Unga har sex oavsett lagstiftning
Bloggaren Johanna Sjödin undrar var minderåriga som har ett behov av att tala om sina sexuella erfarenheter ska ta vägen om de tror att de kan ha begått ett brott?
Det finns en spridd missuppfattning om att minderåriga inte får ha sex. Det kan delvis förklaras med att den underblåsts av sexualupplysare, Ungdomsmottagningen och de vuxna som besvarat deras frågor om sex. Minderåriga som har sex är givetvis inga brottslingar. Liksom vuxna kommer de ofta att ha det om de hamnar i situationer där sex finns på kartan. Lagen kan och ska inte stoppa unga från att ha sex, däremot kan den påverka det sex de faktiskt har negativt. Om man konstant måste oroa sig för att det man ägnar sig åt ska avslöjas försämrar det sannolikt ens sexuella erfarenheter.
››Vore det inte bättre om de unga som ändå kommer att ha sex fick ha det utan att oroa sig för hur omgivningen ska reagera?‹‹
Vore det inte bättre om de unga som ändå kommer att ha sex fick ha det utan att oroa sig för hur omgivningen ska reagera? Var ska minderåriga som har ett behov av att tala om sina erfarenheter ta vägen? I värsta fall kan ungas öppenhet leda till att önskade och ömsesidiga sexuella handlingar anmäls av utomstående som matats med att angiveriet är ett uttryck för ansvar. Lagstiftningen riskerar också att påverka ungas fysiska hälsa negativt då minderåriga i behov av preventivmedel eller könssjukdomstester nu sannolikt drar sig för att vända sig till sin ungdomsmottagning. För att deras föräldrar inte skulle kunna hantera vetskapen om att de hade sex eller för att de i likhet med många vuxna anser att sex är en privatsak.
Att skapa förutsättningar för att oundvikligt sex också kan få bli bra sådant borde vara överordnat att upprätthålla en lag som bara skapar oro. Hur mycket upphetsning skulle du själv kunna uppbåda om du visste att ditt sexliv riskerade att bli föremål för utredning? För att somliga tyckte att du borde avstå i någon slags förvirrad solidaritet med de som utsatts för övergrepp? Skulle du inte betrakta det som ett slags övergrepp i sig?
Johanna Sjödin
Bloggar på johannasjodin.se