Stor brist på läkemedel mot klimakteriebesvär
Nattliga svettningar, migränanfall och humörsvängningar. Trots att hundratusentals kvinnor i klimakteriet har besvär, är det en djungel att få tag på medicin. Med jämna mellanrum är läkemedlen helt slut på de svenska apoteken.
Över 100 000 kvinnor hämtar årligen ut läkemedel mot klimakteriebevär i Sverige. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen från 2018. Men med jämna mellanrum tar vissa av de här läkemedlen helt slut på apoteken. Det innebär att väldigt många inte får den medicin de behöver. För vissa kan det handla om liv eller död.
En av de som drabbats är Eva Carlbrink. För några år sedan märkte hon att mensen blev oregelbunden, sedan följde nattliga svettningar, migränanfall och humörsvängningar. Men det var först när självmordstankar började dyka upp som hon tog kontakt med vården. Som tur var fick hon snabbt en remiss till närmaste kvinnoklinik där en läkare skrev ut östrogenplåster. Och redan efter två veckors behandling kände hon effekterna.
– Det var som att jag fick livet tillbaka! Jag kände livsglädje igen och de fysiska besvären var som bortblåsta.
»Jag fick panik. Vad skulle hända när dessa tog slut?« Eva Carlbrink
Men när Eva skulle hämta ut nya plåster efter några månader var de slut på apoteket där hon bor. Hon tog bilen till en större stad en bit bort och lyckades få tag på vad hon fick veta var »det sista paketet i hela Östergötland«.
– Jag fick panik. Vad skulle hända när dessa tog slut? Jag som börjat må så bra igen. Jag ringde min läkare och sa att jag måste ha något annat.
Läkaren skrev ut en gel istället som Eva skulle smörja på sina lår en gång om dagen. Men hon upplevde det som krångligt att komma ihåg och kletigt att hålla på med. Dessutom kände hon inte samma effekt och började få tillbaka huvudvärk och nedstämdhet.
– Jag kände mig orolig över mitt mående. Och arg och frustrerad över hela situationen. Jag hade ju äntligen börjat må så bra.
I slutet av sommaren fick Eva höra ryktesvägen via facebookgruppen Klimakteriekärringar att plåsterna åter fanns i lager. Hon åkte genast och hämtade ut dem.
– Efter bara några dagar fick jag full effekt igen och mådde mycket bättre. Vad jag ska göra nästa gång de tar slut vet jag inte. Nu har jag i alla fall hämtat ut så att jag klarar mig ett tag.
Annika Mowitz är en av personerna bakom Klimakteriekärringar där kvinnor i klimakteriet stöttar varandra. Hon har varit engagerad i frågor som rör klimakteriet i flera år och kallar sig numera aktivist.
– Om det hade varit män som gått igenom det här så hade det funnits både läkemedel och mycket bättre hjälp att få. Trots att det är kvinnor som går igenom klimakteriet är det fortfarande män som bestämmer vad vi ska ha för hormoner. Vi styrs av manliga läkare, gynekologer och lobbyister från läkemedelsindustrin.
Hon menar att det behövs information i god tid, individuellt anpassad vård och tillgång till rätt läkemedel.
»Om det hade varit män som gått igenom det här så hade det funnits både läkemedel och mycket bättre hjälp att få.«Annika Mowitz
Idag tillverkar Sandoz det enda östrogenplåstret på den svenska marknaden: Estradot. Företaget uppger att tillgången av östrogenplåsterna med jämna mellanrum begränsas av leveransförseningar. Men varför finns det då bara östrogenplåster från ett enda företag på den svenska marknaden?
Enligt Erik Stridh på Läkemedelsverket kan det till exempel bero på att ett företag har patent, att det är svårt att tillverka eller att det inte tycks lönsamt för någon annan att gå in på marknaden med en liknande produkt. Tyvärr tycks det inte som konsument gå att göra särskilt mycket åt.
– Om man står utan läkemedel är det enda jag kan råda till att ta kontakt med sin läkare och få stöd i hur man ska hantera situationen. I det här fallet går det kanske att lösa med andra preparat som gel eller tabletter.
Men bristen på östrogenpreparat är inte det enda problemet när det kommer till läkemedel mot klimakteriebesvär. Som ett komplement till en östrogenbehandling behövs även progesteron eller gestagen för dem som har livmodern kvar. Detta för att undvika den förtjockning av slemhinnan som annars uppstår och som ökar cancerrisken. Tyvärr upplevs biverkningarna av gestagenbehandlingen besvärande för många kvinnor som därför, efter att ha hittat information på nätet, nu istället efterfrågar en bioidentisk variant, så kallat mikroniserad progesteron.
De föreskrivande gynekologerna tycks äntligen vara med på tåget. Förra året kom nämligen Svensk Förening för Obstetik och Gynekologi (SFOG) ut med uppdaterade råd för menopausal hormonbehandling (MHT). En skillnad jämfört med 2010-års riktlinjer är att den tidigare rekommendationen om behandling i högst fem år inte längre gäller. Omfattande internationella studier visar istället på tydliga, positiva långtidseffekter av MHT.
– Kvinnor som får menopausal hormonbehandling har lägre total dödlighet, oavsett orsak, jämfört med kvinnor som inte får det, säger Natalia Cruz, specialistläkare inom gynendokrinologi och medförfattare till SFOG:s nya riktlinjer.
»I flera andra EU-länder får kvinnorna detta utskrivet. Varför skulle inte vi kunna få det här?«
En annan nyhet i riktlinjerna är att man nu faktiskt tar upp det mikroniserade progesteronet som ett alternativ till gestagen.
– Men vi kan inte tydligt rekommendera det ena eller andra utan vi redovisar evidens för allt och så får kvinnan och läkaren välja. MHT är komplext och bör skräddarsys för varje enskild patient. Vissa kvinnor upplever uttalad trötthet när de använder mikroniserad progesteron medan andra kvinnor mår psykiskt dåligt av gestagener. Varje kvinna är unik, säger hon.
Men här uppstår återigen ett problem med tillgången på preparat. Det enda mikroniserade progesteronet i tablettform som finns på den svenska marknaden heter Utrogestan. Det behöver läkarna ha en särskild licens för att skriva ut. Sedan en tid tillbaka behövs inte licensen för Utrogestan i form av vaginalkapslar, men dessa är bara godkända för indikationen som rör IVF-behandling, alltså inte för den som rör klimakteriella besvär.
– Läkare i Sverige har fri förskrivningsrätt och kan välja att skriva ut utanför indikationen, så kallad off label-förskrivning. Men då gör de detta under eget ansvar, säger Erik Stridh på Läkemedelsverket.
Företaget bakom Utrogestan, Besins Health Care, har fått läkemedlet godkänt för klimakteriebesvär i Danmark. Sakta med säkert arbetar de sig nu vidare in på den svenska marknaden. Efter årsskiftet är de redo att skicka in en ansökan om att få använda preparatet för klimakteriebesvär även i Sverige. Förmodligen dröjer det dock fram till sommaren 2022 innan det är godkänt och klart.
Under tiden får kvinnorna antingen nöja sig med det godkända gestagenet, eller leta upp en läkare som redan nu vill ta på sig ansvaret att skriva ut mikroniserat progesteron. Det kan dock vara lättare sagt än gjort.
— Jag tror att det handlar om rädsla hos läkarna i Sverige. Dom vågar inte skriva ut det för att dom aldrig gjort det förut. Men titta på resten av världen! I flera andra EU-länder får kvinnorna detta utskrivet. Varför skulle inte vi kunna få det här?, säger Annika Mowitz, klimakterieaktivist.
Ulrika Hammar är redaktör för RFSU:s medlemstidning LUST
