»Vikingaspermier« tar över världen

Det första man ser när man kommer till European Sperm bank på Norrebro i Köpenhamn är en uppstoppad isbjörn i foajén. På väggen står det »Give life«. Strax bakom receptionsdisken sitter laboratorieassistenterna och räknar hur många dugliga simmare det finns i varje sats.

Här finns också fem vitmålade rum upplåtna för spermadonatorerna, där de kan välja porr från PornHub eller Uporn. För en extra upphöjd upplevelse finns ett par vr-glasögon att låna som förflyttar användaren in i rummet där samlaget pågår. Bara tre-fem procent godkänns som donatorer och hamnar i spermabankens meny på hemsidan.

Diego. Öppen donator. Ögon: Bruna. Vikt: 82 kilo. Hår: Ljusbrunt. Hårtyp: rakt. Längd: 176 cm. Högerhänt. Mors etnicitet: Dansk. Fars: Dansk. Favoriträtt: Kött och potatis. Donatorn har vanligtvis komfortabla kläder som hoodies och jeans. Hans barn och hans familj betyder allt för honom.

Danmark är ett föregångsland när det kommer till assisterad befruktning. Tidigare var det främst heterosexuella par, som hade svårt att skaffa barn, som använde sig av spermadonation. Men i just Danmark har queera par och ensamstående mödrar fått hjälp med assisterad befruktning länge, åtminstone i jämförelse med andra länder.

»Då och då tänds en röd lampa på väggen på European Sperm Bank, när en donator låser in sig i ett av rummen för att lämna sperma.«

1997 fastslog Danmark att det var förbjudet för läkare att hjälpa lesbiska par och singelkvinnor att få barn. Men barnmorskan Nina Stork, som själv försökt få barn med sin partner, hittade ett kryphål i lagen.

Läkare fick visserligen inte hjälpa alla att få barn, men det stod ingenting om barnmorskor. 1999 startade hon Storkkliniken, dit hbtqi-personer och ensamstående kvinnor kunde få vända sig för att bli befruktade.

Några år senare grundades European Sperm bank. I dag är Danmark en av världens största exportörer av sperma. European Sperm Bank exporterar sperma till över 90 länder. Förutom European Sperm Bank domineras marknaden av Cryos international, som ligger i Århus, och som exporterar sperma till över 100 länder.

Danmark har blivit ett favoritresmål för svenska hbtqi-par, som inte fick rätt till assisterad befruktning på hemmaplan förrän 2005. Den danska modellen är annorlunda från den svenska – här kan föräldrarna få information om donatorerna genom att scrolla genom deras profiler på spermabankernas hemsidor.

– Om du håller på med sport hela dagarna och får en donator som är introvert och läser böcker, så kommer det barnet kanske inte passa in i familjen. Det är ingen tvekan om att genetik också syns i personer, säger Annemette Arndal-Lauritzen, vd på European Sperm Bank.

Hon har jobbat här sedan 2013 och beskriver det som ett jobb som är mer än ett jobb. Då och då tänds en röd lampa på väggen på European Sperm Bank, när en donator låser in sig i ett av rummen för att lämna sperma.

Marknadsföringsansvarig på spermabanken är Julie Paulli Budtz. Hon berättar att många letar efter en donator som ser ut som en själv eller ens partner.

– Andra bestämmer sig efter att ha läst den handskrivna lapp som donatorerna får skicka med eller efter att ha lyssnat på röstmeddelandet som de kan få tillgång till, säger Julie Paulli Budtz.

På sin hemsida står det att ett av spermabankens ledord är mångfald. vd:n Annemette Arndal-Lauritzen förklarar vad det innebär.

– Vi tycker att alla typer av familjer ska ha tillgång till fertilitetsbehandling och att ingen ska bli diskriminerad på grund av deras familjebakgrund eller sexualitet. Vi tillåter också homosexuella donatorer. Vi önskar en mångsidig donatorbas, och att våra medarbetare ska avspegla mångfalden i samhället.

Danmarks befolkning består till ungefär 14 procent av första eller andra generationens invandrare. Trots det vittnar många par om att det är svårt att hitta icke-vita donatorer.

Odin. Anonym donator. Ögon: Blåa. Hårtyp: rakt. Fräknar: Inga. Drömresa: Jag skulle vilja se världens sju underverk. Donatorn är en händig man som älskar sport – är väldigt duktig på karate.

Charlie och Samir åkte till Danmark med förhoppningen om att hitta en palestinsk donator, eftersom Samir är palestinier och hens partner ska bära barnet.

»För mig som lever i ett vitt land har det känts viktigt att barnet förstår hur det är att vara från en annan plats. Någon gång kommer vi att åka till Palestina och då vill jag att barnet ska känna tillhörighet«

Samir

– Jag hade nog tänkt att vi skulle ha som en buffé. Särskilt i Danmark trodde jag att det var jättelätt att bara säga sina behov, berättar Charlie.

– För mig som lever i ett vitt land har det känts viktigt att barnet förstår hur det är att vara från en annan plats. Någon gång kommer vi att åka till Palestina och då vill jag att barnet ska känna tillhörighet och se sig själv i den kulturen, säger Samir.

– Det känns viktigt att ingen tror att Samir är barnvakt, utan att man förstår att hen också är förälder, säger Charlie.

Men någon buffé fanns inte. Paret ville ha en öppen donator, vilket innebär att barnet vid arton års ålder får reda på vem som donerat sperman.

Då återstod endast en träff från hela Mellanöstern.

Det slutade med att Charlie och Samir beställde sperma från Tyskland, där de kunde hitta en syrisk och en turkisk donator. Det gjorde processen betydligt dyrare. Om de hade valt en donator från den danska banken hade det kostat 7 000 danska kronor per försök, nu blev det istället 11 235 kronor.

De lyckades inte bli med barn. Charlie och Samir har samtidigt stått i kö för assisterad befruktning i Sverige, och har nu kommit fram. När de nu försöker bli gravida via det svenska sjukvårdssystemet kommer de ha ännu mindre information om donatorn, som väljs ut av sjukvårdspersonalen.

– Jag gillar egentligen det svenska systemet och tanken på att man inte ska titta i en katalog och försöka hitta något elitbarn. Det är bra, men när det gäller donatorns ursprung önskar man att det finns mer information, säger Charlie.

Philippe. Öppen donator. Ögonfärg: Bruna. Hårfärg: Svart. Religion: Ateist. Donatorn Philippe är kines och har bott i Danmark i flera år och pratar lite danska. Han är väldigt lätt att kommunicera med och han är rolig.

I fikarummet på European Sperm Bank står en espressomaskin. Här kan personalen själva förbereda lyxkaffe med espresso och skummad mjölk.

Vd:n Annemette Arndal-Lauritzen tycker att det speglar spermabankens höga krav på kvalitet hos sina donatorer.

– Jag tror att det är samma som när man letar efter tavlor eller möbler, att som skandinavisk spermabank har vi en stämpel av att ha bra kvalitet. Det finns en massa anledningar till varför du inte får vara donator, som att ens mamma har haft bröstcancer och det finns en risk att man överför det. Eller om ens pappa haft hjärtattack i tidig ålder.

Enligt Annemette Arndal-Lauritzen går det inte att säga någonting om huruvida vissa donatorer är mer efterfrågade än andra. Alla har olika önskemål. Däremot går det att säga att det finns ett underskott av icke-vita donatorer.

– Ja, för de är inte lika enkla att hitta i Köpenhamn. Vi har få svarta donatorer, eller ickevit är kanske mer korrekt. De är inte lika typiska i Köpenhamn som i andra städer, säger Annemette Arndal-Lauritzen.

– Det är en av anledningarna till att vi öppnat kontor i London också, fyller Julie Paulli Budtz i.

»Statistiskt behöver vi 100 intresserade donatorer för ett par godkända.«

Annemette Arndal-Lauritzen

De har ingen särskild metod för att eftersöka donatorer med ett visst ursprung. Enligt vd:n hade det varit svårt.

– Statistiskt behöver vi 100 intresserade donatorer för ett par godkända. Ibland har vi tänkt att vi ska efterfråga donatorer från särskilda platser. Fast dagen vi börjar säga att vi vill ha japansk sperma skulle någon komma och vilja ha sydkoreansk sperma, så det är svårt… sedan kommer det ner till, hur viktigt är det egentligen?

Peiter. Anonym donator. Ögonfärg: Blå. Hårfärg: Jordgubbsblond. Favoritfilm: I am legend. En stor dröm är att uppleva de karibiska öarna på en katamaran. Donator Peiters stora mål är att leva ett enkelt liv, med mycket fritid så att han kan fokusera på det som betyder mest för honom.

Om barnsugna queers på nittiotalet var tvungna att hitta en vän som kunde bistå med sperma har de i dag långt fler möjligheter. Rikke Andreassen, professor vid institutet för kommunikation och humanistisk vetenskap vid Roskilde universitet, har forskat om queera familjer och om hur vithet och ras spelar roll i valet av donator.

 – Vi tänkte kanske för tjugo år sen att när vi queers får skaffa barn så kommer det att vara revolutionerande. Men det är ju inte det som händer, utan det vi ser är snarare hur kärnfamiljen reproduceras. Och vitheten blir också ofta en del av den normativa reproduktionen, säger hon.

Välfärdsstaten spelar en stor roll. När queera blivande föräldrar måste vända sig till kliniker för att bilda familj måste de också uppgå i en normativ berättelse om vad som utgör en bra familj. Men i Danmark handlar det lika mycket om den fria marknadens kontroll över fertilitetsindustrin.

»Många som vi har intervjuat, även personer som inte själva är vita, säger att de valt en vit donator för att de är två kvinnor eller två queers, och därför redan är utsatta.«

Rikke Andreassen, professor vid institutet för kommunikation och humanistisk vetenskap, Roskilde universitet

– När man ska köpa sperma i Danmark gör man det online precis på samma sätt som allt annat vi köper. Om jag ska köpa kläder väljer jag mellan ull och bomull, om den ska vara grön eller röd. På spermabankerna blir ras en materiell, biologisk kategori och en av parametrarna som du ska välja. Många som vi har intervjuat, även personer som inte själva är vita, säger att de valt en vit donator för att de är två kvinnor eller två queers, och därför redan är utsatta.

Det ingår i ett sorts nyliberalt föräldraskap, där du ska säkra de bästa möjligheterna för ditt barn, säger Rikke Andreassen.

Samtidigt vittnar rasifierade par om hur svårt det är att hitta icke-vita donatorer med samma ursprung som dem själva, och hur de blivit betraktade som »jobbiga kunder« när de inte velat ha vita donatorer.

– Hos spermabankerna finns en väldigt skandinavisk syn på världen, där det finns vit, och sen finns det kanske asiatisk eller afrikansk, som ju är enorma kategorier. Det är en generaliserande idé om ras. Det finns inte tillräckligt många donatorer, men spermabankerna arbetar kanske inte heller tillräckligt hårt för att få in de här donatorerna.

»I en brittisk radiodokumentär av BBC kommenteras vikingsperman med att »En gång i tiden invaderade de oss med båtar, och nu gör de det genom sperma«.«

Vilka donatorer som är eftertraktade tydliggörs också genom exporten av sperma. För drygt femton år sedan gjorde Cryos, Danmarks andra stora spermabank, en internationell kampanj där man såg en vit bebis med texten »Congratulations! It’s a Viking!«.

I dag hade Cryos inte gjort en sådan kampanj, informerar deras presskontakt. Men myten om dansk vikingsperma lever vidare i brittiska medier, där blivande föräldrar berättar om varför de valt just dansk sperma.

I en brittisk radiodokumentär av BBC kommenteras vikingsperman med att »En gång i tiden invaderade de oss med båtar, och nu gör de det genom sperma«.

– Vikingar har väldigt specifika konnotationer.Det är en hypermaskulin och hypervit idé om den nordiska mannen som han var innan migrationen kom hit. Det man får av sperma är ju sädesceller, man får inte etnicitet. Här sammanblandar man kultur och genetik. Det är en idé om att allt som finns i donatorn kommer ut i barnet. På så vis imiterar det den gamla rasbiologin, säger Rikke Andreassen.

Hon understryker att det inte är en kritik av föräldrar som använder sig av assisterad befruktning, eller av möjligheten att välja donator.

– Det handlar snarare om att tänka på hur vi utformar det här systemet. Vi måste tänka på vad vi reproducerar när vi reproducerar.

Torm. Öppen donator. Ögonfärg: blå. Hårfärg: blond. Favoritfilm: Jag gillar actionfilmer. Torm beskriver sig själv som glad. Donatorn har pentagonalt format ansikte. Donator Torms mun och läppar är i mellanstorlek och hans näsa är bred med en rak profil. Hans öron är i mellanstorlek.

Paret Lisa och Asia, som bor i Stockholm, sökte sig till Danmark av praktiska skäl. Asia är i Sverige på arbetstillstånd vilket gör att hon inte kan skaffa barn via det svenska sjukvårdssystemet.Men det handlade också om att de ville hitta en donator med samma ursprung som Asia, som är från Thailand, eftersom Lisa ska bära barnet.

– Vi vill inte bry oss, men vi vill också att barnet ska ha en connection med den ickebiologiska mamman, säger Asia.

– Vi var inte så noggranna först, men när man kan betala för att få mer information vill man inte ta det andra alternativet, säger Lisa.

»Enligt European Sperm Bank består kunderna idag av ungefär 40 procent hbtq-personer, 40 procent ensamstående kvinnor och resten av personer med fertilitetsproblem.«

Efter att ha sållat bort ett par stycken bland de öppna donatorerna på grund av deras hälsoinformation fanns det inte många sydostasiatiska alternativ kvar.

– En av de första sakerna vi var tvungna att tänka igenom var ifall vi ens har råd med detta. Om de har mindre av en viss typ av sperma är det högre efterfrågan och blir dyrare. Vi har sparat ihop mycket för detta, gjort det till vår prioritet. Men i slutändan är det en fråga om ojämlikhet. Jag tror fler hade åkt till Danmark om de hade haft råd, säger Asia.

De har gjort två försök med insemination, utan resultat. Till sommaren ska de istället försöka med IVF.

– Det är en business, och jag är lite rädd för att det finns så få donatorer med sydostasiatiskt ursprung. Det känns som att donatorerna har många fler barn när de är så få att välja bland, säger Lisa.

– Det är en business, men vi behöver den, säger Asia.

Eigil. Anonym donator. Ögon: blå. Hårfärg: Mörkbrunt. Mors etnicitet: Isländsk. Fars: Isländsk. Favoriträtt: Ingen faktiskt, jag är rätt öppensinnad. Jag föredrar organisk mat. Donator Eigil pratar flera språk och gillar att studera historia. Han hoppas ha en framtida karriär inom FN eller EU-organisationerna.

Tidigare användes spermadonation främst bland heterosexuella par som hade svårigheter att skaffa barn. I dag ser det annorlunda ut. Enligt European Sperm Bank består kunderna idag av ungefär 40 procent hbtq-personer, 40 procent ensamstående kvinnor och resten av personer med fertilitetsproblem.

I Danmark är 1,2-1,5 procent, eller cirka 800 av barnen som föds varje år tillkomna via donation. Om man räknar in barn som kommit till genom någon typ av hjälp på en fertilitetsklinik är siffran betydligt högre – runt 12 procent.

Industrin runt assisterad befruktning förväntas växa under de närmaste åren. Bland potentiella kunder finns nu inte bara queers, singlar och personer med fertilitetsproblem.

Det blir också allt vanligare att frysa ner sin sperma eller sina ägg för framtida bruk. Enligt researchorganisationen Data Bridge kommer den globala fertilitetsindustrin att uppgå till ett värde av ungefär 41 miljarder dollar 2026.

Annemette Arndal-Lauritzen, vd på European Sperm Bank, menar att de hela tiden försöker utforma sin verksamhet efter framtidens problem och utmaningar. Där ingår frågan om huruvida donatorer ska fortsätta få vara anonyma.

Men när det kommer till frågan om det finns risker med att viss sperma blir mer eftertraktad, eller om den kommersiella fertilitetsindustrin har rasbiologisk potential, återkommer Annemette Arndal-Lauritzen och Julie Paulli Budtz till att föräldrarna själva måste få välja donator.

– Kanske är sperman från danska föräldrar lite mer efterfrågad i Danmark, men i ett större perspektiv jämnar det ut sig, säger Annemette Arndal-Lauritzen.

– Folk är så olika. Tack och lov gillar folk olika, säger Julie Paulli Budtz.

I receptionen väntar en ung man som vill bli donator på att få ge blodprov. Håret är mörkblont, rakt och mellanlångt. Längd: runt 1,80. Ålder: tjugoårsåldern. Han är klädd i jeans, sneakers och en vinröd tröja.

---

Elina Pahnke är frilansjournalist

Bild Julia Lindemalm