Varför har vi blivit hjärntvättade till att tro att ett kön är det kåtare? Ulrika Hammar skriver om sin egen sexualpolitiska kamp.
Jag minns exakt när den drabbade mig första gången. Kåtheten. Jag var 13 år och låg på mage på en strand i Grekland. Plötsligt blev det varmt mellan mina ben, mer än vad solen någonsin kunde värma. Och jag visste exakt vad det var för jag hade läst om den här känslan och ivrigt väntat på att den skulle uppstå även hos mig.
»Det känns som ett vaxljus tänts mellan benen och man liksom bara smälter« hade en av Hans-Eric Hellbergs* läsare skrivit till honom. Brevet fanns med som ett förord i någon av hans böcker Kram eller Puss vars spännande, erotiska skildringar jag läst flera gånger om.
Med den där lågan mellan benen tändes också ett begär. Och jag har faktiskt aldrig sedan dess känt att jag skulle vara föremålet för någons åtrå eftersom mitt eget begär efter andra helt tagit över. Det är jag som har valt ut, jagat och erövrat.
Det första föremålet var servitören på hotellet. Jag kastade lystna blickar vid varje måltid och inom kort hade jag väckt hans intresse. »Jag vill gifta mig med din dotter.« minns jag att han skämtsamt sa. »Då får du skaffa dig ett bättre jobb först,« skämtade pappa tillbaka. I hemlighet smidde jag planer på att ta första bästa plan tillbaka till Kos så fort jag fyllt 18 och leta upp den heta ynglingen.
Sedan dess, ja, fram till ganska nyligen, har begäret funnits med mig. Det har varit en underbar, men krävande kompanjon som lett mig till nya vänskaper och utlevande situationer, snedsteg, äventyr samt ren och skär bliss.
»Jag har fnyst åt tantra, djupa blickar och långsamma smekningar. Jag har krävt pang-på-rödbetan-sex och kraftfulla orgasmer. Men det är för att jag inte vetat vad som väntat«
Ibland kallar jag det min personliga, sexualpolitiska kamp. Rätten att få jaga och slippa spela svår. Män är djur, men det är faktiskt kvinnor också. Varför har vi alla blivit hjärntvättade till att tro att ett kön är det kåtare?
Jag minns exakt när den drabbade mig. Men jag minns faktiskt inte när den försvann. Var det före eller efter den där allra sista mensen? Skedde det successivt eller plötsligt?
Kanske skulle den gå att återkalla med hjälp av en ny partner eller något särskilt preparat. Men faktum är att jag inte tror att jag vill ha tillbaka den. För allt eftersom kåtheten har retirerat har något annat trätt fram.
1800-talsgynekologen Edward Tilt, som specialiserat sig på klimakteriet, hade många teorier om kvinnans sexualitet i övergångsåldern. Bristen på lust var ett vanligt första tecken på »Förändringen«, men Tilt hade också märkt att den sexuella lusten kunde vara som starkast alldeles innan kvinnor slutade vara fertila.
Han underströk dock att sexuell upphetsning vid menopaus var en avvikande, sjuklig impuls som orsakas av inflammation i könsorganen.
Som tur är höll inte alla med honom. En av dem som var av annan åsikt var författaren och aktivisten Eliza Farnham. Hon var övertygad om att en kvinnas nervsystem bildade en länk mellan kroppen och den andliga världen vilket gjorde henne mer gudomlig och fantastisk än mannen.
Att sluta menstruera innebar en förflyttning till en mer upphöjd del av livet, från en fysisk period till en av mer kärleksfullt och andligt flöde. Hon påpekade att många kvinnor upplevde ett »hemligt nöje« på äldre dagar och att åren efter mensen kunde vara fyllda av något hon kallade »superhänförelse«.
Det låter så flummigt att jag skulle skrattat åt det hela bara för några år sedan. Jag har fnyst åt tantra, djupa blickar och långsamma smekningar. Jag har krävt pang-på-rödbetan-sex och kraftfulla orgasmer. Men det är för att jag inte vetat vad som väntat.
Allt eftersom det köttsliga begäret sjunkit undan har en annan typ av sexualitet tagit plats. Och det är helt ofattbart, men den är ännu starkare än den som en gång väcktes hos mig där i Grekland. Den finns med mig hela tiden och bor i hela min kropp, inte bara i könet.
»Allt eftersom det köttsliga begäret sjunkit undan har en annan typ av sexualitet tagit plats. Och det är helt ofattbart, men den är ännu starkare.«
Och här behövs minsann inte någon snygg servitör. Den börjar burra och glöda för minsta lilla: en lätt beröring från min partner, en särskild röst i en podd, en viss yogaposition, doften av solvarm tall, känslan av att sätta tänderna i en grekisk oliv.
När den växer tar den över varenda cell av min kropp, varenda del av mitt jag. Och när den exploderar kommer jag i en orgasm som får »superhänförd« att låta som en ytterst fjuttig beskrivning. »Tänk«, säger en av mina jämnåriga väninnor som upplever samma sak, »att kontakten med gud går via en medelålders kvinnas fitta!«.
Ulrika Hammar kommer ut med en bok om klimakteriet på Verbal förlag under 2022.
* Hellbergs böcker väckte stor uppmärksamhet på 1970-talet för sina skildringar av sexualitet hos barn och unga.