”Regeringar ska utbildas” för att acceptera abort och preventivmedel

Tiden för att uppnå FN:s så kallade milleniemål – att halvera fattigdomen i världen innan 2015 – håller på att rinna ut. Då tar den nya ”post-2015-agendan” med fokus på hållbar utveckling, vid.

– Det är ont om plats och många vill få in sina frågor på post-2015-agendan. De åtta milleniemålen fokuserade på fattigdom. Nu går vi in i en global konstruktion där fattigdomsbekämpning är en del, men även miljö finns med, säger Babatunde Osotimehin, chef för UNFPA.

Svenska organisationer fick säga sitt

I utformningen av den nya post-2015-agendan bjuds FN:s medlemsstater in för att säga sitt. Då gäller det att regeringarna förstår vad som är viktigt och varför, menar Osotimehin. UNFPA har lämnat ett förslag på hur länderna ska ta sig an frågorna som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Amnesty, RFSU, Svenska kyrkan, Svenska FN-förbundet och Plan Sverige mötte tillsammans med flera nordiska SRHR-organisationer Babatunde Osotimehin i fredags för att ge sina synpunkter på FN-organets förslag kring hur bland annat tillgång till preventivmedel och sexualundervisning, mödrahälsovård, rätt till abort och jämställdhet ska få plats på den nya utvecklingsagendan.

»Sexualundervisning, abort och hbtq-personers rättigheter är kontroversiella frågor i många av FN:s medlemsstater.«

Bland de svenska organisationerna som var på mötet fanns inga meningsskiljaktigheter. Alla var överens med UNFPA om vilka frågor som ska skrivas in i de styrande dokumenten för att världen ska bli bättre. I andra delar av världen råder däremot inte samma starka samförstånd. Sexualundervisning, abort och hbtq-personers rättigheter är kontroversiella frågor på flera håll. Enligt Babatunde Osotimehin förändras motståndet i vissa länder i takt med att regeringar byts ut, i andra länder står riktlinjerna fast över tid.

– Det är extra viktigt att jobba med kunskapshöjning nu eftersom medlemsstaterna är med och bestämmer vad som ska stå på agendan, säger han.

Perspektivet på mänskliga rättigheter inte tillräckligt tydligt

Amnestys generalsekreterare Lise Bergh lyfte fram att perspektivet på mänskliga rättigheter inte är tillräckligt tydligt i den nya agendan.

– Förslaget refererar inte till mänskliga rättigheter. Man använder inte ett språk som gör att man förstår att det handlar om att individen har rättigheter, säger hon.

Babatunde Osotimehin svarade att Amnesty är kända för att ”bara komma och kräva ansvar”, och att det inte alltid är den bästa metoden. Istället bör de jobba för att människor ska känna till sina rättigheter, sade han.

– Det är ett bra påpekande att man måste utbilda. Men huvudtemat för Amnesty är att göra mänskliga rättigheter tydligt och ge möjlighet till ett ansvarsutkrävande. Målen är bra, men så länge ingen ställs till svars så kan man bara fortsätta med att sätta upp nya mål. Det är den stora bristen. Och det var samma sak med milleniemålen när de skrevs, sa Lise Bergh.

Innan Babatunde Osotimehin lämnar mötet och sin korta Sverigevisit får han veta att årets tema på Sveriges radios P3:s årliga satsning Musikhjälpen är att minska mödradödligheten. Han bestämmer sig snabbt att skänka 40 dollar (cirka 400 kr).

Text Helena Björk

Bild Carolina Hemlin

Läs mer

FN:s Post-2015-agenda. Här kan du klicka i vad DU tycker är viktigt att fokusera på!