Smala ideal hetsar unga

8,4 miljoner visningar och 1,7 miljoner lajks. Det är spridningen på en video på Tiktok som tar upp fenomenet »legging legs«. I videon står det »When you see that one girl with PERFECT legging legs«. I kommentarer skriver folk: »I don’t need another insecurity. WHAT is LEGGING LEGS?«.

Trenden handlar kort och gott om att ha smala ben som inte rör varandra när fötterna står ihop, låter det familjärt? Thigh gap från olika så kallade »thinspiration«- bloggar cirkulerade på 2010-talet och nu fjorton år senare har trenden lanserats under nytt namn. Även om vi befinner oss i en era som många ser på som kroppspositiv dyker återvunna trender som »legging legs« upp i flödet om och om igen.

Eva Glückman, generalsekreterare på Tjejzonen, berättar hur hon tror att sociala medier förändrat hur vi utsätts för idealen:

– Skönhetsideal har alltid funnits men det som är nytt är att vi lever i en ständigt bildsatt värld. Tidigare kanske vi såg idealen i någon film eller på omslaget av ett magasin men idag är vi omslutna av idealen. I den digitala världen där filter och AI kan generera och ändra bilder blir idealen ännu svårare att uppnå. 

I sociala medier är det lätt att falla in i skadliga algoritmer och för flera tjejer är videor och inlägg relaterade till skönhet, vikt eller träning något som ofta lyckas leta sig in i flödet. Det är inte längre endast i blaskor som bikinihetsen och »sommarkroppar« jagar en, utan även i ens privata telefon.

Hanna Thermaenius är psykolog på Rädda Barnen Sverige. Hon beskriver hur algoritmer i sociala medier kan påverka en.

– Det kan vara att man tittar på något där råd om att bli smal tas upp och sedan kommer algoritmen att påverka innehållet. Ibland kan det vara att man söker på något en dag och inte tänker så mycket på det, men ens flöde blir fullt av den typen av innehåll. Då kan det vara lätt att bli påverkad.

En ny studie från hygienföretaget Dove visar att svenska kvinnors självkänsla kring sitt utseende är ett av de lägsta i världen där 92 procent av kvinnorna i studien hade en negativ uppfattning om sin kropp. Detta går hand i hand med att de även är i topp av att vara mest självkritiska. Trots att idealen breddats genom åren är idealen i dag allt svårare att uppfylla.

Synen på kvinnan och kvinnokroppen som ett objekt som ständigt ska behöva ändras har en bakgrund i patriarkala strukturer.

– Patriarkala strukurer kan leda till en okritisk acceptans av ett idealiserat skönhetsideal för kvinnor. Det behövs en ökad medvetenhet om och respekt för kvinnors självvärde, inklusive att aktivt lyssna på deras åsikter om skönhetsideal och erbjuda stöd, säger Eva Glückman. 

I Doves studie framkommer det att även barn och unga påverkas. Över hälften av flickorna mellan tio och sjutton år har en negativ syn på sin kropp. Omkring 70 procent av flickorna upplever att pressen blivit större på grund av sociala medier. Även i Tjejzonens studie framkommer det att 60 procent av flickorna i deras undersökning kände en press att sminka sig, varav en stor andel sa att detta berodde på sociala medier. Thermaenius menar att unga kan vara känsligare och påverkas mer än vuxna av idealen.

– Jag tror att du påverkas olika beroende på var i livet du är. Ju äldre du är desto mer har du nog funderat på vilka bitar i livet det är som definierar just dig, utifrån olika roller i livet eller saker du varit med om. När man är ung kanske man inte har hunnit fundera på det och fastnar i sitt utseende.

Men har sociala medier verkligen enbart negativ inverkan på oss? Nej, säger Hanna Thermaenius.

– Förut fanns det kanske en norm som dominerade och vi hade inte sett olika människor som såg ut på olika sätt. Nu får vi en bredare bild av hur folk ser ut och att de ser ut på olika sätt, även om vissa normer synliggörs mer.

Genom sociala medier får vi exempelvis se influencers som främjar alternativa ideal. Emmy Combs (@emmycombss) på Tiktok är en makeupartist som levt med alopecia sedan födseln. På sitt konto visar hon upp sitt liv som en person som aldrig har haft hår på varken huvudet eller kroppen. Hon är en av flera influencers på plattformen som utmanar stereotypen om vad som är vackert.

Eva Glückman håller med om att sociala medier inte är hela boven och att det på vissa sätt kan vara ett bra verktyg ur en intersektionell vinkel för att hitta flera ideal och människor som liknar en själv.

– Med sociala medier kan man se positiva aspekter när man kan hitta sitt umgänge, folk som liknar en själv och delar samma intressen. Sociala medier kan på det sättet användas för att visa upp andra ideal och träffa människor som man inte annars hade fått kontakt med.

ENKÄT: HUR ÄR DIN RELATION TILL SKÖNHETSIDEAL I SOCIALA MEDIER?

LINN ENGMAN, 21: 

»Jag upplever att sociala medier utgör en plattform för både ett upprätthållande och ett ifrågasättande av olika skönhetsideal. Med tanke på att många användare är väldigt unga tycker jag att det är för mycket fokus på skönhet, kroppar och livsstilar, oavsett om det handlar om hälsosamma eller osunda ideal. Medierna blir allt mer polariserade och det finns få nyanserade och reflekterande inlägg kring temat.« 

FÄDEK JABAR, 22: 

»Jag personligen påverkas mer av skönhetsidealen på sociala medier än vad jag vill erkänna. Jag försöker ofta påminna mig själv om att bara för att jag ser en annan tjej som är vacker tar det inte ifrån mig hur vacker jag är, men det är väldigt svårt att inte jämföra sig, även om man till och med tydligt ser att personen har ett filter på ansiktet eller retuscherat en bild. Det är lätt att vara självkritisk, vilket förvärras när det känns som att alla på sociala medier är hur snygga som helst.« 

HANNES HASSEL, 19: 

»Den versionen av sig själv som man presenterar på sociala medier är oftast en väldigt kurerad version. Man är väldigt selektiv med vad man väljer att visa. Det är lätt att hamna i huvudet på sig själv och få högre och högre krav på vad man tillåter sig själv att lägga ut.«

Nathalie de Alencar är frilansjournalist.

Illustration av Albin Granberg.