TEMA USA: Sverige är bäst!

Att bo i USA har öppnat mina ögon. Jag har förstått hur dyr sjukvård är sedan jag sett räkningarna försäkringsbolaget betalar. För fyra månader sedan föddes vår bebis på ett sjukhus i San Francisco. Förlossningen gick på motsvararande 45 000 kronor. Vissa komplikationer följde och vår bebis vårdades i två veckor för ytterligare nästan två miljoner kronor. Vi har en täckande och kostsam försäkring genom makens jobb. Vi betalar 3 500 kronor i premie varje månad, hur mycket arbetsgivaren betalar vågar jag inte ens tänka på. Med försäkringen i ryggen blev vår del av sjukhuskostnaderna »bara« 26 000. Utöver det kostar till exempel att sätta in en spiral minst 6 000 kronor, något som vår sjukt dyra försäkring inte täcker.

Men det är inte de bisarra summorna vi lagt på sjukvård som får oss att flytta tillbaka till Sverige. Det är familj, vänner och vårt barns chans att få lära känna båda sina föräldrar så tidigt som möjligt. Det amerikanska skattesystemet uppmuntrar familjer att låta den ena föräldern stanna hemma. Den lönearbetande föräldern kan göra fler skatteavdrag ju fler hen försörjer. Jag skriver hen, men oftast är det en han.

»Nyblivna mammor funderade på att säga upp sig för att kunna stanna hemma längre med sina bebisar. De tar en stor risk då USA lider av hög arbetslöshet.«

Lagar som skyddar mot lönediskriminering finns inte i alla delstater. I Wisconsin drogs nyligen den lag tillbaka som gav lönediskriminerade kvinnor rätt till ersättning. Wisconsins senator motiverade beslutet med att män behöver tjäna mer eftersom de är familjeförsörjare. Egna pengar är bästa garantin för att kunna lämna en destruktiv relation, det är feministisk baskunskap. I USA har den feministiska rörelsen sett till att lagar skyddar hemmafruars ekonomiska status vid skilsmässa. Men underhåll efter separation ger inte samma trygghet som egna pengar till hyra under eller innan en separation. Ett eget fuck off-kapital på ett konto som partnern inte kan röra. När jag pratar med mina amerikanska väninnor om deras planer för den närmaste framtiden brukar jag tänka på de där baskunskaperna. Flera funderade på att säga upp sig för att kunna stanna hemma längre med sina bebisar. Andra omförhandlade sina anställningskontrakt för att kunna gå ner på deltid. De tar en stor risk då USA lider av hög arbetslöshet, så allvarlig att även den amerikanska medelklassen drabbats.

Vissa jag pratat med skulle tillbaka till arbetet två-tre månader efter förlossningen. De diskuterade hur de skulle gå till väga för att kunna fortsätta amma. Vilka pumpmaskiner är bäst och hur ofta ska man egentligen pumpa? I det omdebatterade reformpaketet av USA:s sjukförsäkringssystem, Patient Protection and Affordable Care Act som klubbades igenom 2010, ingår en lag som tvingar företag med över 50 anställda att tillhandahålla ett rum för att amma och pumpa bröstmjölk. Detta verkar räknas som ett stort framsteg för föräldrars rättigheter. Tidigare satt kvinnor på toaletten och ammade eller pumpade, och där sitter fortfarande de kvinnor som jobbar på företag med upp till 49 anställda. Amningsrummen är ett bra exempel på hur oerhört annorlunda villkor amerikanska föräldrar har i jämförelse med svenska. I Sverige måste företag med fler än 25 anställda ha en hel jämställdhetsplan! Den som vill helamma sitt barn det halvår som WHO rekommenderar har lagen på sin sida att stanna hemma och i lugn och ro.

Visst finns både svenska och amerikanska mammor som vill tillbaka till jobbet tidigt och som inte har något emot att pumpa eller ge sin bebis jölkersättning, men i Sverige finns åtminstone möjligheten att välja. Svenska mammor, till skillnad från de amerikanska, riskerar inte sina anställningar genom att stanna hemma några månader längre. Den svenska debatten om kvoterad föräldraförsäkring har många gånger känts absurd från den här sidan av Atlanten. Det mina väninnor diskuterar är hur de med hjälp av familj, vänner och nannies ska kunna sköta både jobb och barn. Lika uttag av föräldraledigheten finns inte ens på kartan för mina välutbildade, progressiva vänner ur den amerikanska medelklassen.

Det är lätt att tro att allt är gratis i Sverige. Men det är enorma summor som går åt för att subventionera p-medel, förskolor, betald föräldraledighet och sjukvård. Jag kan inte komma på en bättre investering. Det är inte omöjligt att leva ett jämställt familjeliv i USA – det är bara så himla mycket enklare i Sverige.

Anna Svensson är frilansskribent

Läs hela numret – beställ här!