Tre röster om surrogatfrågan

Camilla Stenfelt, specialistläkare i gynekologi och fertilitetsläkare samt medlem i Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG):

– Jag tycker att rekommendationen var bra och välformulerad. Det kändes som att den var väl genomtänkt och modern. Jag håller inte riktigt med om allt, men på det stora hela var det bra. Och det är ju inte bara surrogatmödraskap man pratar om, utan även många andra saker, och sammantaget tycker jag att det var ett modernt uttalande av dem. Jag blev glad när jag läste det.
– Till exempel om embryodonation – det tycker jag bara är nonsens att man inte kan göra nu.

Var rådets ställningstagande i surrogatfrågan väntat?
– Nej, jag var inte så säker på att de skulle tycka så, men jag tycker att det var bra.

Vad höll du inte med om?
– De skriver att surrogatmamman bör vara ”en närstående”, jag tror till och med att det står att det ska vara en förutsättning. Men erfarenheten hos oss som har jobbat med donation länge är ju att det inte alltid blir så bra om det är en närstående – man hamnar i någon konstig beroendeställning som kan vara svår att ta sig ur. Det kan vara svårt att tacka nej, man kan hamna i en gisslansituation nästan och det kan bli komplicerat efteråt om man har en nära relation med den som donerat ägget, spermierna eller som har burit ens barn. Så jag tycker att det skulle vara bättre om det är någon som man inte har en personlig relation till.

Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL:

– Framför allt blev vi i RFSL glada att det hände något på området. Det har varit ganska märkligt att det fattades beslut i riksdagen för nästan ett år sedan om att man skulle göra en utredning och ännu inte har den kommit igång. Nu hoppas vi att det här blir en ”spark” för att det också ska göras. Smer har ju tittat på medicin och etik men inte alls på juridik, så det är väldigt mycket som återstår att göra om det nu är så att vi ska införa det här i Sverige.

– Rådets överväganden var väntade; att de talar om altruistiska men inte kommersiella arrangemang kommer inte precis som en chock, givet den svenska kontexten. Vad gäller formuleringen om att det bara är kvinnor som är ”närstående” föräldrarna som kan komma i fråga, där hoppas vi att man inte tolkar detta som endast ”släkting”. Vi tror att det skulle kunna leda till pressade situationer, ifall det i praktiken bara är en syster som kan göra det. I övrigt tycker vi att de har gjort relevanta överväganden. Det är en väldigt komplex fråga, men just därför måste man ju ta i den.

Rosanna Dinamarca, riksdagsledamot Vänsterpartiet:

– Vänsterpartiet har ju sagt att vi inte vill öppna upp för surrogatmödraskap, varken altruistiskt eller kommersiellt. Så det här är ju ett ställningstagande som inte är i linje med vad vi tycker. Vi tycker att det är viktigt att samhället i vissa fall tar ställning för de svaga. Det vi ser när det gäller surrogatmödraskap i andra länder är att det framför allt är kvinnor från arbetarklassen som är surrogatmödrar och det finns en anledning till det. Det är väldigt sällan som en kvinna mitt i karriären skulle göra en sådan här grej och det är väldigt svårt att komma ifrån att det skulle förekomma några pengar under bordet – det finns inga sådana garantier.

Du som är politiker och inte håller med om den här rekommendationen – hur kommer du jobba vidare för din linje?
– Den här frågan är långt ifrån över. Och precis som det har rapporterats den här veckan så finns barn som har kommit till på det här sättet och där finns juridiska aspekter som man behöver titta på. Men det jag tycker är viktigt är att se på de aspekter där det här faktiskt är ett stort problem – det är kvinnor som utnyttjas och det finns inget som garanterar att det internationella kommersiella surrogatmödraskapet skulle upphöra för att vi reglerar detta i Sverige.

Läs mer

Länk till Smer:s ställningstagande: