Ryssland, abort och befolkningskontroll

Sovjetunionen var det första landet i världen som legaliserade abort 1920. Före den ryska revolutionen 1917 var det vanligt med illegala aborter, och dödligheten var hög bland kvinnor – mycket högre än i andra länder.
Beslutet drevs på av kvinnorörelsen i storstäder som Moskva och Sankt Petersburg, som inte tyckte att fattiga arbetarklasskvinnor som verkligen inte ville ha fler barn skulle tvingas till det. Det var inte ovanligt att en kvinna fick fem barn.

– Det fanns också läkare som tyckte att de som inte ville ha barn borde ha möjlighet att göra abort legalt. Bolsjevikiska politiker tog intryck av läkarnas tankar. Efter revolutionen fanns också en idé om att kvinnorna skulle utbilda sig och arbeta, inte bara föda och ta hand om barn, säger Yulia Gradskova, docent i historia vid Södertörns högskola med inriktning på genusforskning.

Och lagen fick effekt, forskning tyder på att aborterna ökade med 300 procent i vissa delar av landet i början på 1920-talet.

Men 1936 kriminaliserade Josef Stalin abort igen. Det sades att abort inte behövdes längre, att Sovjetstaten kunde ta hand om »sina kvinnor« genom att ge dem tillgång till mödravård och daghem. Men den verkliga anledningen till att abortförbudet återinfördes var att befolkningen minskade kraftigt under svältåren på 1930-talet.

– Nu skulle alla kvinnor föda barn. Staten behövde barnen, säger Yulia Gradskova.

Men de som inte ville eller hade möjlighet att ta hand om ett barn slutade inte att göra abort. De försökte lösa problemet själva eller vände sig till en äldre kvinna utan medicinsk utbildning, en så kallad babka, som gjorde ingreppet.

1955, två år efter Stalins död, legaliserades abort igen. Precis som 1920 var anledningen att de många illegala aborterna ledde till en kraftigt ökad dödlighet bland landets kvinnor. Även om abort nu var tillåtet ifrågasattes de som ville avsluta en graviditet, och fick höra att abort var skadligt för hälsan och kunde leda till sterilitet.

 »I slutet av Sovjettiden gjordes fyra miljoner aborter under ett år jämfört med ungefär 400 000 i dag.«

Men eftersom tillgången på preventivmedel var mycket dålig under hela Sovjettiden var abort ett vanligt sätt att undvika flera barn. I början av perestrojkan, i mitten på 1980-talet, började medierna uppmärksamma förhållandena på abortklinikerna.

– De skrev om hur hemskt det var att göra abort. Ingreppet gjordes utan bedövning. Kvinnorna behandlades som djur och skuldbelades av läkarna för att de hade blivit gravida. Det var varken viktigt hur de mådde fysiskt eller psykiskt. Det var en mycket smärtsam och omänsklig process, säger Yulia Gradskova.

Efter artiklarna om hur aborter gick till höjdes många röster för att tillgången till preventivmedel måste förbättras. Strax efter Sovjetunionens fall 1991 lanserades också en stor nationell kampanj om vikten att använda preventivmedel för att undvika graviditet.

Sedan dess har antalet aborter per år minskat kraftigt. I slutet av Sovjettiden gjordes fyra miljoner aborter under ett år jämfört med ungefär 400 000 i dag, enligt Yulia Gradskova.

Men synen på familjeplanering har inte varit konsekvent i Ryssland. I slutet av 1990-talet förbjöds sexualundervisning i skolorna.

– Utländska organisationer som ville införa ett sexuellt upplysningsprogram anklagades för att vilja utrota den ryska befolkningen, säger Yulia Gradskova.

»Ingen vet vad som händer nu på grund av kriget. Den ryska regeringen behöver soldater och arbetare och gör vad som helst för att barn ska produceras.«

Yulia Gradskova

År 2003 begränsades rätten till abort för första gången på nästan 50 år. De omständigheter när det var tillåtet med abort till vecka 22 minskades från tretton till fyra, och kliniker fick inte marknadsföra att de utförde aborter. Sedan dess har flera begränsningar införts.

2011 blev det obligatoriskt att göra ett ultraljud, titta på bilder av fostret och lyssna på hjärtslagen före en abort. Samma år antogs en lag som tvingar en person som beställer tid för abort att överväga sitt beslut i en vecka. Rådet är också att den gravida får så kallad psykologisk rådgivning av till exempel en präst eller en psykolog.

– Det handlar i själva verket om psykologiska påtryckningar för att fortsätta graviditeten, säger Viktoria Sakevitj, docent i demografi vid HSE-universitet i Moskva.

En läkare kan sedan 2011 också vägra att utföra en abort om det strider mot dennes värderingar. Finns det bara en läkare på en ort som kan göra en abort, har hen inte rätt att vägra. Men det känner inte alla till. Och rådgivning under betänketiden är bara en rekommendation, som många patienter inte vet att de har rätt att avstå från.

Men liberala demografer köper inte argumentet att en restriktiv abortpolitik skulle leda till befolkningstillväxt. Under 1990-talet minskade till exempel både antalet aborter och antalet födslar i Ryssland, berättar Viktoria Sakevitj.

Tatjana Belova är jurist specialiserad på sexuellt våld i relationer. Hon arbetar på Konsortium, en frivilligorganisation med huvudkontor i Moskva, som ger stöd till kvinnor i hela landet per mejl eller telefon.

– Vi berättar för kvinnorna vilka rättigheter de har. Många vet inte när det är tillåtet med abort. Och att det i vissa fall är olagligt för en läkare att vägra att utföra ingreppet, säger hon.

Vad är då förklaringen till att rätten till abort har begränsats i Ryssland? Yulia Gradskova tror att den minskande ryska befolkningen är en viktig anledning till den allt mer konservativa abortpolitiken.

»Det finns tankar om att Ryssland kan dö ut därför att det föds för få barn. Och ledningen tänker att om rätten till abort begränsas växer födelsetalen.«

Yulia Gradskova

Anna Rivina, människorättsadvokat som har flyttat till Georgien efter Rysslands invasion av Ukraina, tror att den restriktivare abortpolitiken är del av samma politik som avkriminaliseringen av våld i hemmet- att kontrollera kvinnors frihet.

– Det är väldigt lätt att kontrollera en kvinnas kropp. Det är mycket svårare att erkänna en kvinna som en individ, som har en egen uppfattning om hur hon vill leva sitt liv.

Den ryskortodoxa kyrkans inflytande i samhället har också en stor betydelse för de konservativa strömningarna i landet, anser Anna Rivina.

– Få ryssar är verkligt religiösa. Men det är lättare när någon talar om för dem hur de ska leva, vad som är rätt och fel.

En mängd konservativa grupper har också bildats de senaste åren, som anordnar ja till livet-festivaler i hela landet.

– Det finns de som tänker patriotiskt och tycker att det är en självklarhet att kvinnas viktigaste uppgift är att föda och uppfostra många barn, säger Yulia Gradskova.

Trots begräsningarna i aborträtten har Ryssland fortfarande en jämförelsevis liberal abortpolitik. Abort är tillåtet till vecka tolv och under vissa omständigheter till vecka 22. Innebär graviditeten en risk för kvinnans hälsa är abort tillåtet under hela graviditeten. Abort ingår också i den allmänna sjukförsäkringen och är alltså gratis på statliga kliniker.

Men begräsningarna i aborträtten har påverkat ryska abortsökande. De som har råd att betala motsvarande ungefär 2000 kronor för en abort söker sig hellre till en privat klinik, där bemötandet och kvaliteten på vården är bättre än på de statliga sjukhusen. Men för de som bor utanför storstäderna kan en statlig klinik vara det enda alternativet.

»Vissa av läkarna använder gammaldags metoder för att göra abort. Det händer att kvinnorna inte får någon bedövning. Det är ett sätt att bestraffa kvinnan.«

Tatjana Belova

Bristen på sexualupplysning i samhället gör att många inte alltid vet att de är gravida, trots att de inte har haft mens på flera månader. Söker de tid för abort efter den tolfte veckan missar de sin rätt till abort.

– Efter tolv veckor har en kvinna bara rätt till en abort om hon har blivit våldtagen eller om hon har allvarliga hälsoproblem, säger Tatjana Belova.

Yulia Gradskova är osäker på hur den ryska abortlagstiftningen kommer att se ut i framtiden.

– De har inte lyckats att förbjuda abort. Men ingen vet vad som händer nu på grund av kriget. Den ryska regeringen behöver soldater och arbetare och gör vad som helst för att barn ska produceras. Sitter Putin kvar blir jag inte förvånad om abort förbjuds, säger
hon.

Anna Rivina och Viktoria Sakevitj tror inte att den ryska ledningen helt förbjuder abort i framtiden. Men de ser en stor risk för att begräsningarna i aborträtten blir fler. Begränsas rätten till abort kraftigt eller förbjuds väntas ryska kvinnor göra som de alltid har gjort.

– De hittar alltid någon som kan göra ingreppet. Frågan är hur många kvinnor som skulle dö av det, säger Anna Rivina.

Kamilla Kvarntorp är frilansjournalist.