Underbara underliv

Efter att ha översköljts av läsarfrågor på den populära bloggen Underlivet och upptäckt att läkarutbildningen har stora brister bestämde sig Nina Brochmann och Ellen Støkken Dahl för att skriva Underbara underliv. Boken handlar om personer med slida, deras kroppar, sexuell hälsa och sex.

Den kombinerar tidigare känd medicinsk kunskap med ny forskning, och att fokus är just på de med slida handlar om att det är en grupp som getts alldeles för lite utrymme inom medicinsk forskning.

Nina Brochmann och Ellen Støkken Dahl är engagerade i organisationen MSO, Medicinernes sexualopplysning som drivs av medicinstuderande och erbjuder sexualupplysning för skolungdomar. De saknar sexualundervisning som hjälper unga att sätta gränser och känna sig trygga i sin kropp.

– Att det finns information om sex och sexuell hälsa är inte samma som att informationen är korrekt eller passar en ung publik. Det finns ett hav av dels pseudovetenskap, dels kunskap som är riktad till läkare och vårdpersonal men som ofta är obegripligt för ungdomar.

»Genom att prata om dem som två separata företeelser upprätthåller vi myten om att den så kallade vaginalorgasmen är bättre eller mer modern.«

Ni tar upp de vanligaste myterna kring kvinnors kroppar och sexualitet, till exempel myten om mödomshinnan, den vaginala orgasmen och att hormonella preventivmedel är farliga. Varför finns myterna kvar?

– För att det är skambelagt att prata högt om kvinnokroppen och kvinnlig sexualitet. Myten om den så kallade mödomshinnan är speciell för att den har ett nyttovärde i sig. Fruktan att »ödelägga« mödomshinnan bidrar till att unga kvinnors sexualitet och vardagsliv enkelt kan kontrolleras.

I boken skriver de om begreppet vaginal orgasm och konstaterar att det finns orgasmer som utlöses på olika sätt men att de inte kan delas upp i »vaginala« och »klitorisstimulerade«.

– Genom att prata om dem som två separata företeelser upprätthåller vi myten om att den så kallade vaginalorgasmen är bättre eller mer modern, som Freud påstod.

»Om det hade existerat en sjukdom som gav tio procent av männen kraftiga smärtor en vecka per månad hade vi garanterat hört mer om det för länge sen.«

Hur har männens dominans inom forskning och i den offentliga debatten påverkat synen på och informationen om den kvinnliga sexualiteten och kroppen?

– När män sitter på facit om kvinnors njutning och det som är problematiskt för kvinnor blir bilden lätt förvrängd. Kvinnosjukdomar som endometrios har inte blivit prioriterade eller tillräckligt belysta. Om det hade existerat en sjukdom som gav tio procent av männen kraftiga smärtor en vecka per månad hade vi garanterat hört mer om det för länge sen.

Nina Brochmann och Ellen Støkken Dahl tar upp olika aspekter kring könsidentitet men eftersom det är en medicinsk bok fokuserar de på tre faktorer som bidrar till att avgöra vårt kön; det genetiska, det fysiska och det psykologiska.

– Den snäva synen på kön och könsroller begränsar oss. Att skriva om könsidentitet var viktigt för oss eftersom vi vill bidra till medvetenhet och normalisering av allt som bryter mot det som samhället ser som normalt.

Deras intryck är att det offentliga samtalet om könsidentitet har kommit mycket längre i Sverige än i Norge men de ser att fler och fler engagerar sig för till exempel transkvinnors rättigheter.

Ni tar inte upp personer med funktionsvariationer och de frågor som kan uppstå kring med underliv eller hur en kan njuta sexuellt. Varför inte?

– Bra poäng. Det har vi inte skrivit om och jag kan inte komma ihåg att vi diskuterade det när vi arbetade med boken. Vi har en stark önskan om att höja kvaliteten på sexualundervisningen för alla och är medvetna om att alla med funktionsvariationer behöver information som är anpassad till deras behov. Detta tar vi med oss.

Soledad Cartagena är frilansskribent

Läs mer

Bloggen Underlivet, av författarna till boken.