Sexuell kontrarevolution

I Ryssland är kvinnor grovt underrepresenterade i politiken – det finns inte en enda kvinnlig minister – och de största ryska företagarna är alla män.

Men kvinnorna är på frammarsch, tror Maria Arbatova – Rysslands mest kända feminist som samtidigt är politiker, psykoanalytiker och författare. Idag finns enligt henne lika många unga kvinnor som män i medelklassen och det finns en hel del kvinnliga företagare. Under 1990-talets rövarkapitalism var det männen som lade vantarna på enorma förmögenheter. Men enligt Arbatova håller dessa mäns fruar, döttrar och älskarinnor nu på att ta kontrollen över en del av tillgångarna.

När Sovjetunionen brakade samman och landet slutade fungera var kvinnorna de första som såg de nya möjligheterna.

– Vid sociala katastrofer klarar sig kvinnor alltid bättre. De är inte lika ambitiösa som männen, men bättre på att anpassa sig. Så de hoppade in i en ny nisch direkt, säger Maria Arbatova.

Det var kvinnorna som först satte sig på tåg till Turkiet och köpte kläder som de sålde vidare på marknaden för att försörja sin familj, medan männen försjönk i depressioner och sökte tröst i vodkaflaskan.

– Kvinnor har lärt sig att tjäna pengar. De har inget annat val, säger Arbatova.

Sovjetunionens fall har också ändrat kvinnornas och samhällets syn på vad som är viktigast i livet för dem. När man 1991 frågade föräldrar vad de i första hand önskar sina döttrar – en bra man eller en bra karriär – svarade sjuttio procent en bra man. Idag är situationen den omvända.

– Nu tycker vi tjejer att vi måste klara oss utan hjälp från föräldrar och killen. Man vet aldrig vad som kommer att hända med mannen – han kanske kommer att dö eller hitta någon annan tjej, säger Nadja, som är i tjugoårsåldern och studerar svenska i Moskva.

Bokbål i Moskva

Samtidigt som kvinnornas frigörelseprocess pågår blåser det konservativa vindar i Ryssland, vilket medför inskränkningar i kvinnors, och även mäns, sexuella rättigheter.

Den ortodoxa kyrkan har under de senaste åren fått allt mer att säga till om i politiken och samhällsdebatten. Patriarken Aleksij II, den ryska ortodoxa kyrkans ledare, uppträder ofta tillsammans med president Vladimir Putin och visar stöd för hans politik. Konservativa värderingar förespråkas också av Putins unga anhängare. Vi går tillsammans – en ungdomsrörelse som bildades i början av Putins presidenttid för att stödja honom – anordnade bokbål i centrala Moskva där de brände litteratur som de sa var pornografi sk och osund. Vi går tillsammans ersattes förra året av organisationen Nasji, som tonat ner den moraliska aspekten, men likväl förespråkar traditionella värderingar.

Igor Kon, en av Sovjetunionens och Rysslands mest kända sexologer, talar om en sexuell kontrarevolution i Ryssland idag.

– Dagens Ryssland är mer likt Sovjetunionen än Ryssland för tio år sedan, säger han.

Den sexuella kontrarevolutionen är en reaktion på en enorm sexualisering av det offentliga rummet i Ryssland efter Sovjetunionens fall och går hand i hand med en sovjetnostalgi som sveper över landet på alla områden. I stället för demokrati fick ryssarna anarki och maffiavälde, i stället för sexuell frihet fick de porr och prostitution. Så nu längtar många tillbaka och griper tag i de skärvor av stabilitet som de hittar.

I början av 1990-talet blev allt tillåtet på det sexuella planet. Gamla sexualmoralistiska normer och värderingar krossades, men inga nya insikter kom i dess ställe. Det fanns ingen som tog frågan på allvar och lärde ryssarna vad säker och ansvarsfull sex innebär.

– Ingen gjorde något för att skapa en sexuell kultur. Liberalerna förstod inte dess betydelse och de konservativa har sedan 1996 fört en kampanj mot sexuell utbildning, säger Kon.

Avhållsamhet sätts främst

De ortodoxas största ”landvinning” hittills är att man lyckats stoppa en lag om att införa sexualundervisning i skolorna. Idag får ryska ungdomar ingen sexualundervisning alls. De ortodoxas idéer är ofta tagna direkt från ärkekonservativa amerikanska pamfletter där avhållsamhet sätts på främsta plats och kondomer avvisas som osäkra.

Han befarar att sexualupplysningen i det ryska samhället kan bli ännu sämre när en ny lag som begränsar icke-statliga organisationers verksamhet i Ryssland träder i kraft i vår. Lagen har fått mycket kritik för att den stryper möjligheterna till utländsk finansiering av ryska ickestatliga organisationer och ökar statens kontroll över dem. Det lilla sexualupplysningsarbete som bedrivs i Ryssland i dag finansieras till stor del från utlandet. Kon tror att lagen kan leda till att det inte längre kommer finnas någon information om till exempel spridning av sexuella sjukdomar i Ryssland.

Den sexuella kontrarevolution som konservativa krafter försöker genomföra verkar inte ha stor inverkan på unga ryssars sexuella beteende. Enligt Maria Arbatova är genomsnittsåldern för sexuell debut femton år i Ryssland idag.

Nadja och hennes två kurskamrater Lena och Tanja säger att ingen idag funderar på vad kyrkan tycker innan de hoppar i säng.

– Det har blivit många präster på tv på sistone. I diskussionsprogram har man numera alltid med präster. Det kanske kommer att påverka unga människor. Det är inte bra, säger Lena.

Bristen på sexualundervisning kombinerad med en fri sexualitet får förödande konsekvenser och skadorna blir allt allvarligare för varje år. Hiv/aids och könssjukdomar sprider sig i snabb takt i Ryssland och andra före detta sovjetrepubliker. Enligt Rysslands chefsgynekolog Vladimir Kulakov är 15 procent av alla sammanboende par i Ryssland idag infertila.

Dessutom har Ryssland flest aborter per kvinna i världen. Ändå har aborttalen sjunkit sedan kommunisttiden, då abort ofta användes som preventivmedel. Det är inte ovanligt att medelålders kvinnor har gjort 15-20 aborter i sitt liv. Och deras barn är inte alltid bättre upplysta.

– När flickor kommer för att göra abort visar det sig att en del av dem inte vet att man kan bli med barn första gången, säger Arbatova.

“Det finns inget sex i Sovjet!”

Sex var ett tabubelagt ämne på Sovjettiden. För väst blev det kanske som mest uppenbart när en sovjetisk hemmafru utbröt “Det finns inget sex i Sovjetunionen!” i en talkshow som sändes på båda sidor av Atlanten på 1980-talet.

Enligt Arbatova har Ryssland aldrig genomlevt någon sexuell revolution, som i väst där den förde med sig ett ökat medvetande om säker sex. Därför föll kvinnor och tonåringar i stället offer för den kaotiska sexuella revolution som Ryssland genomgick på 90-talet.

– Vi som tillhörde de unga intellektuella på 70-talet trodde att vi genomförde en sexuell revolution. Men sedan växte vi upp och upptäckte att ingen förutom oss hade hört någonting om det. Omkring oss fanns samma gamla system kvar – att flickan borde gifta sig som oskuld, att sex är till för prostituerade eller män. Kort sagt hela den chauvinistiska uppsättningen åsikter, säger Arbatova.

Idag behåller ingen oskulden till giftermålet. Men vissa traditionella värderingar lever kvar. Till exempel finns en större acceptans för mäns otrohet än för kvinnors.

– Här säger män rakt ut: ”jag får, men min fru får inte”, berättar Igor Kon.

Pressen att gifta sig tidigt är också stor, särskilt för kvinnor. Nadja, Tanja och Lena är högutbildade kvinnor som bor i Moskva. De tycker att 25-28 är en lagom ålder att gifta sig. Men bland genomsnittsryssar är det vanligare att gifta sig strax efter tjugo. I alla fall den första gången. Att vara skild en eller flera gånger är inget socialt stigma, men en 30-åring som aldrig har varit gift väcker misstankar:

– Folk tittar konstigt på en tjej som är trettio och inte är gift. Då är det till och med bättre att ha varit gift och skilt sig, säger 50-åriga Masja från Sibirien och tittar oroat på sin 24-åriga ogifta dotter.

Uppväxt utan pappa

Arvet efter andra världskriget sätter än idag spår i relationer mellan män och kvinnor i Ryssland. Efter kriget led landet av ett befolkningsunderskott och särskilt män var en bristvara. Då ändrade Stalin lagen så att män inte längre behövde betala underhåll för sina barn om de lämnade modern. Resultatet var att många barn växte upp utan pappor. Och det gör de än idag – par som gifter sig i tjugoårsåldern och skiljer sig efter ett par år är inget ovanligt. Barnen stannar så gott som alltid hos modern.

– Så många är uppväxta med mamma och utan far. Hur kan en pojke själv känna ansvar om hans egen pappa har övergivit honom? undrar 28-årige musikern Pavel som har fyra ensamma mödrar i sin bekantskapskrets.

Uppfattningen att det är brist på män, och att kvinnor måste vara rädda om dem och vakta dem, lever kvar än i dag. I verkligheten är skillnaden mellan antalet kvinnor och män i Ryssland väldigt liten nu. Men det finns en betydande grupp män som kvinnor ogärna vill inleda ett förhållande med – alkoholisterna.

– Många killar har varit i Tjetjenien eller gjort värnplikten och de har problem med psyket. När jag träffar klasskamrater som har varit i Tjetjenien märker jag att de är helt annorlunda än de var i skolan, säger Nadja och medger att hon skulle akta sig för att bli ihop med en kille som varit i krig.

Att försöka beskriva ”den ryska kvinnan” idag är lite som att försöka beskriva den ”europeiska”. Situationen för ryska kvinnor i Moskva och för muslimska kvinnor i Kaukasusbergen skiljer sig kanske till och med mer än svenska och bulgariska kvinnors situation. I metropolen Moskva kör nyrika kvinnor i likadana bilar som Hollywoodstjärnor och anlitar kläddesigners från Paris medan det finns byar i Sibirien där människor fortfarande lever utan el.

I Ryssland bor hundratals folkslag med olika traditioner och kring femton procent av landets invånare är muslimer.

Maria Arbatova är inte bara oroad över den ortodoxa kyrkans inflytande, utan också för islams. Muslimerna utgör en allt större andel av befolkningen, på grund av immigration men också för att de föder fler barn.

– Den muslimska expansionen är farligare än den ortodoxa. Man trycker på den sexuella friheten från två håll, säger hon.

I en kontext där inte ens de grundläggande jämställdhetsfrågorna har avhandlats, ter sig en del av de problem som vi debatterar i Sverige väldigt avlägsna.

– I Ryssland idag behöver vi lika representation vid makten, lika möjligheter på arbetsmarknaden, en fungerande lag om underhållsbidrag, skydd mot sexuellt våld och våld i hemmet och ett preventivmedelsprogram. Skulle vi uppfylla de fem punkterna så skulle allt bli jättebra, säger Maria Arbatova.

Feminism – ett skällsord

I Ryssland är det inte tal om att försöka ändra skönhetsideal, diskutera språkbruk eller kämpa mot den sexistiska reklam som översvämmar de ryska medierna. De få kvinnor som kallar sig för feminister i dagens Ryssland får kämpa för de mest grundläggande rättigheterna.

Men det är inte bara kvinnornas problem som förtigs i den offentliga debatten – sociala frågor får över huvud taget väldigt lite plats i medierna. De upptas framförallt av det storpolitiska spelet.

Och feministerna är få trots att ryskorna har visat sig vara bättre än männen på att gå samman och kämpa för sina och andras rättigheter. Till exempel består en av landets starkaste gräsrotsorganisationer – Soldatmödrarna – uteslutande av kvinnor. Det finns organisationer som bekämpar våld i hemmet och föreningar för kvinnliga företagare, och genusvetare på universiteten. Men många av dem tar aldrig ordet feminism i sin mun. Risken är för stor att man stämplas som aggressiv och misslyckad manshatare. Maria Arbatova, som var först i Ryssland med att offentligt kalla sig feminist, gör ofta en poäng av att understryka sin kvinnlighet och visa att hon har ett ”normalt” privatliv. Trots att hon är feminist.

Joanna Kurosz, journalist baserad i Moskva