Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Ett tecknat kollage med en spelkonsol längst ner i vänstra hörnet. Ovanför den en lila spelkaraktär med horn, alvöron och två huggtänder. I mitten två personer som står i ett sovrum. Den ena sitter på knä och håller om den andras gravida mage. Till höger citat från ett chattforum.
Illustration: Albin Granberg
Reportage HBTQI

Spel, hat och kärlek

Samtidigt som du kan vara ickebinär och ha polyförhållanden i populära datorspel, så rekryterar högerextrema krafter medlemmar inne i spelen och hatar på det »politiskt korrekta«. Hur står det till i gamingvärlden?

För tio år sedan lanserade RFSL och Sverok, Spelkulturförbundet, rapporten Jag finns inte i spel. En rapport om unga hbtq-personers syn på dator- och tv-spel och kulturen kring dem vilket var första gången en kartläggning av representationen av regnbågspersoner i datorspel och datorspelsvärlden gjordes. Rapporten satte fingret på en bristande representation i spelvärlden, och beskrev en hård miljö för spelare som avvek från heteronormen.

Man med mörkt uppsatt hår, skägg och örhängen framför en trävägg.
Mattias Wennlund, författare till rapporten Jag finns inte i spel. En rapport om unga hbtq-personers syn på dator- och tv-spel.

Så vad har hänt sedan dess? Först backar vi bandet till när det begav sig. Mattias Wennlund som skrev rapporten 2014 berättar att den kom till efter en kontrovers som gått till historien som »Gamergate«, där kvinnors roll och den sexism som de utsattes för inom dataspelsvärlden var i centrum.

– Det var ju en grej som gjorde att den här typen av dialog och undersökningar – att göra folks röster hörda – kändes viktigare. Det var ganska skönt att få lite mer påtagligt svart på vitt hur människor upplevde situationen just då, säger Mattias Wennlund. Rapporten kom fram till att spel kan vara väldigt positivt – men också negativt – för marginaliserade grupper. Framförallt upplevdes miljön som väldigt påfrestande.

»Utvecklingen av det som kallas regnbågsrepresentation har gått framåt.«

– Då var det fortfarande väldigt snävt vad som var möjligt och vad som representerades vad gällde läggning och könsidentitet. Idag ser det annorlunda ut, utvecklingen av det som kallas regnbågsrepresentation har gått framåt.

Ett av de spel som hyllats för sin representation – och av vissa därför anklagats för gaypropaganda– är det mångfaldigt prisbelönade Baldur’s Gate 3 som förra året vann Best RPG of the Year och Best Game of the Year vid Game Awards. Baldur’s Gate 3 utspelar sig i samma värld som bordrollspelet Dungeons & Dragons och termen RPG står just för Role Playing Game, alltså rollspel.

Linnea Risinger Nathanson är tidigare vice förbundsordförande för Sverok, Spelkulturförbundet, och föreningsutvecklare hos RFSL.

Linnea Risinger Nathanson är tidigare vice förbundsordförande för Sverok, Spelkulturförbundet, och föreningsutvecklare hos RFSL, och har som ickebinär bisexuell spelare och föreläsare lång erfarenhet av RPG-spel och representation. Hon är en stor anhängare av Baldur’s Gate-serien, men även av spelstudion BioWare andra spel som Dragon Age och Mass Effect, i vilka det har arbetats med regnbågsrepresentation de senaste decennierna.

Enligt Linnea Risinger Nathanson har BioWare satt ribban inom spelvärlden med sitt arbete, där du som spelare bland annat kan ha samkönande och bisexuella förhållanden likväl som olikkönande. Men nu har Baldur’s Gates utvecklare Larian höjt ribban ytterligare ett snäpp.

»Du kan ha en samkönad eller olikkönad relation, och även bdsm-äventyr, polyförhållande och diverse one night stands.«

Baldur’s Gate har lyckats att kombinera öppenheten i att alla karaktärer är »tekniskt« pansexuella med att de är blandat kodade i sina bakgrunder. Du kan ha en samkönad eller olikkönad relation, och även bdsm-äventyr, polyförhållande och diverse one night stands. Även när det kommer till könsidentitetsutforskande finns en möjlighet att välja kropp, genitalier, namn och pronomen, vilket landat som en standard för moderna spel, säger Linnea.

Åsa Mitchell är researcher och skribent på stiftelsen Expo.

– Det kan vara olika hur väl det genomförs, men generellt sett så har mångfalden blivit större utan att det har gjorts till någon extrem.

Alla uppskattar dock inte den regnbågsfärgade utvecklingen. Åsa Mitchell är researcher och skribent på stiftelsen Expo som granskar högerextrema miljöer. Inom projektet Fulspel kom de 2023 ut med tre rapporter, där Fulspel i spelrummet visar på hur högerextrema rörelser har »kapat« delar av spelkulturen. Åsa Mitchell berättar att Sverok nyligen presenterade siffror på att 64 procent av svenska spelare har stött på högerextrema budskap, och 19 procent har utsatts för rekryteringsförsök.

»Det som borde vara en trygg och underhållande hobby kan få mycket negativa konsekvenser.«

– Det som borde vara en trygg och underhållande hobby kan få mycket negativa konsekvenser, både för de som utsätts för hat och hot, men även för de som högerextrema hoppas påverka och radikalisera, såväl som för samhället i helhet. Vad består hatet och reaktionerna av?

– Möjligheten att ange pronomen för din spelkaraktär i RPG-spel eller att spela som en ickebinär karaktär har väckt arga reaktioner från delar av spelvärlden. Det finns en högljudd andel spelare som motsätter sig allt som de uppfattar sig bryta mot en heterocisnorm. Allt som kan upplevas som»politiskt korrekt« som till exempel en transkaraktär betraktas som påtvingat utifrån och som ett hot mot den »verkliga« och »opolitiska« gamingkulturen, säger Åsa Mitchell.

Inom spelvärlden har begreppet »Social Justice Warrior« lanserats, som ett sätt att klanka ner på spel som innehåller element som av vissa anses »politiskt korrekta« eller »woke«. Linnea Risinger Nathanson tycker att det är svårt att sia om framtiden för mångfald i spelvärlden, bland annat med tanke på de rörelser som Åsa Mitchells rapport tar upp. Men Anton Albiin, som jobbar på branschorganisationen Dataspelsbranschen, är mer positiv och ser en ökad acceptans inom branschen.

– De som var tonåringar för 10–20 år sedan jobbar i branschen nu och jag skulle säga att vi har en helt annan förståelse än då. Men det är samma typ av haters, de gnällde då och de fortsätter gnälla. Och det är ju bra, då vet man att man går åt rätt håll, säger Anton Albiin.


Emil Åkerö, är frilansjournalist

Fler artiklar

Intervju HBTQI

Neuroqueer!

Kan ord som neurodiversitet och neuroqueer öppna dörrar till nya rum bortom diagnoserna?

Intervju HBTQI

Vem är rädd för genus?

Anna-Maria Sörberg träffar världens mest kända genusteoretiker Judith Butler och pratar om nya boken och framtiden.