Tvångsmatad
I Mauretanien, en stat i nordvästra Afrika, är stort = vackert. Som en förvrängd spegelbild av västvärldens skinn- och benideal. Unga flickor tvångsgöds för att bli feta och kunna giftas bort.
När du hör ordet tvångsmatning går tankarna kanske till hungerstrejker, gåslever, eller tortyrmetoder. I England på 1900-talets början tvångsmatades suffragetter (kämpar för kvinnlig rösträtt) när de vägrade äta. De tortyrliknande metoderna liknades vid våldtäkt och förbjöds i lag 1913. I vissa patriarkala kulturer tvångsmatas unga kvinnor än idag, men för andra syften. I Mauretanien, en stat i nordvästra Afrika, är stort = vackert. Som en förvrängd spegelbild av västvärldens skinn- och benideal.
Enligt Mauretansk tradition är böljande lager av fettvalkar på kvinnor ett tecken på välstånd. »I alla samhällen där undernäring är regel är övervikt vackert«, skrev historikern Peter Englund i essän »Bröst och penisar, silikon och paraffin«. Riktigt så enkelt är det kanske inte, men i Mauretanien praktiseras »leblouh«, intensiv tvångsmatning, för att unga flickor ska bli fettstinna och därmed sexiga, så att männen vill gifta sig med dem. I åldrarna 7-12, ofta på skollov, skjutsas flickor iväg till enkla städer i öknen där de tvingas äta uppemot 16 000 kalorier om dagen. Rekommenderat intag för en frisk 12-åring är 1 500. Den feta söta maten och bägarna med getmjölk tvingas i dem under hot av tvångsmaterskor med träkäppar. Om de inte äter får de slag av käppen, kräks får de äta upp sina spyor. »Vårt mål är att göda dem till de sväller upp som ballonger«, säger en kvinna i ett reportage i magasinet Marie Claire. »Jag vill inte vara fet, det är inte fint. Jag älskar sport, jag är rädd att jag inte ska kunna springa snabbt«, säger en av flickorna som tvångsgöds.
Det finns såklart en än mörkare baksida; barngifte, som är vanligt i landet. De flesta flickor gifts bort mellan 12 och 14 år. Och ju tjockare dotter, desto större chans att få henne bortgift. Fram tills nyligen verkade tvångsmatning vara på utdöende, och regeringen startade 2003 en kampanj för att stoppa denna form av barnmisshandel. Men de senaste åren har stort blivit högsta mode igen, och traditionen fortsätter. Det ultimata tecknet på skönhet anses vara stora silvriga bristningar på armarna. Tvångsmaterskorna får extra betalt om flickorna utvecklar sådana.
26-åriga Zeinebou Mint Mohamed (bilden) blev tvångsmatad som barn och giftes bort. Innan fyllda 16 hade hon två barn. De skilde sig senare, och då förstod Zeinebou hur mycket hennes övervikt var värd. »Män sa att jag var vackrast i stan, de överöste mig med anbud. När jag förstod vilken makt jag hade över män började jag gilla att vara fet«, säger hon. Väninnorna är avundsjuka på hennes utseende, och de hånskrattar åt västvärldens fettsugningar och undernärda kroppar. »Fast jag skulle vilja kunna ha jeans och höga klackar«, säger Zeinebou, »men jag är rädd att männen ska sluta tycka om mig då«. Nu talas om »den nya tidens leblouh«, fler och fler kvinnor äter »hästpiller« som får dem att öka i vikt, ofta med tragiska effekter som cancer, och i värsta fall, döden.
Carolina Hemlin
är chefredaktör på Ottar.
Foto: Joost de Raeymaeker
