Salome blev tonårsmamma under pandemins skugga
19-åriga Salome Melling blev ofrivilligt tonårsmamma fast hon själv fortfarande var ett barn, när covid spreds och skolorna stängde. I Uganda ökade tonårsgraviditeterna med hisnande 366 procent under pandemin. Konsekvenserna blev katastrofala för många flickor.
Utebliven skolgång, stigma och försämrad hälsa, det är några av konsekvenserna för de tusentals flickor som blev mammor under covid-19 i Uganda. Landet hade redan före pandemin ett av världens högsta antal tonårsgraviditeter per år. När viruset spreds och skolor stängde rekordlänge försämrades läget ytterligare.
19-åriga Salome Melling är en av dem som ofrivilligt blev mamma när hon fortfarande själv var ett barn.
Trots hettan bär Salome en röd ullmössa och rör sig vant mellan träbänkarna där hon småpratar med en av barnmorskorna som förlöste henne. Det var här, på en av flyktinglägret Bidi Bidis kliniker i norra Uganda som Salome Melling födde sin dotter för ett och ett halvt år sedan, i sällskap av sin morbrors fru.
– Min mamma var arg på mig för att jag hade blivit gravid så hon var inte med mig under förlossningen, säger Salome och tittar ner på sina händer.
»Under de första månaderna av skolstängning i Uganda ökade antalet tonårsgraviditeter med hisnande 366 procent hos flickor mellan 10 och 14 år.«
Vi har satt oss i en av de enkla salarna på vårdmottagningen, som drivs av den humanitära organisationen International Rescue Committee. Här väntar ett tjugotal unga mödrar med spädbarn i famnen. De flesta är sydsudaneser som Salome Melling.
Med sina fem syskon och mamma flydde hon, liksom hundratusentals andra, den våldsamma konflikten i Sydsudan 2016 för att söka skydd i Uganda.
Eftersom flyktingar i Uganda har samma rättigheter som ugandiska barn kunde hon gå i skolan här, och njöt av att få ägna sig åt sina favoritämnen matematik och engelska.
Men lärandet fick ett abrupt slut när covid-19 spreds över världen 2020. Som smittskyddsåtgärd stängde Uganda sina skolor – och miljoner barn, både flyktingar och ugandiska barn, blev utan skolbänken i två år.
Någon kunskap om reproduktiv hälsa och hur man blir gravid hade inte Salome Melling, och under skolstängningen blev hon som 17-åring gravid med en pojke från kvarteret. Hon kände bestörtning när hon insåg vad som hade hänt.
– Jag blev så arg på mig själv, säger hon.
»Någon kunskap om reproduktiv hälsa och hur man blir gravid hade inte Salome Melling, och under skolstängningen blev hon som 17-åring gravid.«
Själva förlossningen blev inte bara psykiskt jobbig utan också en fysisk prövning. Hon förlorade stora mängder blod efter att underlivet spruckit och behövde flyttas till en större vårdinrättning för att få en blodtransfusion. Eftersom minderårigas kroppar inte är färdigutvecklade är riskerna större för både allvarliga komplikationer och död i samband med graviditet och förlossning.
Även om Salome Melling återhämtade sig väl fysiskt kände hon sig utelämnad när hon väl fött sin bebis.
– Ingen kunde hjälpa mig där hemma, så jag gifte mig med pojken med en förhoppning om att han skulle försörja mig och barnet.
»Jag är rädd. Hur ska vi överleva? Hur ska jag kunna gå i skolan och samtidigt försörja mitt barn?«
Men han stack. Istället fick hon bo hos sina grannar en tid, eftersom hon inte hade någon annan. Mamman tog med alla sina barn tillbaka till Sydsudan men lämnade kvar Salome och bebisen.
Idag lever 19-åringen ensam med sitt barn i flyktinglägret.
– Jag är rädd. Hur ska vi överleva? Hur ska jag kunna gå i skolan och samtidigt försörja mitt barn?
»Medan Salome Mellings jämnåriga vänner är i skolan om dagarna försöker hon jobba för att tjäna pengar till tvål och andra förnödenheter.«
Som ung ensamstående mamma har Salome rätt till matransoner från FN:s matprogram men portionerna har blivit mindre i takt med att organisationens resurser begränsats, bland annat till följd av kriget i Ukraina.
Ett trettiotal organisationer jobbar humanitärt i Bidi Bidi i samarbete med den ugandiska regeringen. Redan före pandemin var Uganda ett av de länder i världen med högst antal tonårsgraviditeter, bland annat på grund av brister i kunskap om reproduktiv hälsa. Dessutom ses flickor ofta som en ekonomisk börda för familjen, som kan vändas till en tillgång om hon gifts bort i utbyte mot hemgift.
En av fyra flickor är gravid eller har fött barn när de fyller 18 år, enligt Ugandas officiella statistik från 2018.
Men under de första månaderna av skolstängning i Uganda ökade antalet tonårsgraviditeter med hisnande 366 procent hos flickor mellan 10 och 14 år, enligt en studie av Forum for African Women Educationalists Uganda. Ökningen hos flickor i åldern 15 till 19 år var drygt 25 procent.
Medan Salome Mellings jämnåriga vänner är i skolan om dagarna försöker hon jobba för att tjäna pengar till tvål och andra förnödenheter. Vissa dagar bär hon vatten i stora plastdunkar åt andra i lägret. Per 100 liter tjänar hon 1000 ugandiska shilling, motsvarande ungefär 4 kronor.
Andra dagar skär hon gräs och binder knippen till halmtak som hon säljer för några kronor styck. Men det är en vansklig aktivitet eftersom hon ofta hamnar i bushområden utanför lägret där hon riskerar att bli bortjagad av markägarna.
»Jag vill ha ett bekvämt liv för mig och mitt barn.«
Salomes förhoppning är att kunna återvända till skolan inom några månader och låta grannarna ta hand om dottern på dagarna. En utmaning blir att skrapa ihop tillräckligt med pengar för att köpa de tillbehör som krävs, till exempel skoluniform.
I framtiden drömmer hon om att bli sjuksköterska. Hon ser hur personalen på lägrets kliniker tjänar pengar och samtidigt hjälper andra.
– Jag vill ha ett bekvämt liv för mig och mitt barn. Om jag bara anstränger mig tillräckligt mycket tror jag att jag kan klara det här, säger Salome Melling.
Text och bild Fanny Härgestam