”Vården måste fråga kvinnor om våld”

Hur kan erfarenheter av våld påverka upplevelsen av graviditet och förlossning?

– Det blir mest bekymmersamt när våldet har skett systematiskt vilket har gjort livet väldigt oförutsägbart. Det är ofta svårt att veta när en förlossning börjar och slutar och dessutom är kvinnan utlämnad till främmande människor.

– Jag har jobbat som förlossningsläkare i många år och stött på reaktioner hos kvinnor som gör att man förstår att något har hänt henne. Det kan handla om att det inte går att kommunicera med henne eller hur hon hanterar värkarna. Då gäller det att tillmötesgå kvinnans önskemål, och att till exempel inte vara för många i rummet. Det här handlar inte främst om smärtan, utan om kontroll och utsatthet.

Vilka kunskaper finns inom förlossningsvården när det gäller våld mot kvinnor?

– I mitt landsting ingår frågan om våld alltid när vi introducerar nya barnmorskor, men så ser det inte ut överallt. Det här är ytterst en ledningsfråga – man måste ge sin personal utbildning och våld mot kvinnor. På många håll ser man inte våldsutsatthet som en del av sjukdomsbilden, som man gör med till exempel rökning och alkohol.

– Många tycker att frågan om våld är obehaglig att ställa, men för 20 år sedan tyckte man likadant om rökning vilket ju är självklart att fråga om i dag.

Vad vet man om kopplingen mellan förlossningsrädsla och våld?

– Det är 6-7 procent av kvinnor som får barn lider av förlossningsrädsla, vilket innebär att de är så rädda att de behöver professionell hjälp. Studier visar att det finns en överrepresentation av våldsutsatta kvinnor bland dem som är förlossningsrädda, och den kunskapen ger ytterligare stöd åt åsikten att vården måste väcka frågan om våld när man möter gravida kvinnor.

Text: Kristina Lindquist