Ultrakonservativ plan bakom Trumps kommande politik

Den 20 januari svärs Donald Trump in som USA:s president för andra gången. Precis som under sin första valkampanj har han varit vag och motsägelsefull kring hur politiken kommer att se ut, inte minst när gäller rätten till fri abort.

Men det finns tydliga signaler om vad som väntar – gömda inuti Project 2025, en färdplan från tankesmedjan The Heritage Foundation som tagits fram av ledande figurer inom det republikanska partiet. I ett 920 sidor långt manifest stakar man ut en konservativ väg framåt – eller snarare bakåt – där både aborträtten och hbtqi-personers rättigheter inskränks kraftigt.

När det började viskas om Project 2025 i början av året var det få sexualpolitiska förkämpar som förstod vad den skulle kunna innebära i praktiken, inte minst ur ett globalt perspektiv.

– Den ansågs väldigt dålig för jämställdheten och för reproduktiv hälsa och hbtqi, men allting var så vagt. Vi var många som kände oss oroade och förvirrade, säger Sara Österlund, expert på sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) på RFSU.

Hon gav uppdraget att skärskåda Project 2025 för RFSU:s räkning till Malayah Harper, rutinerad SRHR-expert och aktivist som var med och lade grunden till det internationella initiativet She Decides. När hon började granska huvuddokumentet »Mandat för ledarskap« hade hon först svårt att se bortom de vaga formuleringarna.

– Jag fattade inte vad det var jag läste, »vad försöker de säga?«. Men jag tog hjälp av experter på mänskliga rättigheter här i Genève där jag bor, och efter ett par dagar var det som att molnen plötsligt skingrades. Och då blev jag illamående.

Med ett språkbruk som ligger nära det som brukar användas om mänskliga rättigheter och rätten till hälsa har författarna bakom Project 2025 lagt dimridåer kring en ultrakonservativ politik, där abortförbud och nedmontering av transvården står högt på agendan. Här är det kärnfamiljen som anses diskriminerad och fostret vars rättigheter till varje pris måste skyddas.

– Det är dubbelt, för dels är det lömskt och luddigt skrivet, men om man tittar på texten från en särskild vinkel så är språket också väldigt infantilt, som tonåringar som tjafsar om vem som är mest eller minst »woke«, säger Malayah Harper.

The Heritage Foundation har också producerat hemliga instruktionsfilmer, som ska hjälpa nytillträdda regeringsföreträdare att verkställa Trumps politiska agenda. Filmerna, som har läckts till sajten ProPublica, ger en föraning om den retoriska gymnastik som det republikanska partiet planerar att använda sig av för att oskadliggöra motståndet.

»Planen är att nedmontera eller radikalt förändra de demokratiska systemen, inklusive mänskliga rättigheter.«

I videon Left-wing code words and language pratar Katie Sullivan och Bethany Kozma, som båda hade höga poster i den första Trump-administrationen, om olika ord och begrepp som ska nu ska rensas bort ur alla regeringsdokument – termer som »genus«, »pronomen«, »reproduktiva rättigheter« och »tilldelat kön”«.

– Känslan man ska få som tittare är att det är den progressiva rörelsen som är lömsk, som lägger in dolda meningar – som abort och hbtqi-rättigheter – i begreppen. Därför vill de göra sig av med rubbet, säger Malayah Harper.

Under valkampanjen distanserade sig Donald Trump från Project 2025, men faktum är att manifestet speglar mycket av den politik som bedrevs under Trumps första presidentperiod, förklarar Sara Österlund.

– Det här projektet bara accelererar och går längre i den agenda som han redan implementerade under sin förra administration, med mycket fler och grövre förslag. Och på delstatsnivå har vi redan sett det i striktare abortlagstiftning, till exempel har man förbjudit böcker som kopplas till »hbtqi-agendan«.

»Ett av våra starkaste vapen som människorättskämpar är att fortsätta hålla oss till fakta, att sprida evidens och information.«

Den svenska rapporten fokuserar på de globala konsekvenserna av den här politiken. Bland annat innebär Project 2025 att Mexico City-policyn, som bestämmer att biståndspengar bara kan går till organisationer som inte utför eller ens informerar om abort, nu ska gälla i princip allt amerikanskt bistånd (som också ska minska kraftigt).

Ända sedan 1984 har policyn, som kallas the Global Gag Rule, upphävts av demokratiska presidenter – och återinförts av republikanska, vilket har slagit sönder stora delar av infrastrukturen för reproduktiv hälsa i det globala syd.

Sara Österlund menar att den ändrade biståndspolitiken kommer att ge ringar på vattnet i det internationella samfundet.

– Om USA börjar driva den här politiken i FN igen så kommer det att ge legitimitet och styrka till auktoritära stater, populistiska stater och de som driver en hårt nationalistisk agenda, till exempel Ungern. Och det kan ju i sin tur få stora effekter på hur FN-systemet funkar eller inte funkar.

Nu måste andra länder steppa upp för satt slå vakt om sexuella och reproduktiva rättigheter, menar både RFSU och rapportören. Men Malayah Harper poängterar att även om Sverige och Europa har en viktig roll i arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter, så är det inte Europa som kommer drabbas hårdast av de amerikanska tumskruvarna. Det är de som bor i det globala syd som måste få bära ledartröjan i den här kampen.

– Det satt ingen arkitekt i Stockholm och orkestrerade vågen av abortlegaliseringar i Latinamerika. Det är lokala rörelser som kan göra skillnad, och vi måste stödja dem, säger Malayah Harper.

Hon betonar att »Project 2025« är en del av en stor och spretig politisk rörelse, där även klimatförnekare och vaccinmotståndare ingår. Planen är att nedmontera eller radikalt förändra de demokratiska systemen, inklusive mänskliga rättigheter. Sara Österlund menar att Project 2025:s motståndare har ett trumfkort: sanningen.

– Jag tror att ett av våra starkaste vapen som människorättskämpar är att fortsätta hålla oss till fakta, att sprida evidens och information. Rapporten från RFSU är ett positivt bidrag – även om den inte är positiv.

Karin Svensson är frilansjournalist.

Bilder: Getty Images, RFSU, She Decides