Regeringens chockbesked till civilsamhället

Nyligen kom beskedet om att Sida har fått en månad på sig att utreda hur jobbet som idag görs av det svenska civilsamhället, i stället skulle kunna göras inom myndigheten.

Det handlar om bistånd till ideella organisationer i olika delar av världen, som idag administreras av 17 svenska organisationer, bland annat RFSU.

Flera av de berörda organisationerna varnar nu för att den förändring som är på agendan riskerar att försvaga det internationella demokratiarbetet som bärs upp med hjälp av svenskt bistånd.

Annika Malmborg, chef på RFSU:s internationella enhet, ser flera nackdelar:

− Man förlorar kompetensen som finns hos oss inom civilsamhället. Man går också miste om det mervärde som det innebär att organisationerna som tar emot bistånd får samarbetspartners här i Sverige som arbetar med samma frågor som dem.

– Vi på RFSU har jobbat med sexuella och reproduktiva rättigheter i över 90 år och kan stötta på ett sätt som en svensk myndighet aldrig kommer kunna göra.

Även Mattias Brunander, generalsekreterare på Diakonia, framhåller att den struktur som finns idag inte bara innebär en förmedling av pengar utan ett partnerskap mellan organisationer i Sverige och organisationer i andra delar av världen.

− I Latinamerika till exempel, arbetar vi på Diakonia med att skapa mötesplatser för trosrörelser och den feministiska rörelsen, i ett sammanhang där många kristna organisationer motsätter sig mänskliga rättigheter och jämställdhet. Den rollen vi har där kan ingen myndighet ta.

Han är orolig för vad som ska hända med de omkring 2 000 biståndsprojekt som det svenska civilsamhället stödjer. Det är även Annika Malmborg.

Hon tror att förändringen som nu diskuteras riskerar att slå särskilt hårt mot organisationer som verkar i opposition i sina länder, vilket gäller för många som arbetar med sexuella och reproduktiva rättigheter.

Annika Malmborg framhåller att syftet med det svenska biståndet till ideella organisationer är att stötta ett långsiktigt arbete med demokratiutveckling, vilket i vissa fall innebär att man arbetar med organisationer som motarbetas av sina regeringar.

»I vissa fall finns det lagar som gör det riskfyllt att ta emot pengar direkt från en utländsk regering«

Både Annika Malmborg och Mattias Brunander tror att det blir svårt för Sida att ge bistånd till den typen av organisationer.

− I vissa fall finns det lagar som gör det riskfyllt för dem att ta emot pengar direkt från en utländsk regering, säger Mattias Brunander.

Annika Malmborg tror även att företrädare för vissa organisationer som RFSU samarbetar med kommer ha svårt att lita på Sida som partner, på grund av att man har negativa erfarenheter av statliga institutioner i sina egna länder.

»Jag har svårt att se hur man ska kunna stötta organisationer som arbetar för aborträtt, med hbtqi-frågor eller med sexualupplysning i länder där det arbetet möter starkt motstånd.«

Annika Malmborg, RFSU

RFSU stöttar till exempel hbtqi-organisationer i länder där det är livsfarligt att vara hbtqi-person och där hetsjakten sanktioneras av myndigheterna.

− Den svenska regeringen har uttalat att SRHR-frågor ska vara prioriterade inom biståndet och det är vi glada för, men jag har svårt att se hur man ska kunna stötta organisationer som arbetar för aborträtt, med hbtqi-frågor eller med sexualupplysning i länder där det arbetet möter starkt motstånd från ledade politiker, utan att ta hjälp av oss i civilsamhället, säger hon.

Inom det svenska civilsamhället ifrågasätter många inte bara själva innehållet i regeringens utredningsuppdrag till Sida utan även hur processen kring utredningen har hanterats.

− Det här förslaget har inte tidigare på något vis diskuterats i de konsultationer som vi har med UD, säger Cecilia Nilsson Kleffner, verksamhetschef på paraplyorganisationen CONCORD, som samlar 82 svenska biståndsorganisationer. 

Många aktörer inom civilsamhället uppfattar regeringens initiativ som en del i en kedja av beslut som försämrar förutsättningarna för civilsamhället i Sverige.

I början av 2023 meddelade regeringen till exempel kraftiga nedskärningar i Sidas anslag för information och kommunikation.

Just nu pågår även en diskussion om att lägga ner Allmänna arvsfonden, vilket skulle slå hårt mot många enskilda organisationer.

»Ottar har sökt biståndsminister Johan Forsell (M) för en kommentar, utan att få svar.«

− Vi uppfattar en tydlig förändring i hur man ser på civilsamhällets roll, och en vilja att dra ner på det statliga stödet till civilsamhället, säger Cecilia Nilsson Kleffner.

Cecilia Nilsson Kleffner har svårt att förstå hur Sida, på den korta utredningstiden, ska kunna göra ett grundligt arbete där man lyssnar på personer som berörs, både i Sverige och utomlands.

Det är inte helt tydligt varför regeringen ser ett behov av att gå ifrån den nuvarande modellen för förmedling av bistånd.

Ottar har sökt biståndsminister Johan Forsell (M) för en kommentar, utan att få svar. I regeringens uppdrag till Sida framhålls behovet av att säkra att biståndsförmedlingen präglas av öppenhet, transparens och inkludering, men även av effektivitet och rättssäkerhet.

Cecilia Nilsson Kleffner framhåller att svensk biståndsförmedling får höga betyg internationellt. Hon välkomnar utvärderingar av hur förmedlingen av bistånd till ideella organisationer kan bli bättre.

− Det finns alltid sådant som kan förbättras, men man bör inte förhastat göra om hela systemet, säger hon.

Om regeringen väljer att ändra hur biståndet till ideella organisationer ska förmedlas hoppas Annika Malmborg att förändringen ska genomföras under en övergångsperiod, så att RFSU får chans att förbereda de omkring 50 organisationerna som man förmedlar bistånd till.

− Jag hoppas verkligen att vi ska slippa att bara rycka undan mattan för dem. Deras arbete är i vissa fall på liv och död, och för en del organisationer hänger hela deras verksamhet på det här stödet. 

Text Charlie Olofsson

Mer om bistånd och civilsamhället

• Hårt slag om kusinarv införs (Ottar)

• Så ska regeringen begränsa civilsamhällets roll (Global Bar magazine)