Vårdvägran vid abort går upp i tingsrätten

Ska barnmorskor kunna få anställning i Sverige trots att de vägrar att utföra abortvård? Den frågan ska Jönköpings tingsrätt nu ta ställning till. I fokus för rättegången står Ellinor Grimmark, en barnmorska som har stämt Region Jönköpings län efter att ha nekats tjänst som barnmorska vid länets tre sjukhus 2014. Hon kräver skadestånd och diskrimineringsersättning på 140 000 kronor.

Samtidigt är ett nytt liknande fall under uppsegling. Barnmorskan Linda Steen stämde nyligen landstinget i Sörmland efter att ha nekats jobb på lasaretten i Nyköping och Eskilstuna. Orsaken var att hon, precis som Grimmark, inte ville utföra aborter.

Advokaten Erik Danhard företräder Region Jönköpings län i den kommande rättegången. Han menar att Grimmarks chanser att vinna är mycket begränsade:

– Från mitt perspektiv är detta glasklart. Det finns inget rättsligt stöd för principen att man har rätt att få en anställning i Sverige och samtidigt kan reservera sig mot vissa arbetsuppgifter.

»Det är en rättighet att ha en religion, men inte att den ska ta sig vilka uttryck och handlingar som helst.«

Enligt Danhard utgår svensk rätt ifrån att det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetes utformande och organisation. Arbetstagarna ska ha de kvalifikationer som erfordras för en viss anställning.

– Svensk arbetsrätt är tydlig och något annat gäller inte vid åberopande av europarätten eller religionsfriheten. Det är en rättighet att ha en religion, men inte att den ska ta sig vilka uttryck och handlingar som helst.

Efter att Ellinor Grimmark blev nekad anställning anmälde hon arbetsgivaren till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO ansåg dock inte att hon blivit diskriminerad och lade ner ärendet. Erik Danhard tror att DO:s ställningstagande får betydelse i rätten.

– Deras beslut är välformulerat och kokar ned det till att Grimmark har en egen definition av samvetsfrihet: att man har rätt till en anställning men sedan kan avsäga sig vissa arbetsuppgifter.

»Att driva frågan om samvetsklausuler i vården är en strategi från abortmotståndarna.«

Rättegången i Jönköpings tingsrätt handlar samtidigt om något större än Ellinor Grimmarks rätt att slippa utföra aborter.

Enligt Kerstin Burman, förbundsjurist på RFSU, är det tydligt att »barnmorskefallen« är en strategi från abortmotståndare. Hon menar att abortmotståndet under de senaste åren förändrats och blivit allt mer rumsrent. Istället för att demonstrera med bilder på blodiga foster har abortmotståndarna börjat hitta och använda juridiken.

Både Ellinor Grimmark och Linda Steen representeras av samma jurist, Ruth Nordström från Scandinavian Human Rights Lawyers. Nordström är även VD för antiabort organisationen Provita som ofta samverkar med Alliance Defending Freedom, en amerikansk högerkristen organisation som arbetar för att inskränka aborträtten.

För två år sedan anmäldes Sverige till Europeiska kommittén för sociala rättigheter för att Sverige inte ger vårdpersonal rätt att avstå från att arbeta med aborter. Bakom anmälan stod just organisationen Provita, men också en katolsk familjeorganisation. I juni i år slog kommittén fast att samvetsfrihet inte är en rätt som skyddas av den europeiska stadgan, utan är upp till medlemsländerna själva att avgöra, och avslog därmed anmälan. Kerstin Burman tror dock inte att kommitténs beslut kommer påverka rättegången särskilt.

– Europeiska kommittén för sociala rättigheter är en kommitté som ser över den sociala stadgan, som reglerar rätten till god hälso- och sjukvård. Anmälarna försökte få in personalens rätt till samvetsfrihet, men nekades. Däremot visar ärendet hur extremt samordnade abortmotståndarna är – anmälarna inhämtade synpunkter från många olika organisationer, jurister och professorer.

»Kvinnans rätt till abort i Sverige går före barnmorskans religionsfrihet.«

Det finns inget prejudicerande fall som tagit upp frågan om samvetsfrihet i vården i Sverige. I stämningsansökan i fallet Grimmark hänvisar juristen Ruth Nordström till Europakonventionen och menar att Jönköpings landsting handlat fel eftersom religionsfrihet enligt konventionen råder för den som av »genuina och seriösa samvetsskäl inte vill medverka vid aborter«. Hon hävdar även att samvetsfrihet, enligt Europadomstolens praxis, är en mänsklig rättighet. Enligt Kerstin Burman finns ingen sådan praxis. Då Europadomstolen aldrig behandlat frågan om samvetsfrihet i relation till vård eller abort måste en titta på liknande ärenden. Kerstin Burman nämner två fall som gäller personer som vägrat registrera samkönade äktenskap – med hänvisning till sin trosuppfattning.

– Här slog Europadomstolen fast att religionsfriheten inte skyddas när det gäller att neka någon annans rättighet. Jag anser att det går att omsätta på aborträtten. Kvinnans rätt till abort i Sverige går före barnmorskans religionsfrihet, säger hon.

»Det här är väl en känd strategi – får man inte framgång i politiken så använder man juridiken.«

Vad kan då sådana här rättsfall få för konsekvenser för landstingen? Advokaten Erik Danhard tycker det vore synd om Grimmark-målet gör landstingen rädda för fler stämningar. Han menar att abortmotståndarna börjar i fel ände när de ger sig på sjukvården.

– Jag tycker att de istället bör påverka politikerna och abortlagstiftningen. Men det här är väl en känd strategi – får man inte framgång i politiken så använder man juridiken.

Ida Måwe är frilansjournalist

Bild Flickr/Creative Commons

FOTNOT: Ottar har sökt Ruth Nordström för en intervju, men hon avböjer från att medverka i artikeln.

---

Läs mer

Samvetsklausul är det nya abortmotståndet (debatt 27/9 2015)

Samvetsfrihetens farliga gränslöshet (Ottar #4 2014)

Dags att avfärda juridiska myter om samvetsfrihet (Fempers 2015)