Rättsliga rådet – nu växer kritiken

Den senaste tiden har kritik mot Rättsliga rådet väckts på flera håll. Det har pekats ut som en »förlegad instans« som »rättsosäkert« tar beslut som påverkar människors liv. Nu växer även kritiken inifrån.

– Jag tycker inte att politiker bör sitta i Rättsliga rådet. Jag anser att arbetet ska lämnas över helt till professionen.

Det säger Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet som sedan tio år är en av de politiker som företräder allmänheten i Rättsliga rådet. Rättsliga rådet sammanträder en gång i veckan och tar beslut om bland annat sen abort tillsammans med en roterande grupp av läkare och specialistläkare, kuratorer och psykologer. Rågsjös kritik gäller hennes egen position.

En ansökan om sen abort innehåller en stor mängd privata detaljer som inte sällan sträcker sig många år tillbaka. Den medicinska utlåtandet följs av en psykosocial utredning från en kurator.

– Jag får ofta läsa en hel levnadsbeskrivning. Det kan handla om vilka relationer de sökande har haft eller hur deras föräldrar har det. Som om jag vore en socialsekreterare, berättar Karin Rågsjö (V).

Varför ska inte politiska företrädare sitta i Rättsliga rådet?

– Gynekologer och kuratorer – personer som jobbar med de här frågorna – är klart bättre på att göra den här sortens bedömningar.

– Dessutom känns det olustigt att jag som politiker ska sitta och bevaka enskilda personers liv på det sätt som vi gör, menar hon. Vi borde kunna förlita oss på lagstiftningen, säger Rågsjö.

»Saker förändras – vi lever i 2025 nu, inte i 1980. Det känns inte okej att politiker ska sitta och titta ned i människors levnadsöden.«

_{Karin Rågsjö (V)}

Rättsliga rådet har tidigare granskats i Ottar. 2023 framkom att avslagen vad gäller abortansökningar av sociala skäl hade ökat kraftigt. 2024 visade Ottars granskning att avslagen även ökat gällande ansökningar om ändrat juridiskt kön.

I en debattartikel publicerad i DN i maj 2024 beskrev ett tjugotal aktörer för sexuella och reproduktiva rättigheter rådet som en »förlegad instans«. Representanter för bland annat Moderatkvinnorna, Miljöpartiet och Amnesty international krävde en modernare process som »sätter den abortsökande kvinnans rätt till självbestämmande i fokus«.

Också i en interpellationsdebatt i Riksdagen våren 2024 var de sena aborterna i fokus, när Miljöpartiets Ulrika Westerlund pekade ut rådet som rättsosäkert. Eftersom mötesprotokoll och dokumentation av rådets diskussioner saknas är det också omöjligt för personer utanför rådet att följa utvecklingen av praxis vad gäller beslut om sena aborter av synnerliga skäl, menade hon.

I den nya abortutredningen som presenterades i februari 2025 föreslås att det Rättsliga rådet skulle ses över för att öka rättssäkerheten.

– Det ställer Vänsterpartiet sig bakom helt och hållet, säger Karin Rågsjö.

Hur kommer det sig att du trots allt väljer att sitta kvar i Rättsliga rådet?

– Om det ska finnas ett råd har mitt partis ståndpunkter i frågor gällande exempelvis abort en väldig tyngd. Ska man ha politiker i rådet bör alla partier företrädas.

»Den praxis rådet jobbat med sedan 1975 stämmer inte överens med hur den nya ordföranden tolkar lagen«
_{Lotti Helström, läkare}

Lotti Helström är docent och konsultläkare på RFSU-kliniken – och var i 25 år ledamot i Rättsliga rådet. Vid senaste årskiftet avgick hon. I en artikel i Läkartidningen kritiserar hon rådet på en mängd punkter.

– Under de senaste åren har rättsliga rådet förändrats, säger Lotti Helström.

Under Covid-19 slutade Socialstyrelsens rättsliga råd liksom många andra att ses fysiskt.

– Istället genomfördes mötena per telefon, förklarar Helström. Bara rådets ordförande och föredragande sågs på plats i Socialstyrelsens lokaler.

Men när pandemin var över ställde man aldrig tillbaka till sedvanliga fysiska möten för hela gruppen. Skälen till det uppgavs aldrig. I och med att de fysiska möten upphörde försvann också diskussionerna i rådet, menar hon.

– Ungefär samtidigt rekryterades också nya ledamöter. Personerna man valde hade en mer restriktiv hållning till abort, menar Lotti Helström.

På vilket sätt kunde du avgöra det?

– Det är en känsla jag fått under våra möten.

Vilka ledamöter gäller det?

– Det gäller både domare och föredragande.

Föredragande är den person som kommer med en redogörelse av abortärendet inför att gruppens ska ta beslut. Den juristutbildade domaren är ordinarie ordförande, medan tre ytterligare domare turas om att vara ordförande.

Också statistiken pekar på en mer restriktiv hållning åren efter pandemin, visar Ottars granskning. Mellan 2019 och 2022 ökade antalet avslag vad gäller abort av sociala skäl från 13 till 26 procent. Ordföranden för Rättsliga rådet kunde då inte ge någon förklaring till ökningen.

Men ytterligare en förändring i Rättsliga rådet ägde rum i och med pandemin – och kvarstår fortfarande, berättar Helström.

– Numera föreslår ordförande samt föredragande bifall eller avslag i och med varje abortansökan innan röstning. Det blir lätt väldigt styrande.

»Mattias Almqvist är den i rådet som varit mest negativ. När han var ny ifrågasatte han det som rådet brukar anse vara synnerliga skäl för abort.«

_{Lotti Helström}

»Den nuvarande ordningen med endast ordförande och föredragande fysiskt närvarande på mötena har lett till en minskning av övriga ledamöters inflytande och deltagande i beslutsprocessen.« skrev Helström i Läkartidningen om frågan.

Sedan 1 januari 2025 är Mattias Almqvist ny ordförande för Rättsliga rådet. Under åren 2019 till 2024 var Almqvist vice ordförande, det vill säga en av domare som alternerade som ordförande.

– Mattias Almqvist är den i rådet som varit mest negativ, menar Lotti Helström. När han var ny ifrågasatte han det som rådet brukar anse vara synnerliga skäl för abort. Den praxis rådet jobbat med sedan 1975 stämmer inte överens med hur han tolkar lagen.

Den nya ordföranden anser att rådet har varit för generösa med att tillåta abort, enligt Lotti Helström.

– Han tycker att vi har varit alldeles för vidlyftiga, för generösa i bedömningarna.

Är det vanligt att man dryftar åsikter på det viset i Rättsliga rådet?

– Nej, det är det inte.

Vilken sorts förändring behöver Socialstyrelsens rättsliga råd enligt kritikerna? Frågar man Lotti Helström krävs en större transparens kring hur ledamöterna i rådet tillsätts. I nuläget utses dessa av regeringen utifrån förslag från Socialdepartementet.

– Men hur utformas den här listan med förslag? Det är det ingen som kan svara på. Förordningen som reglerar Rättsliga rådet anger bara hur de folkvalda ska utses.

Därtill är det dags för en abortlag där »synnerliga skäl« definieras, menar hon.

– Eller en lag där »synnerliga skäl« inte behövs och abortgränsen istället utgår från ett livsduglighetskriterium. Men då måste man skriva om lagen, säger Lotti Helström.

»Jag försöker se till att rådets bedömningar återförs mot lagbestämmelsen om ’synnerliga skäl’.«

_{Mattias Almqvist, ordförande i Rättsliga rådet}

Rådets nya ordförande Mattias Almqvist säger till Ottar att han egentligen inte har några synpunkter på kritiken.

– Det handlar i slutändan om hur lagen ser ut idag. Det Lotti Helström säger om att ändra abortlagen och enbart göra en bedömning mot livsduglighetskriterium – skulle kunna vara en möjlig förändring. Men nu är det inte så lagen ser ut – utan det är »synnerliga skäl« vi har att laborera med.

Karin Rågsjö anser att politiker inte bör ha den här sortens insyn i enskilda personers privatliv – och att arbetet i rådet bör överlämnas till professionen. Vad säger du om det?

– Det är så det är bestämt och reglerna ser ut. Det har jag inga synpunkter på.

Lotti Helström beskriver dig som den mest negativa i rådet vad gäller besluten som rådet tar kring abort. Stämmer det att du ansett att rådet varit för vidlyftiga i sina beslut, och att du tolkar lagen på ett sätt som skiljer sig från övriga i rådets uppfattning?

– Vi bedömer varje enskilt ärende och varje ärende är unikt med olika skäl som med olika styrka talar för och emot. Sen försöker jag se till att rådets bedömningar återförs mot lagbestämmelsen om »synnerliga skäl« och följer det, säger Mattias Almqvist.

Ida Säll är frilansjournalist.