Verklighet som svindlar
FILM Systrar bakom galler
Regi: Nima Sarvestani
Producent: Maryam Ebrahimi
Frihet bakom galler (2013) som belönades med en Emmy för Bästa dokumentär skildrar ett ovanligt kvinnofängelse i Afghanistan; de omgivande murarna blir ett skydd mot omvärlden för kvinnor som begått »brott« de inte ångrar. Sara, en av filmens huvudpersoner, hade vid 17 års ålder rymt med sin pojkvän — vilket i Afghanistan innebär akut fara för ens liv långt in i framtiden. När hon släpps ut ur fängelset och bjuds in till filmpremiären i Sverige, tar en ny film sin början.
»Ett spår i filmen lägger sig intimt nära och låter oss följa med när hon kissar på en plaststicka och får abortpiller i den svenska vården.«
Nima Sarvestanis och Maryam Ebrahimis nya dokumentär Systrar bakom galler är både en uppföljare och ett slags metaberättelse, där vi får följa Saras tillvaro i asylprocessens Sverige — där hon får se människors starka reaktioner på hennes historia och möter ett annat slags liv.
Ett spår i filmen lägger sig intimt nära och låter oss följa med när hon kissar på en plaststicka, får abortpiller i den svenska vården, och försöker upprätthålla en kärleksrelation i hemlandet via en knastrig telefonlinje. Och det med en svartsjuk pojkvän som nu börjar undra varför hon ska gå i skolan, skaffa vänner och inte bär slöja. I en del scener, då Sara cyklar eller får syn på en dildo för första gången, kan man besväras av en viss övertydlighet – men sanningen är väl att den verkliga kontrasten är precis så här stor.
»Korsklippningarna mellan ovissheten i det trygga Sverige och eftersökningarna efter Najibeh i Kabul upphäver i någon mån skillnaden mellan närhet och distans.«
Systrar bakom galler visar hur kraftfullt filmmediet är när det gäller att styra publikens blick och omsorger. Vi vet ju att otaliga kvinnor är kvar under enormt svåra förhållanden i Afghanistan, men Sara är ju här — och då blir hennes öde det enda som spelar någon roll. I ett intelligent grepp tvingar Sarvestani oss sedan att lyfta blicken. Sara kan inte släppa tanken på sin vän Najibeh, som efter tiden i fängelset har gått en oklar framtid till mötes: Att bli stenad till döds ligger i det här sammanhanget inom det rimligas gräns.
Korsklippningarna mellan ovissheten i det trygga Sverige och eftersökningarna efter Najibeh i Kabul upphäver i någon mån skillnaden mellan närhet och distans, och den faktiska verkligheten ska snart komma att få samma effekt. Det svindlar.
Kristina Lindquist är frilansskribent