»Vi vill ha en könsneutral föräldrabalk«

I utredningen »En föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla« vill regeringen göra en bred översyn av föräldrabalken för att kunna skapa en sammanhållen lagstiftning som inte gör någon skillnad på hur familjen ser ut eller hur barnen kommit till.

Vad är grunden till utredningen?

– Lagstiftningen kring föräldraskap har tidigare utgått från kärnfamiljsnormen men en mamma, en pappa och barn, men i Sverige i dag finns många olika sorters familjer och olika sätt att skaffa barn. Vi vill göra en bred översyn över hur föräldrabalken kan bli mer modern och könsneutral.

– En viktig del är se hur språket kan bli mer könsneutralt. Det kanske står mor och far på ställen där det inte alls är nödvändigt, och det blir exkluderande. Vi vill att föräldrabalken ska inkludera alla.

»Utredningen kommer inte titta på fler juridiska vårdnadshavare än två, utan den kommer se över hur barnets behov av trygghet och möjlighet till fortsatta relationer när det finns fler än två personer som har föräldraansvar, ser ut.«

Ni ska se över hur det går att »underlätta« för familjer där det finns fler än två föräldrar. Innebär det att regeringen kommer utreda frågan om att vara fler än två juridiska vårdnadshavare? Det är ju en familjekonstellation som många familjer i Sverige lever i idag och en fråga som lyfts av bland annat hbtqi-organisationer.

– Utredningen kommer inte titta på fler juridiska vårdnadshavare än två, utan den kommer se över hur barnets behov av trygghet och möjlighet till fortsatta relationer när det finns fler än två personer som har föräldraansvar, ser ut. Det kan exempelvis handla om regnbågsfamiljer, bonusfamiljer eller vid separationer.

Vad skulle det kunna vara för konkreta åtgärder?

– Det kan handla om umgängesrätten till exempel, det är en väldigt viktig fråga. Utredningen ska undersöka hur det praktiska vardagslivet för alla olika typer av familjer kan underlättas. Exakt vad det blir för områden kommer utredaren att titta mer på.

Har du själv, som hbtq-person med barn, drabbats på något sätt av lagstiftningen?

– När jag skaffade barn så behövde jag närståendeadoptera mitt ena barn, eftersom jag inte burit det, vilket innebar att jag inte var juridisk vårdnadshavare förrän 5-6 månader efter att barnet fötts. Det skapar en osäker situation både för barn och föräldrar. Jag hade inte behövt närståendeadoptera med dagens lagstiftning, men det finns andra liknande situationer som vi behöver ha ett tryggare regelverk för.

– Ur ett barnrättsperspektiv är det anmärkningsvärt att vi i Sverige år 2020 fortfarande kan hamna i sådana situationer där barnets rättigheter inte tillgodoses.

Utredningen ska bland annat se över hur det ska kunna bli lättare att adoptera. När är detta aktuellt?

– Det kan handla om möjligheten till adoptera varandras barn efter en separation, eller om adoption efter ett dödsfall. Det kan ttill exempel gälla tidigare familjehemsföräldrar eller i fall av samkönade par där den ena inte är juridisk förälder.

»Att vi vill ha ett könsneutralt språk i föräldrabalken handlar om att anpassa juridiken till verkligheten. Vi ska byta ut språket där det är onödigt normativt.«

Hur ser du på frågan som vissa organisationer driver i dag om att ett könsneutralt språk skulle stå i strid mot att arbeta för jämställdhet, till exempel mot att föra statistik kring mäns våld mot kvinnor?

– Det är otroligt viktigt med könsuppdelad statistik för att driva jämställdhetsfrågorna framåt. För att få syn på skillnaderna som baseras på kön. För mig utesluter inte en statistik som är könsuppdelad att kunna se problemen i samhället med till exempel våld i samkönade relationer.

– Att vi vill ha ett könsneutralt språk i föräldrabalken handlar om att anpassa juridiken till verkligheten. Familjer och relationer ser olika ut. Vi ska byta ut språket där det är ett onödigt normativt språk.

Flera fall har uppmärksammats där samkönade par har bott i och skaffat barn tillsammans i ett annat land än Sverige, och när de sedan flyttat till Sverige så upphävs det juridiska vårdnadshavarskapet för den förälder som inte är svensk medborgare, även fast de båda varit juridiska föräldrar i det land de skaffat barn i. Hur ser du på det?

– Den frågan ligger i en annan utredning. Men staten kan i sin lagstiftning inte utgå från kärnfamiljsnormen, vi ska inte splittra familjer utan målet är att ge barnen och familjerna större trygghet.

Vad hoppas du att en mer könsneutral föräldrabalk ska leda till?

– Jag hoppas vi kommer få en tryggare familjesituation oavsett hur familjerna ser ut eller hur de fått barn. Att det inte görs skillnad utifrån sexuell läggning, könsidentitet eller på vilket sätt barnen kommit till.

Carolina Hemlin

Ottars chefredaktör