Så kan aborträtten i USA påverkas med Amy Coney Barrett i högsta domstolen

När domaren Ruth Bader Ginsburg avled den 18 september i år gick en våg av panik genom alla till vänster om det republikanska partiet. Med Ginsburg försvann den liberala majoriteten i USA:s högsta domstol, som har en enorm makt att påverka politiken i USA.

President Donald Trump lovade under sin valkampanj 2016 att tillsätta tillräckligt många konservativa domare i högsta domstolen för att upphäva Roe v. Wade – det beslut som togs av högsta domstolen 1973 och garanterade aborträtt i hela USA. Nu ser det ut som att Trump kommer att kunna nå det målet. Ruth Bader Ginsburg var en drivande kraft för jämlikhet. Som konsekvent liberal domare garanterade hennes röst även aborträtten för de amerikanska medborgarna.

»Redan innan Ginsburg hunnit begravas nominerade Trump en ersättare: Amy Coney Barrett, troende katolik som uttalat sig mot aborträtten.«

Redan innan Ginsburg hunnit begravas, den 26 september, nominerade Trump en ersättare: Amy Coney Barrett, troende katolik som uttalat sig mot aborträtten. Symbolvärdet i att tillsätta en konservativ kvinnlig kandidat är uppenbart. Ronald Reagan försökte sig på en liknande manöver då han tillsatte Sandra Day O’Connor 1981. Den dåvarande presidenten sade sig vara övertygad om att hon skulle motsätta sig »Roe«, men det visade sig inte vara fallet.

När Barack Obama 2015 nominerade Merrick Garland sa senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell att det var olämpligt att en president tillsatte en ny domare bara nio månader innan ett presidentval. Dock är McConnell nu, en dryg vecka innan valdagen, fast besluten att få igenom nomineringen av Amy Coney Barrett. De så kallade förhören drog igång den 12 oktober. I och med att i stort sett alla republikanska senatorer förväntas rösta för Barrett lär hon med stor sannolikhet ta Ginsburgs plats i högsta domstolen.

»Amy Coney Barrett lär med stor sannolikhet ta Ginsburgs plats i högsta domstolen.«

Vad skulle Amy Coney Barretts domarplats då innebära för aborträtten i USA?

Barrett har haft sin nuvarande tjänst, som domare i en hovrätt i Illinois, i åtta månader, så det finns inte många beslut att gå på. Men hon har tidigare skrivit gott om akademiska artiklar. Dessa, samt uttalanden hon gjort under föreläsningar, tyder på att hon skulle komma att påverkas av sin katolska tro, i synnerhet i abortfrågan.

När det gäller amerikansk lagstiftning återkommer man ständigt till konstitutionen. Det handlar om att tolka ett nästan tvåhundrafemtio år gammalt dokument »rätt«. Vad detta innebär varierar markant beroende på ens ideologi.

»Hon skulle komma att påverkas av sin katolska tro, i synnerhet i abortfrågan.«

I senatsförhören sade Barrett i sitt öppningsanförande att hon formats av domare Antonin Scalias inställning att politiska beslut bör lämnas till politiska representanter. I praktiken innebär det att om en delstat vill förbjuda abort eller hbtqi-äktenskap, så ska de kunna de göra det eftersom dessa rättigheter då inte garanteras på laglig väg. Ginsburg, å andra sidan, ansåg att konstitutionen alltid stod över individuella delstaters åsikter i sådana frågor.

I praktiken är aborträtten redan rejält underminerad i många amerikanska delstater. Restriktiva regler och terror mot abortkliniker har på vissa ställen helt strypt tillgången till abort för de som saknar ekonomiska resurser.

– Louisiana har 89 lagar som begränsar tillgång till abort. Det finns bara tre abortkliniker i hela delstaten och i många fall innebär detta en resa på trehundra kilometer. Sedan krävs två enskilda besök, ultraljud, samt påtvingad läsning av litteratur författad av politiker. Dessutom är det dyrt, säger Steffani Bangel, chef för New Orleans Abortion Fund, en organisation som arbetar för tillgång till abort i delstaten Louisiana.

»Antiabortrörelsen har i 45 år sakta underminerat rätten till abort genom olika begränsningar. Sannolikt nu är att denna utveckling fortgår tills Roe v. Wade i praktiken är helt meningslös.«

Det Roe v. Wade förhindrar i stater som Louisiana är ett regelrätt förbud mot abort. Antiabortrörelsen har i 45 år sakta underminerat rätten till abort genom att driva diverse fall som resulterar i olika begränsningar. Mest sannolikt nu är att denna utveckling fortgår tills Roe v. Wade i praktiken är helt meningslös – en process som påskyndas på federal nivå om det sitter fem konservativa domare mot fyra liberala i högsta domstolen.

Men möjligheten finns också att det kommer upp ett nytt juridiskt fall som upphäver Roe v. Wade helt – om en majoritet av domarna röstar så.

Vad detta skulle innebära varierar kraftigt från delstat till delstat. Om Roe upphävs träder till exempel en lag i kraft som helt förbjuder abort i Louisiana, utan undantag. I liberala delstater som New York där aborträtten har starkt lagligt skydd, skulle situationen vara oförändrad, därmed skulle den praktiska skillnaden på vissa sätt vara ganska liten.

– Vi skickar ofta våra klienter till andra stater redan nu, säger Bangel. Om Roe upphävs så blir hela vår region en abortöken. Även om vi kunde betala omkostnader för alla som kontaktar oss så kan vi inte nå varje person i Louisiana. Många kommer fullborda oönskade graviditeter, beställa abortmediciner på nätet, eller försöka sig på skadliga huskurer.

Men lagar är inte statiska och om Roe v. Wade försvinner innebär det inte nödvändigtvis att aborträtten är förlorad för alltid. En möjlighet om Roe upphävs är att den med tiden ersätts av ett annat fall som kan ligga till grund för ett till och med starkare lagligt skydd.

– Ruth Bader Ginsburg ansåg att resonemanget bakom Roe var fel. Roe är baserat på rätten till privatliv. Vilket inte är något som står uttryckligen i konstitutionen. Hon tyckte att det hade varit bättre att använda argumentet att alla är lika inför lagen vilket ju står att läsa i konstitutionen, säger Mary Hardin, jurist, före detta student och vän till Ginsburg.

Om Amy Coney Barrett tillsätts innebär det inte heller garanterat konservativ majoritet i åratal. Blir Joe Biden president och demokraterna vinner majoritet i senaten skulle de kunna försöka tillsätta ytterligare domare och därmed åter förändra balansen. Det finns inget som säger att högsta domstolen måste bestå av nio personer, även om så har varit fallet sedan 1869.

Sista ordet får dock gå till Steffani Bangel, chef för New Orleans Abortion Fund:

– Har du pengar kan du alltid resa för att göra abort. De som kommer att få lida är de fattiga, de som redan saknar rättigheter, och som tvingas stanna kvar i situationer av rasism och andra förtryckande samhällsstrukturer.

Sarah Clyne Sundberg

Frilansjournalist bosatt i New York

Justitieutskottet i den amerikanska senaten godkände Amy Coney Barrett som ny ledamot i Högsta domstolen den 22 oktober. Demokraterna bojkottade omröstningen. Måndag 26 oktober planeras ärendet behandlas av senaten.

Extra: Trumps baktankar

• Det finns skäl att tro att Trump ha personliga skäl till att vilja skynda igenom en ny domare. En risk om han förlorar valet, är att han, eller hans barn, ställs in för rätta. I dessa fall är han behjälpt av lojalister i högsta domstolen.
• Det är också möjligt att det rekordhöga antalet poströster i det amerikanska presidentvalet i år leder till att valresultatet är oklart i dagar, eller till och med veckor. Detta kan leda till att beslutet om president hamnar i högsta domstolen, som det gjorde år 2000 då domstolen beslöt att George W Bush, inte Al Gore, var rättmätig president.
• Två av de nu sittande HD-domarna jobbade på fallet Bush v. Gore: John Roberts och Brett Kavanaugh. Amy Coney Barrett skulle bli den tredje.
• Donald Trump har själv sagt att han förväntar sig att valresultatet avgörs av högsta domstolen och att detta är en anledning till att han vill fylla Ruth Bader Ginsburgs plats så snabbt som möjligt. Han har även vägrat säga att han kommer att acceptera en eventuell förlust. Amy Coney Barrett säger att hon vill förhålla sig opartisk till detta.