Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Artiklar

Vad kämpar ni för?

Hur definierar sex av landets tyngsta feministiska organisationer den ideologiska grund de står på – och vart ser de att rörelsen är på väg? I botten bränner ett par av feminismens svåraste stridsfrågor. Ottar tar tempen på sex feministiska organisationer.

»Omsorg är motsatsen till våld« 

Shahab Ahmadian. Bild: MÄN

SHAHAB AHMADIAN

FÖRBUNDSORDFÖRANDE FÖR MÄN

Kallar ni er feminister?

– Ja. Vi utgår från en intersektionell feminism som handlar om lika möjligheter och villkor.

Vad betyder feminism i ert arbete?

– Det är vår värdegrund. Men när jag möter andra vill jag inte övertyga dem om teoretiska modeller som de inte är intresserade av eller skrämmer dem, utan utgå från människors vardag och livssituation.

Viktigaste feministiska frågan för organisationen?

– Stoppa mäns våld mot kvinnor, mot andra män och mot sig själva.

Viktigaste feministiska frågan i samhället?

– Att jobba omsorgsfrämjande. Vi fastnar i det individuella och ser inte att världen är byggd utifrån en manlig blick. Politikernas svar är ofta fler kvinnor i näringslivet och kvinnligt företagande. Men vi behöver ifrågasätta att produktion och näringsliv värderas högre än omsorgsarbete. Löner i omsorgsarbeten behöver höjas och omsorg i livet – om barn och vänner – uppvärderas.

Vilken plats har hbtqi-frågor i Män?

– För att stoppa mäns våld behöver alla perspektiv inkluderas. Till exempel säger vi »alla vi som identifierar oss som män« istället för »alla vi män«, för att inkludera trans.

Vilken är den stora stridsfrågan inom feminismen i dag?

– Den västerländska feminismens möte med det globala syd. Västerländsk feminism har förstatligats och normaliserats men saknar en intersektionell förståelse. Om man säger att man alltid står på kvinnors och barns sida, uppstår just nu en krock när palestinska kvinnor och barn inte inkluderas, för att staten inte tar ställning för deras mänskliga rättigheter.


»Man ska kunna lämna en våldsam relation«

Clara Berglund. Bild: Caitlin Littlewood.

CLARA BERGLUND

GENERALSEKRETERARE (AVGÅENDE) FÖR SVERIGES KVINNOORGANISATIONER

Kallar ni er feminister?

– Ja. För oss är feminism en solidarisk kamp för kvinnors och flickors politiska, sociala och ekonomiska rättvisa och frigörelse.

Vad betyder feminismen i ert arbete?

– Den är vårt rättesnöre, en vision vi formerar oss kring.

Viktigaste feministiska frågan i organisationen?

– Att ekonomisk jämställdhet och självständighet är en grund för frigörelse i alla livets områden. Man ska ha råd att leva sitt liv och må bra, och kunna lämna en våldsam relation.

Viktigaste feministiska frågan i samhället?

– Just nu överskuggas allt av krig och konflikt, som ökar ojämställdhet och våld mot kvinnor. Annars är ekonomi den viktigaste frågan. Globalt utgör kvinnor majoriteten av fattiga. I Sverige straffar vårt orättvisa pensionssystem framför allt arbetarkvinnor.

Vilken plats har hbtqi-frågor i Sveriges Kvinnoorganisationer?

– Vi vill samarbeta med hbtqirörelsen och transrörelsen när vi tycker lika. När vi inte gör det försöker vi ha en konstruktiv debatt. Vi har hbtqi-personer i vår rörelse och vill man ansluta till vår kamp så får man gärna det.

Vilken är den stora stridsfrågan inom feminismen i dag?

– Olika syn på vad kön är. Vi jobbar utifrån kön som en majoritetsstruktur med fokus på materiella livsvillkor. Andra jobbar mer inriktat på identiteter och företräder minoritetsgrupper inom och utom kvinnokollektivet. Ibland kommer vi i konflikt och har olika ingångar. Med prostitution blir det mycket fokus på de splittringarna inom feminismen. En annan gång kan vi ha olika ingångar men landa i samma sak. Det sker även i breda vänsterrörelser som gått från ett klassperspektiv till ett identitet och individperspektiv. Det är gal-tan* fast i feminismen.

* Gal–tan är en indelning och skala för politiska värderingar och partier.


»Feminismen måste bli tråkigare«

Amra Bajric. Bild: Fatta.

AMRA BAJRIC

ORDFÖRADE FÖR FATTA!

Vad betyder feminismen i ert arbete?

– Det är den ideologiska grunden vi står på. Den innebär att alla ska ha samma möjligheter och rättigheter och inte begränsas av könstillhörighet eller normer. Marginaliserade grupper kan behöva mer anpassning för att nå dit, än grupper som är i majoritet.

Vad är den viktigaste feministiska frågan i organisationen?

– Vi var med och drev igenom samtyckeslagen 2018. Nu vill vi uppnå en samtyckeskultur. Att samtycke blir lika självklart som att – i Sverige äter vi inte hund.

Viktigaste feministiska frågan i samhället?

– I Sverige behöver feminismen bli mer tråkig, mindre Instagramvänlig och buren av profiler. Då missar man komplexiteten. Striderna om småsakerna pågår i tråkiga protokoll och dokument på kommunal och regional nivå. Hjälten är en kommuntant som har jobbat i 40 år och vet vad hon pratar om.

Vilken plats har hbtqi-frågor i Fatta?

– Vi vet att de grupperna ofta är utsatta och marginaliserade. En samtyckeskultur inkluderar självklart dem och vi är därför allierade med hbtqi- och transrörelsen.

Vilken är den stora stridsfrågan inom feminismen i dag?

– Striden nu handlar om att vidga vilka feminism i Sverige finns till för. Det är lätt att värna om sina egna, men när det bränner till måste vi värna om alla, om kvinnor som nu genomlider ett folkmord. Efter ett års krig i Palestina måste vi titta på oss själva. Varför kan vi inte stå upp? Varför står regeringen inte upp för dem? Det har förvånat mig att stora feminister har fortsatt prata om kvinnors värde men inte tagit upp det.

»Det är inte alltid viktigast att säga att man är feminist«

Petra Tötterman Andorff. Bild: Liza Simonsson.

PETRA TÖTTERMAN ANDORFF

GENERALSEKRETERARE PÅ KVINNA TILL KVINNA

Kallar ni er feminister?

– Ja. Men vi kallar oss också kvinnorättsförsvarare. Vi jobbar i länder där arbetet vi gör inte alltid är okej, därför anpassar vi oss. Det är inte alltid viktigast att säga att man är feminist.

Vad betyder feminismen i ert arbete?

– Det enar oss och våra partners. Vi gör också kopplingen att feminism och fred går hand i hand. Man kan inte ha det ena utan det andra.

Viktigaste feministiska frågan i organisationen?

– Kvinnors organisering. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för att länder ska lagstifta mot våld mot kvinnor är att det finns en stark kvinnorörelse.

Viktigaste feministiska frågan i samhället?

– I världen är det kvinnors rätt till makt över sin kropp och sitt liv. Att leva fritt från våld och att själv kunna bestämma om du ska bli mamma. Bara i sina kroppar är kvinnor så otroligt utsatta.

Vilken plats har hbtqi-frågor i Kvinna till kvinna?

– Frågorna har en naturlig plats genom partnerorganisationernas arbete och i det vi driver själva. Flera partners jobbar med frågorna, men vissa kan inte för att det finns en så stor hotbild.

Vilken är den stora stridsfrågan inom feminismen i dag?

– Vilka som ska inkluderas i kvinnorörelsen. Det blev uppenbart i Sverige nyligen i debatten om könstillhörighetslagen. Det finns en internationell antigenusrörelse som vill skapa splittring, så att kvinnorörelsen bråkar internt istället för att enas framåt. Jag tror utvecklingen beror på om ledarna i organisationer klarar att enas om minsta gemensamma nämnare, och jobba tillsammans.


»Islamofobin ökar i feministiska rum«

Ranjani Srinivasan. Bild privet.

RANJANI SRINIVASAN

ORDFÖRANDE FÖR STREETGÄRIS

Kallar ni er feminister?

– Ja, högt och stolt. Vi definierar feminism som ett intersektionellt och inkluderande rum för alla som inte identifierar sig som män.

Vad betyder feminismen i ert arbete?

– Att utmana destruktiva strukturer. Jag deltog nyligen i ett panelsamtal om rasism i skolan och att unga flickor bestraffas både utifrån kön, hudfärg och religion. Vi är alla uppvuxna i en patriarkal, kapitalistisk och rasistisk värld och har internaliserat en hel del av det. Jag lyfte att skolan saknar verktyg för att jobba intersektionellt, när barn och föräldrar utsätts för rasism.

Vad är den viktigaste feministiska frågan i organisationen?

– Vi har sett en tydlig ökning av islamofobi i feministiska rum, genom vår undersökning

Femtempen. Ett konkret exempel är att många har åsikter om hijab, men de högsta rösterna som hörs är inte muslimska kvinnors.

Viktigaste feministiska frågan i samhället?

– Våld mot kvinnor och ickebinära, i Sverige och globalt.

Vilken plats har hbtqi-frågor i organisationen?

Streetgäris är en inkluderande och intersektionell organisation, vi samarbetar med till exempel Transammans. Men vi behöver inkludera fler från olika grupper och bli mer kunniga.

Vilken är den stora stridsfrågan inom feminismen i dag?

– Det finns en schism mellan biologismen – om du föds som man så är du man och om du föds som kvinna är du kvinna – och att inkludera trans- och hbtqia+-frågor. Ända sen feminismen uppfanns har en schism mellan vit feminism som är den starkaste rösten och intersektionell feminism som exkluderas, funnits.


»Vi måste samlas kring vad det är som står på spel.«

Ingela Holmertz. Bild: Daniel Ivarsson / RFSU.

INGELA HOLMERTZ

GENERALSEKRETERARE FÖR RFSU

Kallar ni er feminister?

– Ja. För RFSU är feminism att arbeta för jämlikhet och en värld där alla har lika förutsättningar.

Vad betyder feminismen i ert arbete?

– Vi har en långsiktig vision om att alla människor ska vara fria att bestämma över sin kropp, sexualitet och vem man vill leva med. För att nå dit arbetar vi feministiskt, antirasistiskt och normkritiskt.

Viktigaste feministiska frågan i organisationen?

– För första gången ser vi att mödradödligheten ökar efter att länge ha minskat.Vi behöver jobba med säker förlossning, mödravård och abort. I Sverige är aborträtten och sexualundervisningen inte hotad än, men det kan gå fort om vi inte värnar om det. Det är viktigt att ha den blicken när vi pratar om feminism.

Viktigaste feministiska frågan i samhället?

– Att det pågår en backlash för jämställdhet i hela världen. Växande patriarkala och värdekonservativa strukturer i världen, som blev väldigt synliga genom amerikanska valet, gör att flickors, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter försvagas.

Vilken plats har hbtqi-frågor i organisationen?

– Vår feminism är transinkluderande. I alla verksamheter jobbar vi med att stärka hbtqi-personers rättigheter. Det finns inga motsättningar mellan grupper, det viktiga är arbetet mot förtryckande strukturer.

Vilken är den stora stridsfrågan inom feminismen i dag?

– Istället för att strida borde vi gräva ner alla ideologiska stridsyxor inom feminismen. Vi måste samlas kring vad det är som står på spel och vad vi tycker lika kring – att jobba för alla människors rättigheter.


Text: Helena Björk

Illustration: Team Hawaii

Fler artiklar

Artiklar

Feministiska framtider

»Jag sätter hopp till de sociala rörelserna« TIINA ROSENBERG Professor emerita i teatervetenskap och genusvetenskap, medgrundare av Feministiskt Initiativ, aktuell