Sökes: Ung och desperat
Utsatt och ensam. Den snälla medelålders kvinnan får dig att ta steget. Sen tvingas du »vänja dig« vid att sälja din kropp. Du har ju inget annat val. I Lettland dras flickor in i människohandel med allt mer subtila medel.
Har du sett Lilja 4-ever, och trodde därmed att du kanske visste hur människohandel för sexuella ändamål bedrivs i de forna östländerna? Då trodde du fel.
Några Liljor finns fortfarande, men de flesta övergreppen har blivit mindre fysiskt våldsamma. Det betyder dock inte att flickorna klarar sig bättre. Kanske är det faktiskt värre, att gradvis ha manipulerats in i en situation där hon tycker att hon får »skylla sig själv«, inte ser sig som ett offer utsatt för brott och inte kommer på tanken att polisanmäla någon av alla sina rekryterare.
Exemplet Marja (läs på sid 32) är typiskt för de fall som Martacentret i Riga arbetar med idag. Marjas alla »vänner«, från den första väninnan och framåt, bildar en kedja med syftet att till sist få henne att ge upp utsikterna att få ett vanligt jobb och »frivilligt« bli prostituerad, utomlands eller i Lettland.
Martacentret är ett kvinnohus i Riga med drygt tjugo anställda. Förutom trafficking bekämpar Martacentret våld mot kvinnor, arbetar med lagstiftningsändringar för alla kvinnor, erbjuder utbildning i datorkunskap, engelska och så vidare.
––––––
Iluta Lace som är centrets chef guidar i lokalerna och visar centrets vykort och broschyrer. En broschyr pryds av en vacker fjäril, men den nedre delen av de fria vingarna har en streckkod, en sådan som finns på varor i snabbköpet och kan läsas av kassaapparatens laserstråle. Fjärilen symboliserar själen, en själ som allt för ofta är till salu i Lettland. Iluta Lace
översätter texten:
»Om du har blivit lurad, om du manipuleras, hålls i fångenskap, tvingas arbeta mot din vilja, har engagerats i prostitution, om överenskommelser kring ditt arbete inte hålls, om dina dokument har stulits… du är desperat och vet inte vad du ska göra!« samt en uppmaning att ringa centrets jourtelefoner.
I ett litet trångt rum sitter Nikola Dzina som driver de politiska kraven, tillsammans med andra som arbetar direkt med offren och svarar i telefon och på mejl.
– Vi har en Hot Line där vi kan ta emot samtal både från flickorna själva och från anhöriga här hemma i Lettland som är oroliga, säger Zanda Svilane. Vi kan också ge råd till de kvinnor som till exempel fått erbjudande om att arbeta utomlands – finns agenturen som de haft kontakt med? Vilka krav ska de ställa? Vilka risker finns? Vi kan lämna adresser och telefonnummer i andra länder där kvinnorna kan söka hjälp.
Vad kan ni göra när en kvinna kommer till er och vill komma loss från sitt liv som prostituerad?
– Det är olika, beroende på hur länge det är sedan hon bestämde sig, säger Eva Beinarovica. Det finns hon som rymt för bara några dagar sedan och kanske behöver fysiskt skydd så att rekryterarna inte ska hitta henne. Och så finns hon som har erfarenheter sedan många år tillbaka, som hon först nu orkar börja prata om.
– Vi har små möjligheter att gömma någon under en längre tid och staten erbjuder inget skyddat boende. Den enda lägenhet vi har är liten. Vi skulle behöva bygga ett riktigt skyddat hus.
– Vi erbjuder kvinnorna en medicinsk undersökning och samtal – vi har både läkare och terapeuter i vårt team. Flickorna kan ha varit med om hemska trauman, de har ofta sexuellt överförda sjukdomar, i värsta fall är de hiv-smittade. De kan vara drogberoende, gravida eller bara ha allmänt nedsatt immunförsvar.
––––––
Behoven för de som söker hjälp är ofta stora. Eva Beinarovica berättar vidare:
– Många av flickorna kommer direkt från barnhem eller från mycket svåra sociala förhållanden in i sexhandeln. När de sedan ska ut i ett vanligt liv behöver de lära sig allt; hur man handlar, hur man städar, hur man lagar mat, hur man får tag i information som man behöver i ett vanligt liv… Vi kan hjälpa dem att hitta en lägenhet men ofta har de inga vänner och inget socialt skyddsnät. Om de har barn får de ofta ännu större problem eftersom barnomsorgen är mycket dåligt utbyggd i Lettland.
– Politiskt är EU-samarbetet mycket viktigt, säger Nikola Dzina. Vi behöver en gemensam europeisk syn på trafficking. »Marja« i vårt exempel skulle inte ses som ett offer för trafficking i ett land som Spanien, även om man kan bevisa manipulationen. I Lettland är det fortfarande helt normalt för en man att köpa sex. Vi har en lång väg kvar att gå.
De Liljor och Marjor och andra som hoppas på ett bättre liv behöver Iluta på Martacentret, och de behöver stöd från Europa. Globalisering betyder inte bara fri rörlighet för varor och tjänster – utan även för unga kvinnokroppar.
Karin Alfredsson
Journalist och författare, debuterade 2006 med den uppmärksammade
80° från Varmvattnet (Ordfront) som handlar om osäkra aborter i Zambia. I höst kommer uppföljaren, som utspelas bland annat på en bordell i Vietnam