Sperma är den enda kroppsvätska som får synas i populärkulturen – om än sällan. Men den skulle kunna vara så mycket mer än ett skämt, skriver Emil Åkerö om vätskornas dramaturgiska potential.
Det finns en scen i Sex and the citys andra säsong där de fyra vännerna är på en kurs i tantrasex och Miranda får sperma på sig. Det är kanske inte så konstigt i sig. Som det faktum att det är enda gången i seriens fem säsonger som sperma förekommer visuellt.
»Sperman blir främst ett verktyg för att skratta åt mannens otillräcklighet och bristande prestation.«
Varför skriva om sperma i en serie som handlar mycket om kvinnors sexualitet, när du kan skriva om mensblod, flytningar eller lubrikation?
Jo, för att sperman är en kroppsvätska som faktiskt används dramaturgiskt inom populärkulturen – medan andra genitala kroppsvätskor knappt existerar. Men, precis som i scenen med Miranda på tantrakursen så blir sperman främst ett verktyg för att skratta åt mannens otillräcklighet och bristande prestation; eller desperation och misslyckade manlighet.
Som i filmen Den där Mary, ett annat av de få exempel där sperma visas, dock förklätt. I en känd scen får vi se Ben Stiller i rollen som Ted runka strax innan sin dejt, varpå han ejakulerar så att sperman flyger iväg och fastnar i en sträng vid örat, vilket Cameron Diaz roll Mary sedan tror är hårgelé och applicerar i sitt eget hår. Avståndet till spermans roll i pornografin, där den blir en symbol för mannens potens, kan inte bli större.
»Humorn blir ett sätt att hantera kroppens utsöndringar, utan att behöva härleda dem till kroppen som sådan.«
Men hur ofta ser vi egentligen sperma figurera i en allvarligare kontext? När är sperma något som får berätta om känslor, som visar kåthet och allt annat som sex är och kan vara; som jobbigt och plågsamt? Det är lika sällan som vi ser menstruationsblod eller flytningar i populärkulturen. Det vill säga kroppsvätskor som kanske berättar oss något, men som inte visas på grund av ett antaget äckel hos betraktaren.
Humorn blir ett sätt att hantera kroppens utsöndringar, utan att behöva härleda dem till kroppen som sådan. Utanför kroppen kan de vara humor, om de antyds eller kan förkläs till att likna något annat. Ve den som visar att kroppen är något annat än ren och orörd.
Men så har vi den där scenen från Girls, det nionde avsnittet i säsong två heter On all fours vilket också är precis vad vi får se. Adam tar ut sina känslor över seriens huvudperson Hannah genom att straffa sin nya tjej Natalia. Efter att hon förolämpat hans inredning får hon krypa på alla fyra fram till hans säng, där han lyfter upp henne i sängen och tar henne bakifrån mot hennes något lama men uttalade protester. Det hela avslutas med att hon får sperma över sina bröst, vilket Adam torkar upp med sin t-shirt.
»En sats med något som kan bli liv som används för att smutsa ner.«
När scenen visades gick det diskussioner kring om det var en våldtäktsscen eller inte; och om att den gestaltade ett maktutövande och förtryck i en sexakt. Men det som framförallt lyftes var att den faktiskt visar sperma och ejakulationen. Sperman blir här en symbol för något annat: En sats med något som kan bli liv som används för att smutsa ner.
För sex kan vara smutsigt, svettigt och med vätskor som rinner här och där och kan förutom vara av lust och åtrå också vara av makt, desperation och ångest. Detta ursäktar inte ett övergrepp, men det visar på hur kroppsvätskor kan användas dramaturgiskt för att berätta något djupare än kroppens funktioner.
Emil Åkerö är frilansskribent
