Vad gör regeringen åt »dödslagen« i Uganda?

I maj antog Uganda en av världens hårdaste antigay-lagar. I mitten av augusti meddelade Världsbanken att man stoppar alla nya lån till Uganda, som en markering mot den nya lagen. Beskedet välkomnas av hbtqi-aktivisten Purity Page, som bor i Sverige sedan 2021.

– Jag tycker att det är fantastiskt bra. Världsbankens beslut har verkligen satt press på Ugandas regering, säger hon.

»Jag vet minst ett 40-tal personer som har blivit gripna sedan lagen infördes«

Purity Page

Purity Page kommer från Uganda men tvingades fly 2016 efter att ha utsatts för dödshot från sin egen far.  Från hbtqi-personer som är kvar i landet hör hon att den nya lagen har fått omedelbara konsekvenser.

– Jag vet minst ett 40-tal personer som har blivit gripna sedan lagen infördes. Vissa har blivit angivna av sina hyresvärdar eller arbetsgivare för att de misstänks vara homosexuella. Stämningen är mycket spänd och de som kan försöker lämna landet, säger Purity Page till Ottar.

Homosexualitet har varit förbjudet i Uganda ända sedan kolonialtiden men den nya drakoniska lagen innebär en kraftig skärpning. Till exempel kan personer som dömts för homosexualitet flera gånger dömas till dödsstraff.

Den gör det också olagligt för hyresvärdar att hyra ut bostäder till hbtqi-personer, och »främjande« av homosexualitet kan ge upp till 20 års fängelse, bara för att nämna några paragrafer. Det blir i praktiken olagligt att identifiera sig som hbtqi-person.

Sedan lagen infördes har flera länder i det internationella samfundet övervägt att stoppa biståndet till Uganda för att sätta press på landets regering.

Purity Page ser dock att indragna lån och bistånd riskerar att ytterligare piska upp hatet mot hbtqi-personer i Uganda, men i det här läget tror hon ändå att sådana påtryckningar behövs.

– Samtidigt är det viktigt att öka stödet till människorättsorganisationer i Uganda som jobbar för hbtqi-personers rättigheter, säger hon.

»Vi är djupt engagerade i landet. Vi stöttar organisationer som hjälper hbtqi-personer, men exakt vilka de organisationerna är vill jag inte säga.«

Biståndsminister Johan Forssell (M)

Just nu arbetar flera organisationer för att få den hbtqi-fientliga lagen prövad i Ugandas högsta domstol, en process som kan ta flera år.

Sveriges biståndsminister Johan Forssell (M) vill inte gå in i detalj kring vilka organisationer som får del av det svenska biståndet till Uganda.

– Vi är djupt engagerade i landet. Vi stöttar organisationer som hjälper hbtqi-personer, men exakt vilka de organisationerna är vill jag inte säga av förklarliga skäl.

Tidigare har Sverige gett bistånd till den ugandiska staten, men det stödet stoppades 2014 i samband med att Uganda införde sin tidigare antigay-lag. Sedan dess går biståndet till Uganda direkt till civilsamhället och till forskning.

Svenskt bistånd fördelas också till aktörer i Uganda via till exempel FN och EU, men inte heller de pengarna går till den ugandiska staten, enligt Johan Forssell.

I december 2022 avslöjade Dagens Nyheter att svenskt bistånd har finansierat organisationer i Uganda som utför så kallad omvändelseterapi. Att Sverige på det sättet har bidragit till att finansiera homofoba krafter i Uganda är allvarligt, tycker Ulrika Westerlund, riksdagsledamot för Miljöpartiet, som återstartat riksdagens hbtqi-nätverk.

– Det krävs noggranna kontroller av hur biståndet används. Det finns inga genvägar, säger hon.

Även biståndsminister Johan Forssell tycker att Dagens Nyheters avslöjande visar på brister.  

»Jag tycker det låter som att man vill dra ner på det långsiktiga arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter.«

Ulrika Westerlund (MP)

– Jag tror att det kan behövas förbättringar i hur man följer upp biståndet, så att det inte går till fel saker, säger han.

Regeringen har annonserat att man vill göra omfattande förändringar av den svenska biståndspolitiken. I Tidöavtalet framgår att fokus framöver ska ligga på stöd till Ukraina och stöd vid humanitära katastrofer.

– Jag tycker det låter som att man vill dra ner på det långsiktiga arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. Det skulle innebära att man drar in pengarna som går till progressiva organisationer och som används för att stötta demokratiutvecklingen i till exempel Uganda, säger Ulrika Westerlund.

Hon ställer sig frågande till vilken roll regeringen tänker att Sverige ska ha framöver i det internationella arbetet för mänskliga rättigheter.

– Ska Sverige även fortsättningsvis vara en tydlig röst i de här sammanhangen? Jag känner en generell oro över att man inte tillräckligt tydligt håller fast vid den rollen, säger hon.

Enligt Johan Forssell finns det ingen anledning att vara orolig över att Sverige skulle vilja tona ner sin roll i det internationella arbetet för mänskliga rättigheter.

– Absolut inte.

Vad den utlovade reformen av den svenska biståndspolitiken innebär kan han inte gå in på i dagsläget.

– Vi är mitt uppe i det arbetet just nu, säger han.

I relation till situationen i Uganda försäkrar Johan Forssell att den svenska regeringen har markerat tydligt hur man ser på den nya lagen, både i internationella sammanhang och i relation till Ugandas regering.

Till exempel kallades Ugandas ambassadör i Skandinavien upp till UD när lagen antogs i våras. Forssell lyfter även fram svenska ambassaden i Kampala, som han menar har en viktig roll.

– Vi är djupt kritiska till den förda politiken i Uganda, där människor slängs i fängelse på grund av vem de älskar, och det har vi varit tydliga med till Ugandas regering, säger han.

Purity Page hoppas att man från omvärlden ska fortsätta att sätta press på Ugandas regering och stötta aktörer i Uganda som arbetar för förändring.

– Jag vill uppmana alla som donerar pengar till Uganda att sätta sig in i hur man bäst når fram till hbtqi-rörelsen, för behovet är enormt.  

Charlie Olofsson är frilansjournalist.