Regeringen satsar på intersex – men stoppar inte kritiserade operationer
I regeringens nya hbtqi-handlingsplan satsas det för första gången på intersex-frågan.
– Vi har inte gjort tillräckligt för intersex-personers situation i Sverige, säger Åsa Lindhagen (MP).
Förra veckan lanserade regeringen en handlingsplan för sin politik kring hbtqi-frågor. Handlingsplanen utgår från regeringens hbtq-strategi från 2014. Syftet är att Sverige ska bli ett ännu bättre land för hbtqi-personer att leva i.
Planen innehåller bland annat uppdrag som ska leda till en förbättrad situation för personer med intersex-variation. En nyhet är att i:et i hbtqi inkluderas, samt satsningar på en tryggare skola för transpersoner och icke-binära, och suicidprevention.
Totalt avsätter regeringen 14 miljoner kronor per år mellan 2020 och 2023, med en förstärkning på 10 miljoner kronor åren 2021-2022. Ottar fick en intervju med jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).
Hur ser regeringen på intersex-personers situation i Sverige idag, och vilka åtgärder bör handlingsplanen leda till?
– Att intersex-perspektivet tydligt får ta plats i handlingsplanen är en väldigt viktig signal från regeringen. Diskrimineringsombudsmannen får nu i uppdrag att ta fram en lägesbeskrivning om hur situationen ser ut ur ett diskrimineringsperspektiv. Och det är ju för att vi vet för lite och behöver mer kunskap. Jag tror att de här stegen kommer hjälpa oss att förstå vad vi behöver göra framöver. Just för att vi har ett stort behov av att göra mer, säger Åsa Lindhagen.
I våras ställde Ottar en fråga till Åsa Lindhagen om så kallade kosmetiska operationer på barn med intersex-variation bör förbjudas. Då var svaret att det inte var aktuellt, men att det kunde komma att behöva göras mer i frågan i framtiden.
Kommer regeringen i och med utredningen öppna för att förbjuda kosmetiska operationer på barn?
– Det berörs inte i handlingsplanen, det är ju också en lagstiftningsfråga. Men jag tror att det är väldigt viktiga steg framåt vi tar nu just kring de här uppdragen för att få mer kunskap. Jag tror att det här är en fråga som kommer att fortsätta finnas med även om det inte finns något sådant steg i detta skede.
Regeringen ger fyra miljoner till att förebygga suicidrisken hos unga hbtqi-personer. Vilka åtgärder vill ni se?
– Information är en jätteviktig del när det gäller förebyggande arbete och vi behöver mer kunskap. Det är så otroligt viktigt att göra det, för att det är ett sånt väldigt lidande. Dels den psykiska ohälsa som den enskilda har drabbats av innan suicid, men också de som lever kvar och har förlorat någon man älskar. Här kan man ju tänka sig till exempel möjligheten till kontaktsamtal och konkret stöd för någon som har suicidtankar och för oroliga anhöriga.
»Jag tror att det är oerhört viktigt att lyssna till barn och unga själva, och att vi gör det för lite i samhället.«
Flera myndigheter har fått i uppdrag att skapa en tryggare skolmiljö för unga hbtqi-personer. Vilka konkreta åtgärder förväntar regeringen sig?
– Myndigheternas uppdrag kan till exempel innebära ökad kunskap för lärare om hur man skapar en trygg miljö i skolan. En väldigt viktig del i handlingsplanen är Barnombudsmannens uppdrag, vilket är att föra en dialog med barn och unga transpersoner och icke-binära. Och höra vad de tycker är viktigt att vi gör för att skapa en tryggare och mer inkluderande skola. Jag tror att det är oerhört viktigt att lyssna till barn och unga själva, och att vi gör det för lite i samhället.
Handlingsplanen har fått kritik av RFSL angående uteblivna löften kring en ny könsstillhörighetslag och regeringens asylpolitik gällande hbtqi-personer.
Josephine Frans är frilansjournalist.
