Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
På bilden ser vi en nybliven mamma vars ansiktsuttryck av lättnad och lycka speglar den djupa emotionella resan. Hon ser ömt på sitt barn, vars första skrik och livliga uttryck symboliserar början på ett nytt liv. Barnmorskan, vars händer varsamt stöder bebisen, förbereder en första medicinsk undersökning som säkerställer att allt står rätt till.
Mamma och nyfödd bebis, 2024. Bild: TT.
Nyheter Kroppen

Vanligare att barn föds för tidigt på landsbygden

Andelen barn som föds för tidigt varierar stort mellan olika delar av landet, och små kommuner på landsbygden sticker ut. »Skillnaderna mellan vissa kommuner i Sverige är lika stora som mellan länder i världen« säger professor Bo Jacobsson till Ottar.

Bo Jacobsson, överläkare och professor vid Göteborgs universitet.

I genomsnitt föds knappt sex procent av barnen i Sverige för tidigt, men i vissa kommuner är siffran betydligt högre. Det visar statistik från Medicinska Födelseregistret. Den kommun som har högst andel för tidigt födda är Orsa i Dalarna. Där är för tidig födsel nästan dubbelt så vanligt jämfört med i landet som helhet. Här föddes över 11 procent av barnen för tidigt.

Något som förenar kommunerna med högst andel för tidigt födda är att det rör sig om små kommuner på landsbygden. Vad de regionala skillnaderna beror på är svårt att veta, menar Bo Jacobsson, överläkare och professor vid avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Göteborgs universitet. Han forskar om för tidig födsel och tycker att skillnaderna mellan kommunerna ska tas på allvar.

»Det är viktigt att gå till botten med de ojämlika siffrorna«

− Vi måste hitta vad det är som gör att vi ser det här gapet mellan olika områden, så att man kan sätta in rätt åtgärder. Skillnaderna mellan vissa kommuner i Sverige är lika stora som mellan länder i världen, säger han.

Det finns samband mellan för tidig födsel och till exempel utbildnings- och inkomstnivå, men i sin forskning har Bo Jacobsson sett att det inte räcker som förklaring. För några år sedan tittade han och hans forskarteam närmare på de regionala skillnaderna kring för tidig födsel, och då justerade de siffrorna för kända faktorer.

− Döm om vår förvåning när vi såg att det fortfarande fanns jättestora skillnader.

Enligt Bo Jacobsson tyder siffrorna tyder på att det kanske saknas något i vissa kommuner.

– Kanske når man inte ut med insatser eller information som kan förebygga för tidig födsel. Eftersom de kommuner som sticker ut framför allt ligger på landsbygden så skulle det kunna finnas koppling till olika miljöfaktorer inom till exempel industrier eller lantbruket, men det är bara en teori.

»Siffrorna tyder på att det kanske saknas något i vissa kommuner.«

En annan möjlig förklaring som forskarna pekar på är att mödrahälsovården i större kommuner och städer kanske har bättre förutsättningar att upptäcka risker, och sätta in åtgärder som hjälper barnet att stanna i magen.

En kvinna i en modern kontorsmiljö, symboliserande både ledarskap och framtidens affärstänkande. Hon står självsäkert med en öppen blick som utstrålar beslutsamhet och tillförsikt. Hennes klädsel är stilren och professionell, vilket speglar hennes roll som en influensrik ledare inom sin bransch.
I bakgrunden syns en ljus kontorslobby.
Kajsa Jansson, samordnare för kvinnors hälsa och förlossningsvård på SKR.

− Kanske har man bättre tillgång till specialister? Eller kanske erbjuds olika behandlingar på olika mödravårdscentraler?

Vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, känner man inte till att det finns regionala skillnader i andelen för tidigt födda. Organisationen har i uppgift att bidra till utvecklingen av kommunernas och regionernas verksamheter – och Kajsa Jansson, samordnare för kvinnors hälsa och förlossningsvård, välkomnar att skillnaderna undersöks närmare.

− Det är bra att man tittar på den här frågan inom forskningen, och ser vad vi kan lära oss och om det är några åtgärder som behövs, säger hon.

»Lösningarna för landsbygden ser delvis olika ut.«

Enligt en överenskommelse med regeringen satsar SKR sedan 2015 särskilt på kvinnors hälsa och förlossningsvård. Förra året tillkom i överenskommelsen att SKR ska göra »särskilda insatser för att stärka tillgängligheten till mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygden«. Inom ramen för detta har SKR undersökt hur mödrahälsovården bedrivs i olika regioner.

− Lösningarna för landsbygden ser delvis olika ut, säger Kajsa Jansson.

Även om det finns regionala skillnader i hur mödrahälsovården är organiserad är hennes bild att den håller god kvalitet över hela landet.

− Den här vården är väldigt styrd. Det finns en tydlig struktur med basprogram som ska följas, så att alla ska få del av samma vård, säger hon.

»För tidig födsel är den vanligaste orsaken till att barn dör före fem års ålder, och det är förknippat med många sjukdomar.«

Om det är så att gravida i vissa kommuner inte ges en mödrahälsovård av samma kvalitet som boende i andra kommuner strider det mot hälso- och sjukvårdslagen, som slår fast att vård och behandling ska erbjudas på lika villkor i hela landet.

De flesta barn som föds för tidigt i Sverige klarar sig bra, men det är ändå viktigt att gå till botten med de ojämlika siffrorna, menar Bo Jacobsson.

− Det här handlar om kvinnors och barns hälsa. För tidig födsel är den vanligaste orsaken till att barn dör före fem års ålder, och det är förknippat med många sjukdomar.

Om några år hoppas Bo Jacobsson kunna ge svar på varför det är vanligare med tidig födsel i vissa kommuner. Hans forskargrupp har nyligen fått forskningsmedel för ett nytt projekt där de ska fortsätta att undersöka de regionala skillnaderna.

− Även om det inte är utformningen av mödravården som orsakar att vissa kommuner har högre andel för tidigt födda kanske vår forskning kan visa på särskilda riskfaktorer att ta hänsyn till inom vården, säger han.


Charlie Olofsson är frilansjournalist

Bild nyfödd bebis TT

Fler artiklar

Ayaat Abdelaziz och Artika Singh är två aktivister som från helt olika perspektiv och platser i världen arbetar för förändring. Med fokus på intersektionalitet, antirasism och sexuell hälsa kämpar de mot fördomar, motstånd och systematiska orättvisor. Här berättar de om sina hjärtefrågor, största utmaningar och framtidens visioner.
Intervju Kroppen

Hej aktivister!

Artika Singh och Ayaat Abdelaziz kämpar båda för kvinnor och ickebinäras rättigheter på varsin sida av världen.

Krönika Kroppen

Hur hanterar vi att leva i krig?

Joumana Haddad skriver från Libanon om sin mamma som genomlevt fler tragedier än vad en människa borde klara av.

Närbild på Jenny Jägerfeld i svart skinnjacka.
Krönika Sex & hälsa

Kåtare med adhd

Jenny Jägerfeld om allt det positiva som inte lyfts i studier av adhd och sex.

Essä Kroppen

Av med masken

Clara Törnvall berättar om den svåra konsten att »avlära« sig från att kamouflera sitt sedan barnsben inlärda beteende.