Ukraina inför antidiskrimineringslag för hbtq-personer i kohandel med EU
Ukrainas medborgare får visumfrihet i EU när landet inför diskrimineringsskydd för hbtq-personer på arbetsplatser. Ottar tittar på en glädjande lag som tvingats fram i kohandel med EU.
Vid den första omröstningen i början av november 2015 ställde sig få av ledamöterna i Ukrainas parlament Verchovna Rada bakom lagen som ska ge skydd mot diskriminering för hbtq-personer på arbetsplatser. Irina Herasjtjenko, ordförande i EU-utskottet och medlem av presidentpartiet Petro Porosjenko, var en av dem som manade sina kollegor till att rösta ja.
»Som kristen och ortodox, som europé, vet jag att våra grundvärderingar är respekt för människors identitet, integritet, jämställdhet!«, skrev Herasjtjenko i ett inlägg på Facebook.
»Det behövdes sex omröstningsförsök innan lagen slutligen gick igenom – motvilligt och med brasklappar.«
Men lagen röstades ned, ja-sidan fick endast 117 av 450 röster. Detta trots att ledamöterna visste att lagen var ett krav för att EU skulle ge landets medborgare den hett efterlängtade visumfriheten i EU.
De beslutade att rösta om. I kulisserna började Ukrainas president Petro Porosjenko och premiärminister Arsenij Jatsenjuk samla stöd för lagen, motiverade av visumfriheten mer än något annat. Kohandeln pågick. Partipiskan ven. Utanför parlamentet samlades arga demonstranter, däribland hbt-aktivister, med skyltar som löd: »Don’t Fu€k With Us« och »Tryck på knappen!« till förbipasserande ledamöter.
»Kohandeln pågick. Partipiskan ven. Utanför parlamentet samlades arga demonstranter med skyltar som löd: »Don’t Fu€k With Us.«
Det behövdes sex omröstningsförsök innan lagen slutligen gick igenom den 12 november förra året – motvilligt och med brasklappar. Parlamentets talman Volodymyr Grojsman från liberala Vårt Ukraina, röstade ja först efter att ha lovat att Ukraina aldrig kommer legalisera samkönade äktenskap.
Ledamöter från religiösa partiet Självhjälp lovade att rösta bort diskrimineringsskyddet i en kommande översyn av anställningslagen. Petro Porosjenko-blockets partiledare Jurij Lutsenko sade att »kreativa ukrainare« påstår att de är hbtq-personer som diskrimineras för att få asyl i exempelvis Nederländerna.
»Ukrainas hbtq-personer förblir i stort sett skyddslösa, trots den nya lagen.«
I Ukraina var homosexualitet olagligt till och med 1992, då det avkriminaliserades. Landet hamnar på 44:e plats på organisationen ILGA:s (International Lesbian, gay, bisexual, trans and intersex association) regnbågskarta 2015.
Anastasia Smirnova på ILGA:s kontor i Bryssel säger att Ukrainas hbtq-personer förblir i stort sett skyddslösa, trots den nya lagen. Ukraina har lagar mot hatbrott, även mötesfriheten är lagstadgad. Men lagarna har aldrig använts för att skydda hbtq-personer.
– Allmänheten har kanske blivit något mer tolerant efter revolutionen, men samtidigt har extremhögern, som inte är så betydande som man kan få intryck av i media, men mycket aktiv, riktat in sig på att utöva våld mot hbtq-personer, berättar Anastasia Smirnova.
Smirnova tar Kiev Pride som exempel. Prideparaden hölls 2013 – före revolutionen – men ställdes in under 2014 eftersom borgmästaren inte ville hjälpa till med säkerheten. 2015 hade marschen president Porosjenkos stöd och skyddades av polis. Bland de 300 deltagarna fanns två ukrainska parlamentariker, liksom den svenska ambassadören.
Efter bara några minuter attackerades paraden av ett antal huliganer, vissa i ultranationalistiska partiet Högra sektorns rödsvarta t-tröjor, som slängde smällare och hemmagjorda granater. Polisen kunde skydda deltagarna, men en polisman träffades i halsen och fick föras till sjukhus med livshotande skador. (Senare samlade Kievs hbtq-personer in pengar till hans sjukhusräkning.)
»Har EU:s påtryckningar någon effekt, eller blir lagen bara ett spel för gallerierna?«
Vad betyder villkoret om skydd för hbtq-personer i utbyte mot visumfrihet till EU? Har EU:s påtryckningar någon effekt, eller blir lagen bara ett spel för gallerierna?
Anastasia Smirnova konstaterar att det vore bättre om Ukraina antog lagarna av princip. Inte för att glädja EU, utan för att skydda medborgare mot våld och diskriminering
– I brist på detta välkomnar vi att lagstiftningen hamnar på plats inom ramen för EU:s samarbetsavtal. Det har funkat väl i till exempel Georgien.
Men det finns fler sätt för EU att stödja Ukrainas hbtq-personer på, påpekar Anastasia Smirnova. Till exempel genom att erbjuda asyl till välkända aktivister som behöver en fristad.
– Det går att söka asyl utifrån förföljelse på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck i alla EU-länder. Men i praktiken är det få som får uppehållstillstånd.
Stig-Åke Petersson, tidigare flyktinghandläggare på RFSL, har haft ett fåtal ärenden rörande ukrainska asylsökande hbtq-personer under de senaste åren.
– Nästan alla har fått avslag. Det har motiverats med att homosexualitet inte är kriminaliserat i Ukraina och att myndigheterna kan erbjuda skydd mot övergrepp.
Enligt RFSL är asylprövningen lite av ett lotteri.
Den tyska EU-parlamentarikern Terry Reintke (bilden) håller med om att EU kan göra mer. Hon anser att ukrainska hbt-aktivister i många fall har goda skäl att söka asyl i EU.
– De har ofta erfarenhet av att utsättas för våld och hatbrott. I dag är det lättare för ukrainska hbt-aktivister att få en fristad i Kanada än i EU, men många skulle föredra att bo närmare sitt land.
Nästa vecka, den 6 april folkomröstar Nederländerna om EU:s samarbetsavtal med Ukraina. Inför omröstningen har ukrainska hbtq-personer vädjat till Holland om att stödja avtalet, eftersom de ser EU som den enda garanten för att de långsamt ska få sina rättigheter tillgodosedda.
Aleksandra Eriksson är frilansjournalist i Bryssel
