Sexuella rättigheter och hållbar utveckling = sant

Inför Rio+20, FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro, finns en ny diskurs: kopplingen mellan hållbar utveckling och möjligheten att uppnå FN: s millenniemål. Som ett steg i detta vill man bland annat säkra kvinnors rätt till familjeplanering och hälsoservice och vikten av att minska fattigdomen. Och det här tycker brasilianska feminister är viktigt.
− När FN uttalar sig om kvinnors rättigheter blir det ett argument som vi kan använda mot de brasilianska politikerna, säger Leila Adesse, läkare och ansvarig för den feministiska organisationen IPAS, som arbetar för sexuella rättigheter i Brasilien.

Ett exempel på det var när mödradödlighet efter abort inkluderades i millenniemålen och brasilianska feminister började använda det som argument i sin lobby mot politikerna. Resultatet blev en nationell kommission för mödradödlighet.
− Då blev FN-beslutet ett »window of opportunities« och det kan bli likadant den här gången, säger Leila Adesse.

Hon menar att en FN-diskussion om sexuella rättigheters betydelse för hållbar utveckling kan göra det lättare att kräva att staten ska förbättra tillgängligheten för exempelvis vård. Under de senaste åren har det skett förbättringar av den offentliga sjukvården i Brasilien. Exempelvis har fler vårdcentraler öppnats, något som enligt Leila Adesse får stor betydelse för kvinnors hälsa. En annan reform är så kallade folkliga apotek, ett system som erbjuder gratis medicin för en rad kroniska sjukdomar och en tredje är utvecklingen av socialbidraget Bolsa Familia, som går till kvinnor.

»Plötsligt behöver kvinnor inte bara äta det som sätts framför dem, utan kan välja mellan ris och pasta.«

Enligt sociologen Walkiria Leão, som har studerat hur fattiga kvinnor som får socialbidrag i norra Brasilien agerar, har socialbidraget också en betydelse för kvinnornas inflytande över sina kroppar.
− Plötsligt behöver kvinnor inte bara äta det som sätts framför dem, utan kan välja mellan ris och pasta. Och det gör att de börjar vilja välja mer, som exempelvis att inte vilja ha fler barn, eller att de vill skiljas från sina män. Jag ser det som ett resultat av att kvinnor inte längre är ekonomiskt beroende av sina män och att de har fått upp ögonen för möjligheten att göra olika val i livet, säger hon.

− Vissa har även börjat tala om sig själva som subjekt för rättigheter. De säger att eftersom de betalar skatt via momsen, så bör de ha rättigheter. Och det gör att de börjar vilja ha saker, som exempelvis en vårdcentral som ligger nära hemmet och fler gratis mediciner. Om den här typen av rättigheter dessutom blir allt mer kopplade till diskursen om hållbar utveckling – då blir det lättare för feminister att kräva dem och svårare för regeringar i tillväxtländer att undvika att förändra det.
− Jag kan kräva att man ger de resurser som är nödvändiga för att kvinnors hälsa ska förbättras − det blir en ny möjlighet, säger Leila Adesse.

Text: Maria Pettersson

Läs mer

Delseger för Brasiliens feminister