Första gången jag hörde uttrycket »blue balls« var det en amerikansk före detta militär som sa det. Han gömde sig bakom ett tidskriftsställ i en butik för att dölja att han fått stånd. »Ah, I’m gonna get blue balls«, sa han och kastade en retsam blick mot mig.
Jag har glömt hans namn. Vi träffades en eftermiddag på ett kafé i New York där jag jobbade med min bok Pittstim. Han gick fram och började prata med busig iver. Han var bredaxlad och klädd i kaki och grått, som för att påvisa sin militära bakgrund. När jag sa att jag var upptagen såg han sårad ut. Genast ångrade jag mig och gav honom min mejladress. De kommande två veckorna umgicks vi.
Min vän lärde mig allt jag behövde veta om amerikansk kultur. Hur man dricksar. Var kändisarna går för att äta lowfat-glass. Och han introducerade mig för uttrycket blue balls. »Vet du inte? Blue balls är när man får ont i pungkulorna efter att ha blivit kåt men inte fått utlösning. Pungkulorna blir helt blå. Det är rätt vanligt.«
Eftersom jag jobbade som sexualupplysare var jag skeptisk till diagnosen han beskrev. Men min vän stod fast vid att blue balls existerar. I sommarhettan gick jag obetänksamt omkring i minishorts och gav män pungvärk genom att inte släppa till, tycktes han mena.
»Ska jag ge tonårskillar ett pseudomedicinskt verktyg för att tjata sig till samlag? Nej tack!«
Blue balls är en välspridd myt bland unga män i USA. Troligen lockas de av möjligheten att mer legitimt tjata på sin sexpartner om en snabbis. Men begreppet har i undantagsfall också letat sig in i universitetsvärlden. University of California i Santa Barbara har en hemsida med information om sex och samlevnad. Där kan studenterna läsa: »Epididymal hypertension, också känt som blue balls, beror på att blod samlas i könet vid upphetsning. Testiklarna blir då upp till femtio procent större. Om mannen inte får utlösning kan blodansamlingen leda till obehag och smärta.«
Oj oj oj, så fel det kan bli! Testiklar är inte svällkroppar, de kan alltså inte byta storlek som penis gör. Om de plötsligt växte med hela femtio procent på grund av att det samlas kroppsvätska i dem skulle det nog göra ont oavsett utlösning. Men att uppgifterna kommer från ett universitet ger myten trovärdighet. Sidan används ständigt som källhänvisning.
Det finns också en vetenskaplig artikel som blue balls- anhängare på nätet gillar att nämna. »Blue Balls«: A Diagnostic Consideration in Testiculoscrotal Pain in Young Adults förvaras bakom en betalvägg på en vetenskaplig tidskrifts hemsida. Antagligen är det få som har läst den. Här får ni en sammanfattning: En 15-årig kille kom in på akuten med testikelvärk efter att ha hånglat med sin flickvän. Killen hade ännu inte samlagsdebuterat och det angivna hånglet hade inte lett till utlösning. Läkarna kunde inte hitta någon orsak till smärtan. Men pojken började senare ha samlag med sin flickvän och kom inte tillbaka till sjukhuset med testikelsmärta. Slutsats enligt artikelförfattarna: Blue balls existerar. Och det botas genom utlösning.
»Oj oj oj, så fel det kan bli! Testiklar är inte svällkroppar, de kan alltså inte byta storlek som penis gör.«
Men att ett tillstånd (smärta) uppstår efter en händelse (hångel) betyder inte att det måste finnas ett orsakssamband. Särskilt svårt blir det att hävda ett samband när studien handlar om en enda patient. Men artikelförfattarna är oblyga. »Hur många patienter har felaktigt opererats för testikelvridning när orsaken till smärtan i själva verket varit blue balls?« skriver de. Och i slutet slår de fast: »Blue balls måste in i sexualundervisning för ungdomar.«
Varningslarmen går i min hjärna. Ska jag ge tonåringar med kuk ett pseudomedicinskt verktyg för att tjata sig till samlag? Nej tack! Och självklart ska inte läkare ge den med testikelsmärta rådet att bota sin åkomma genom sex. Så simpla är faktiskt inte kukbärares kroppar.
Jag väntar på att myten om blue balls ska spridas från USA. Men förutom enstaka inlägg på nätet tycks den inte ha fått fäste i Sverige. Hittills har jag aldrig hört att det pratats om blue balls när jag undervisat i skolor. Kanske för att bluffen skulle synas?
Min amerikanska vän har jag tyvärr tappat kontakten med. Huruvida hans testiklar någonsin kom över mötet med mig kommer jag aldrig att få veta.
Inti Chavez Perez är sexualupplysare och författare, vars senaste bok heter Lätta sexboken.
Teckna en årsprenumeration och få en fin premie!
Trevlig läsning
Läs mer
Dyrbara droppar (Ottar 2012)
Spermans sista match (Ottar 2008)
Spermadonator dömd till faderskap (Ottar 2012)
Tre saker du inte visste om sperma (Ottar 2012)
