Tre frågor till terapeuterna

Ylva Franzén, erotikpedagog, Stockholm

1. Kvinnor med lust och orgasmproblematik.
2. Ja, oftast dramatiska skillnader under behandlingen.
3. Kvinnorna berättar själva vid varje kurstillfälle, många praktiserar hemuppgifter som ökar lusten. Det märks på deras beteende, sätt att röra sig, klä sig, i mera skratt och glädje till exempel.

Marianne Göthberg, sexualrådgivare/terapeut på RFSU-kliniken, Stockholm

1. Kvinnor och män i alla åldrar som beskriver att de ”tappat sexlusten” eller att den aldrig funnits.
2. En samtalskontakt med paret, eller individuellt, ökar förståelsen för orsakerna till problemet och till en större öppenhet i parrelationen.
3. De flesta uttrycker att de är nöjda med att de fått formulera sitt problem. Att de har blivit mera lyhörda för sin partner och sina egna behov, och att de blivit bättre på att uttrycka dem. De kände sig mera fria och fick tillbaka sexlusten.

Charlotte Makboul, socionom och sexolog, Stockholm

1. De utan lust och de med, men som vill ha mer sex. Det kan vara äldre kvinnor som fått mer lust men inte är vana att uttrycka den, och en obalans kan uppstå.
2. En del. Ökad lust är inget man får. Vi pratar om hur mycket tankar påverkar lusten. Är de motiverade går det bättre. Följer de inte instruktioner är det svårt. Är de nöjda med tappad sexlust är det svårt att förändra.
3. Klienterna avslutar behandling om de är nöjda, eller för att de inte uppnår resultat.

Ulf Wideström, sexolog, Göteborg

1. Par med lustproblematik. De beskriver det alltid som en lustskillnad. Den ena anser att den andra har mindre sexlust än önskvärt. Ibland håller personen med, ibland inte. I den senare situationen skulle den med lägre sexlust inte ha något emot att partnern reducerade sin. I två tredjedelar är det kvinnan som har ”för lite lust” – i en tredjedel mannen. Jag har även mött lesbiska par men ännu inte bögar.
2. Ja, i de fall då det finns ett ömsesidigt behov av att stärka relationen. Sensualitetsträning kan även klarlägga att en eller båda egentligen ifrågasätter hela kontakten, kanske omedvetet redan är på väg åt annat håll.
3. Under behandlingsförloppet noteras och diskuteras varje märkbar förändring. Rapporteringen är en del av processen. Efter en till två månader efteråt berättar paret vad de tycker sig ha uppnått.

Elsa Lena Ryding, överläkare, Junoenheten för mentalt och sexuellt välbefinnande, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

1. Framför allt kvinnor som inte hittar sin egen lust och motivation. Bristande lust kan bli ett problem i förhållande till en partners större sexuella lust. Kvinnan kan också sakna den speciella intimitet som det sexuella mötet erbjuder.
2. Ofta, men inte alltid.
3. Klinisk bedömning – patienten och partnern värderar själv vid avslutningen och vid en uppföljning som erbjudes efter tre månader. Vi driver en grupp för unga kvinnor 20-30 år, där utvärderingen sker med hjälp av ett vetenskapligt utprovat frågeformulär, som mäter kvinnors sexuella lust.

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 3 2005)