slipper vara nervös eller obekväm. Många tycker dessutom att det är attraktivt med personer som frågar hur det känns och berättar vad de gillar, säger hon.
»Det finns en stark norm om att man inte ska prata under sex, utan bara köra på«
Gabriel Amazeen ser att det finns en stark norm om att man inte ska prata under sex, utan bara köra på.
– Det ser man till exempel i filmer. Där pratar de oftast inte med varandra, säger han, men tillägger att det kanske håller på att ske en förändring.
Han och de andra kan på rak arm komma på flera tv-serier som man kan titta på om man vill hitta inspiration och bli bättre på sexuell kommunikation: Sex Education, Skam, Young Royals, Big Mouth.
Sarah Olofsson, vice ordförande på organisationen Fatta, minns glädjen hon kände när samtyckeslagen klubbades för snart fem år sedan. Efter att lagen röstades igenom i riksdagen den 23 maj 2018 firade de stort på organisationens kontor i Stockholm
– Det är en dag jag aldrig glömmer, säger hon. Fatta bildades år 2013 efter ett uppmärksammat rättsfall där tre killar som stod åtalade för att ha våldtagit en tjej med en glasflaska friades av Umeå tingsrätt. Sarah Olofsson började sitt engagemang i organisationen år 2017.
– Då var det mycket fokus på att driva opinion för samtyckeslagen, säger hon
Hon berättar att idén om en samtyckeslag till en början mötte motstånd inom vissa riksdagspartier, fast vid omröstningen 2018 tog alla partier ställning för. Bland vissa jurister fanns däremot tvivel och Advokatsamfundet var emot.
De trodde inte att den nya lagen skulle leda till fler fällande domar utan uppfattade den som populistisk, som ett sätt för politikerna att möta de folkliga kraven på skärpta åtgärder mot sexualbrott.
»Det är en bekräftelse på att vi i Fatta hade rätt.«
Sarah Olofsson från organisationen Fatta!
En utvärdering som Brottsförebyggande rådet gjorde år 2020 visar dock att lagen faktiskt har lett till en kraftig ökning av antalet fällande våldtäktsdomar. Efter införandet av samtyckeslagen ökade antalet våldtäktsdomar med hela 75 procent.
– Det är en bekräftelse på att vi i Fatta hade rätt, säger Sarah Olofsson.
Hon ser att samtyckeslagen inte bara har lett till fler fällande domar utan också till ett brett samtal om att sex alltid ska bygga på frivillighet, ömsesidighet och respekt.
– Ämnet finns i debatten nu på ett helt annat sätt än tidigare. Unga idag växer upp med de här frågorna, säger hon.
Skolan får ofta kritik för brister i undervisningen om sex och relationer, men Hannes Selimovic, Amélie Gaugirard och Gabriel Amazeen tycker att undervisningen som de fått har varit bra, åtminstone på gymnasiet.
– Fast det är ju inte bara så att vi lär oss av vuxna. Vi unga hjälper varandra och reder ut saker tillsammans, säger Amélie Gaugirard.
Hon tycker att många fortfarande inte riktigt har förstått vad samtycke innebär.
– Det handlar inte bara om att respektera ett nej utan om att förstå att allt som inte är ett ja är ett nej. »Kanske« betyder inte »ja«. Tystnad betyder inte »ja«, och det är aldrig okej att tjata till sig sex, sammanfattar hon.
»Det kan vara svårt att bli avvisad, men du får inte bli defensiv eller tjatig.«
Amélie Gaugirard
En viktig dimension av samtycke är faktiskt att man måste klara av att ta ett nej, menar hon.
– Det kan vara svårt att bli avvisad, men du får inte bli defensiv eller tjatig. Du får bara acceptera det. Det är inte okej att bli sur för att någon inte vill, säger hon.
Gabriel Amazeen nickar instämmande.
– Om någon blir sur på dig när du säger nej blir det svårare att säga nej nästa gång. Det blir svårare att sätta gränser om man vet att den andra personen inte kan hantera det på ett bra sätt. Det är också viktigt att förstå att bara för att någon har sagt ja en gång betyder inte det att den är med på allt sedan. Det är alltid okej att ändra sig och säga att man inte vill längre.
Sarah Olofsson på Fatta ser att många fortfarande famlar kring vad samtycke innebär i praktiken. Samtidigt upplever hon att det finns ett stort intresse och en vilja att lära, både bland privatpersoner och i organisationer. Fatta får många förfrågningar från företag och organisationer som vill att de ska komma och utbilda.
De utbildade till exempel deltagarna och produktionsteamet inför den senaste säsongen av Paradise, tidigare Paradise Hotel. Den förra säsongen mötte massiv kritik efter att ett övergrepp hade visats i tv. Efter kritiken valde produktionsbolaget att inte sända de sista avsnitten och medgav att de borde hanterat händelsen annorlunda.
»Även om det finns en norm om att man gör på ett visst sätt kan man inte utgå från att alla per automatik är med på den.«
Sarah Olofsson
När Fatta utbildar om samtyckeskultur lär de ut att man måste ta reda på var ens egna och andras gränser går, så att man inte klampar över dem: Vill alla kollegor verkligen kramas när ni ses igen efter semestern? Är grannen bekväm med att du lägger en hand på axeln?
– Även om det finns en norm om att man gör på ett visst sätt kan man inte utgå från att alla per automatik är med på den. Samtycke handlar om mer än sexuella handlingar. Det handlar om hur vi ser på och pratar till varandra, och om att varje individs kroppsliga integritet ska respekteras, säger Sarah Olofsson.
Utanför fönstret på Kungsholmens gymnasium har det börjat skymma. En lärare i reflexväst och full cykelmundering kliver ut i duggregnet. Samtidigt testar två elever på väg till cheerleadingträningen akustiken i de nu ganska tomma korridorerna.
»Det finns ju också en gräns där man faktiskt är så berusad att man inte längre kan ge ett samtycke.«
Hannes Selimovic
Hannes Selimovic ser att det finns vissa tillfällen då sexuell kommunikation blir extra viktigt, som när man har sex med en person för första gången. Eller om man själv eller den man är med är berusad.
– Risken är att man inte har så bra omdöme, eller att man går med på något man inte vill.
– Det finns ju också en gräns där man faktiskt är så berusad att man inte längre kan ge ett samtycke, säger Amélie Gaugirard.
En annan situation där samtycke kanske egentligen inte kan ges är om relationen är ojämlik, framhåller Gabriel Amazeen.
– Om det finns en stor maktobalans finns en risk att båda inte har lika mycket att säga till om, och då vågar man kanske inte säga nej. Till exempel om den ena är väldigt ung och den andre är äldre, eller om en lärare inleder en relation med en elev eller en chef med en anställd.
För Hannes Selimovic handlar samtycke i grund och botten om att vara lyhörd och bry sig om dem man är nära.
– Du vill ju inte pressa någon du är med till att göra något den inte vill. Det vet vi ju att det sårar och lämnar ärr.
Charlie Olofsson är frilansjournalist.
LÄS ÄVEN
Kalle Norwald: »Jag är hoppfull« – Anna Dahlqvist
Alkohol vanligaste drogen vid våldtäkt på krogen – Anna Knöfel Magnusson
Vill du äta jordgubbar? – Elin Bengtsson