Vem ska va president?
Varför är samkönade äktenskap så viktigt, kommer preventivmedel att förbjudas och vilken påverkan får Occupy Wall Street – en folkrörelse mot girighet – på samhället? Ottar bad tre sexualpolitiskt engagerade aktivister titta i kristallkulan.
JW = Jamia Wilson MC = Michael Crawford YK = Yetta Kurland O = Ottar
OTTAR: Anser ni att sex är politik?
Jamia Wilson: Som feminist som studerat andra vågens feministiska tradition är en devis som fastnat hos mig att »det personliga är politiskt«. Mina föräldrar lärde mig att förstå sambanden mellan strukturer och mitt och andras liv, och den sammankopplingen är oupplöslig i USA där så många lagar, speciellt när det gäller färgade kvinnors kroppar, har stiftats föratt kontrollera människors sexualitet. Ett exempel ärde lagar som fanns i ett antal delstater fram till 1967 och som förbjöd äktenskap mellan människor av olika hudfärg. Michael Crawford: Jag ser definitivt min sexualitet som politisk, särskilt när jag tänker på att det tills nyligen fanns lagar i vissa delstater som kriminaliserade mitt sätt att ha sex. När folk vill »försvara äktenskapet« så talar de om det traditionella äktenskapet mellan man och kvinna, men när man pressar dem lite mer så handlar det egentligen om att homosexuella är »äckliga«, och speciellt sättet de har sex på. Det finns definitivt en ökad drivkraft idag att göra sexualiteten till ett politiskt slagfält.Yetta Kurland: Sex är inte politik, men det är absolut politiskt. Det handlar om hur vi organiserar makt och begär. Vad vi tillmäter värde, vad vi attraheras av, vad som är frånstötande för oss, allt det är politiskt. Huruvida vi tillåts uttrycka vår sexualitet eller huruvida vi blir marginaliserade. Jamia Wilson, Michael Crawford och Yetta Kurland diskuterar amerikansk sexualpolitik och presidentvalet 2012. Foto: Nadja HallströmO: Vad är den viktigaste frågan i skärningspunkten mellan sex och politik?
YK: Jag tycker att den viktigaste frågan är hur vi kan organisera en maktbas, en position från vilken vi kan lyfta fram en mångfald av frågor som är viktiga för marginaliserade grupper. JW: Ekonomisk rättvisa är frågan för dagen. Det är det som hindrar så många kvinnor från att få tillgång till reproduktiv hälsa. Speciellt svarta kvinnor, invandrare och låginkomsttagare. Det är därför det är så hjärtskärande att höra folk tala om att dra in finansieringen till Planned Parenthood. Papperslösa kvinnor kan komma dit och få preventivmedel och vård utan att behöva vara rädda för att bli utvisade.MC: Äktenskapet. En sak som det inte talas så mycket om är hur familjer påverkas ekonomiskt av de ungefär 1 200 federala rättigheter som hänger ihop med äktenskapet i USA. För heterosexuella handlar äktenskap om kärlek och engagemang. Om man frågar homosexuella varför de vill gifta sig säger de för att få rättigheter och förmåner.»Det faktum att Obama öppet är för fri abort och att han har kämpat för kvinnors rättigheter gör att han är den person jag kommer att stödja nu.« Jamia Wilson
O: Vad är era tankar inför presidentvalet i höst?
MC: Den viktigaste frågan är att få Obama återvald. Det är sanslöst att bevittna hur bakåtsträvande det republikanska partiet har blivit, bara det faktum att vi diskuterar preventivmedel och abort, alltså saker vi trodde var avklarade för länge sen. Det känns pinsamt när man tänker på att folk runt om i världen tittar på vår presidentvalskampanj och vad den republikanska sidan för fram.JW: Jag håller med om att Obamas omval är det viktigaste, av så många skäl. För kvinnors rättigheter och reproduktiva rättigheter är det absolut nödvändigt. Även om jag skulle önska att han var lite mer progressiv när det gäller att ta ställning för aborträtten så gör det faktum att han är öppet för fri abort och att han har kämpat för kvinnors rättigheter att han är den person jag kommer att stödja nu.YK: Det värsta som skulle kunna hända vore om Obama bara fick sitta en mandatperiod. Det skulle göra skada på så många nivåer. Först och främst har han förändrat historien och brutit ny mark, inte bara genom att representera en minoritetsgrupp som därmed når en maktposition och allt vad det för med sig. Men också för de möjligheter att ställa till rätta några av de allvarliga oförrätter som har begåtts av flera tidigare regeringar.»Högern är så besatt av vad kvinnor gör med sina kroppar att det är helt förbluffande. Jag skulle inte drömma om att säga till en kvinna vad hon får eller inte får göra.« Michael Crawford
O: När man tittar på valkampanjen verkar det som det går att vinna politiska poäng på att begränsa kvinnors rättigheter, men kan man tjäna något på att vara progressiv?
MC: Äktenskapet börjar bli en fråga som kan fungera positivt för progressiva politiker. Det är ett sätt att engagera yngre väljare som inte förstår varför deras homosexuella vänner inte får gifta sig. I en artikel i National Journal stod nyligen att frågan om samkönade äktenskap skulle komma att bli ett lackmustest för demokratiska kandidater i valet 2016, att man inte kommer att kunna ses som seriös demokratisk presidentkandidat om man inte stöder samkönade äktenskap.YK: Fram tills nu har jämlikhet när det gäller äktenskap inte varit en majoritetsfråga men nu ser vi siffrorna krypa uppåt till 51-56 procent i New York – FÖR samkönade äktenskap. Och 98 procent av katolska kvinnor erkänner att de använder preventivmedel, så galningarna på högerkanten har inte gehör hos majoriteten. Vi ser en vändning när det gäller äktenskap och reproduktiva rättigheter, som rent ut sagt gör att galningarna verkar ännu tokigare.JW: Jag håller med dig, jag tror verkligen att kvinnliga väljare är smartare än vad Romney och Gingrich tror. Förra året diskuterades att dra in bidragen till Planned Parenthood, och man försökte etablera en myt om att de ägnar sig åt »folkmord« på svarta med argumentet att det finns många abortkliniker i svarta områden. Jag minns ett tillfälle när en afroamerikansk politiker från Ohio ställde sig upp och sa »så vitt jag vet har ingen av de här vita männen här någonsin fött ett svart barn. Jag har fött ett svart barn, så varför inte fråga mig hur det är?«»Vi måste se äktenskapsfrågan i ljuset av den motbjudande ojämlikhet som råder. Vi är i grunden andra klassens medborgare.« Yetta Kurland
O: Är sexuell frigörelse är en vänster- eller högerfråga?
YK: En mycket bra fråga. Jag tror att för 30 år sedan hade vi, queerrörelsen, bara den liberala vänstern till hands för att härbärgera våra krav. Jag är jurist och har läst många domslut under det senaste decenniet, inklusive många av högsta domstolens domar i hbt-frågor. Men det vidsynta, progressiva, visionära domslutet som togs i Kalifornien 2010 och åter gav samkönade par rätten att gifta sig (som hade förbjudits av »Proposition 8« 2008 red. anm.) är förmodligen ett av de vackraste uttrycken för erkännande av samkönade par, och dessutom feministiskt och stärkande för icke-traditionella familjer. Och domslutet skrevs av en domare som heter Vaughn R. Walker, som råkar vara homosexuell, men som var republikan och konservativ under hela sin tid som domare.MC: Det faktum att vi gör framsteg i frågor kring homosexuella i militären och äktenskap ställer hela tanken om hbt-frågor som progressiva på huvudet. Jag menar, rörelsen får stöd av ett större och större antal republikaner och konservativa, i alla fall i dessa två frågor.YK: Men ärligt talat, visst är väl äktenskapet en ganska konservativ fråga? Det finns många inom hbtrörelsen som kritiserar att vi arbetar med frågor som äktenskapet, när ras och genus får så lite utrymme i vår rörelse och när rasism, sexism och klassrelaterat förtryck är så utbrett. Varför arbetar vi för att se till att vi blir en del av den »enda procenten«, för att använda en Occupy Wall Street-referens. MC: Det är en tydligare svartvit höger-vänsterskala i fråga om reproduktiv hälsa, för högern är så besatt av vad kvinnor gör med sina kroppar att det är helt förbluffande för mig. JW: Det finns folk på vänsterkanten också som ägnar sig åt att vara moralpoliser angående vad folk borde göra med sina kroppar. Jag tror att det är mer av en individfråga.O: Om vi blickar 20 år framåt i tiden, hur kommer USA att se ut? Vem är president, hur ser er utopi ut?
MC: Jag önskar att vi var mindre beroende av fossila bränslen. Jag vill inte bara se Obamacare-versionen av hälsovård som vi har nu utan ett riktigt offentligt sjukvårdssystem med allmän sjukvårdsförsäkring. Jag skulle vilja att alla kunde gå på college kostnadsfritt – för avgifterna är helt vansinniga. Jag ska vara ärlig och säga att jag en dag hoppas tillhöra den översta procenten, men jag vill vara »en procent med hjärta«. YK: Jag håller med allt som Michael säger, förutom att jag inte vill vara en av de översta procenten, jag vill att vi alla är del av de 100 procenten och jag hoppas att vi kommer att återta den offentliga sektorn. Jag vet att jag kanske låter alarmistisk, men när kommer vi att erkänna att vi inte längre har fyra årstider? Jag är djupt oroad över fossila bränslen och jag tror att miljön är den enskilt viktigaste frågan, men vi stoppar huvudet i sanden. När ska vi vakna? Jag är inte så bekväm med ord som utopi eller fantasi eftersom jag tycker USAhar använt »fantasier« för att undvika olika problem. Jag tror faktiskt att vi måste nyktra till.JW: Om 20 år kommer jag att vara 51 och jag skulle vilja att mina barn lever i en värld där de har tillgång till bra skolor och kan fatta beslut i sina liv baserat på sin passion och sina intressen. Jag skulle vilja se att det ekonomiska systemet reformeras helt. För att få jämställdhet: samkönade äktenskap, för att få ekonomisk rättvisa: 100 procent, jag älskar det uttrycket. Jag vill att vi har en hälso-och sjukvård somomfattar alla och – vågar jag påstå – en demokratisk socialistisk stat. Produktionsmedlen i detta land har förlorat sig själva och den nyliberala modellen har inte fungerat – folk håller på att vakna upp inför det nu. Så tror jag att vi inser att vi alla måste bry oss om andra, vare sig vi vill det eller inte.MC: Och Michelle Obama är president.O: Tack för samtalet!
— Samtal och bearbetning Carolina Hemlin och Kristina LindquistÖversättning Charlotta Halldén Transkribering Elisabeth Swayze Bild Nadja Hallström (Bild längst upp: Scanpix)Detta är en kortad version av samtalet som i sin helhet publicerades i Ottar #2 2012, läs mer och köp det här!