Är du sexig nog lilla vän?

»Du har ett säljande leende.«

Jag var 22 år, arbetade på en restaurang som ingick i en kedja, och komplimangen kom från ägaren av hela restaurangkedjan. Jag log och tackade för fina ord – men något skavde i mig. Säljande?

Just det där att han på ett så obesvärat sätt kunde koppla ihop mitt leende, mitt sätt att dra på munnen, med hur han skulle tjäna pengar. Det var inte ett övergrepp, inte sexistiskt, men det låg något obekvämt i det. I hur han såg på mig. I hur jag själv började se på mig. Hur jag började fundera över att kanske använda mitt leende lite oftare när jag hade fördel av det. Le bara, så får du det du vill ha. Visa tandraden och casha in. Kanske är du inte rik, men du har annat kapital.

Vi har hört dem förut, begreppen kapital som kopplas ihop med andra saker än det rent ekonomiska – socialt kapital, kulturellt kapital och så – det erotiska kapitalet. Uttrycket kommer från den brittiska sociologen Catherine Hakim från London School of Economics (numera arbetar hon på tankesmedjan Civitas), vars bok Erotic Capital orsakade stort rabalder när den kom 2011. Detsamma gällde förresten uppföljaren, Honey Money, från året därpå.

Ju större erotiskt kapital du har, desto mer makt får du i dagens samhälle, menar Catherine Hakim – mycket beroende på att vi i dag lever mer flexibelt, byter jobb, bostadsort och partners flera gånger i livet. Vi syns mer, måste gång på gång presentera oss för potentiella nya arbetsgivare, partners och vänner. Därför ökar behovet att odla det erotiska kapitalet.

Vad innebär det då att ha erotiskt kapital? Jo, en person med högt erotiskt kapital utstrålar förstås sexualitet eller sensualism i lagom dos, men hen är också snygg, graciös, vältränad, har välsittande kläder, har lätt att relatera till andra människor, pratar avslappnat och kan få folk att skratta. »Alla dessa egenskaper går att omvandla till pengar«, säger Catherine Hakim i Sveriges Radios intervju.

»I stället för att sälja produkter, är det våra egenskaper som finns till salu på marknaden.«

Exempel på personer som anses ha erotiskt kapital är paret Obama, David Beckham och Madonna, och i Sverige har paret Reinfeldt tagits upp som exempel, men efter separationen är ju frågan om inte den största delen av det eventuella erotiska kapitalet låg hos Filippa.

Och Catherine Hakim anser att det finns en slags rättvisa i det erotiska kapitalet – för en gångs skull har kvinnor fördel av att de i högre grad tränat sig på att framställa sig som attraktiva, jämfört med män. Att den fördelen är diskutabel i en värld där kvinnor bara tjänar tio procent av världens inkomster och en procent av världens tillgångar är inget hon går in på. Dessutom spelar det ingen roll vilken klass eller etnicitet du har, menar Hakim. Med en liten ansträngning kan alla odla sitt erotiska kapital, och då är ditt ursprung inte viktigt.

– Att påstå att utseendet inte har någon betydelse vore lögn, även om jag inte skulle kalla det erotiskt kapital utan attraktionskraft. Det är ett större begrepp som innefattar hälsa, karisma, entusiasm och personlighet, säger Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria som forskat i kroppens historia.

Hon håller med om att det är tidstypiskt att understryka det sociala, kulturella och erotiska kapitalet och en del av det den franske sociologen och filosofen Pierre Bourdieu länge talat om: Att hela samhällsstrukturen består av olika sociala fält och att vi blir till genom andras värderande blickar och bedömningar.

– Vi inbillar oss att vi är fria, men vi är ständigt inneslutna i sociala system och avlästa genom andras blickar, och för alla typer av jobb bedöms egenskaper som också är sexuellt attraktiva – som man kan det vara att du ska vara lång, ha en röst med pondus, utstråla säkerhet och »lagom« aggressivitet, medan en kvinna måste dämpa sin aggressivitet för att nå framgång, till exempel, säger Karin Johannisson.

»För alla typer av jobb bedöms egenskaper som också är sexuellt attraktiva.«

Samhällsforskare kan intyga att sedan vi gick från industrisamhälle till tjänstesamhälle har fokus i arbetsmarknaden förflyttats, från byggandet av välfärdsstaten till konsumtion och konstruktion av det egna jaget. I stället för att sälja produkter, är det våra egenskaper som finns till salu på marknaden. Därför gäller det att noga varumärkesbestämma sin personlighet. Är det mitt kulturella jag som ska lyftas fram, eller kanske det erotiska?

Tja, vinner vi framgång genom att vara attraktiva, så är det väl bara att sätta igång? Den borgerliga debattören Elise Claeson skriver i Aftonbladet att det är en utmärkt idé att förvalta sitt erotiska kapital. Hon uppmanar kvinnor att använda sig av sin »kvinnomakt «. Hon tar kontorschefen Joan i tv-serien Mad Men som ett ypperligt exempel på någon som gjort detta på ett effektivt sätt. Men Mad Men är en serie som handlar ett djupt patriarkalt samhälle, nämligen USA på 1960-talet, och i dag har kvinnor deltagit i arbetslivet länge.

Vi borde helt enkelt ha fler roller än den sexiga vampen eller den trista kontorsråttan att spela med. Få fler roller. Frågan är om det är möjligt. Läser vi jobbannonser är det knappast inåtvända, långsamma arbetstagare det frågas efter. Nej, snarare den driftiga entreprenören, som är stresstålig och gillar att jobba med människor. Och även om tanken är att det erotiska kapitalet ska öppna för mångfald, finns risken att vi fastnar i att attraktivt är lika med att motsvara de mest snäva utseendeidealen som råder. Faktum är att forskare pratar om attraktionskraften som ett mer begränsande »kapital« än det ekonomiska. Det är enklare att vara rik än attraktiv, med de trånga attraktionsramar som råder i dag.

Många vittnar om att säljandet av sig själv kan bli enormt pressande.

– Det gäller att inte ha en dålig dag på jobbet, som en 24-årig arbetslös tjej jag pratar med uttrycker det. Och visst märker hon att attraktiva personer får fördelar.

Hon berättar om en kompis som hade jobb på en bensinmack som skulle läggas ner – men eftersom hon varit så trevlig, hade chefen för Rusta på andra sidan gatan lagt märke till henne, och kompisen fick jobb där i stället. Själv har hon gått arbetslös i perioder vilket gjort henne både deppig och orolig, inga känslor som går att odla erotiskt kapital på direkt.

»Själv har hon gått arbetslös i perioder vilket gjort henne både deppig och orolig, inga känslor som går att odla erotiskt kapital på direkt.«

– Det kan vara förödande att ständigt tänka på sitt marknadsvärde och hur vi ska investera i det. Många blir olyckliga för att de inte lyckas sälja in det de är. Att känna ett tvång att ständigt vara attraktiv, rolig och ha en strålande personlighet kan bidra till en ökad psykisk ohälsa, säger Karin Johannisson.

Flera psykologer vittnar om att vår tids varumärkesbyggande kan bli som ett slags objektifiering av det egna jaget, där vissa sidor av oss måste censureras och tryckas ner. För en ung person, som inte är färdig som individ och kanske har en svag självkänsla, kan det bli rent destruktivt. Särskilt om varumärkesbyggandet innefattar pengar.

Det är just när pengarna kommer in som det erotiska kapitalet blir problematiskt. Med pengar kommer konkurrens. Du ska inte bara ha erotiskt kapital, du ska ha ett större erotiskt kapital än din kollega.

– Det är kränkande när arbetsgivare uppmuntrar anställda att spela på sin sex appeal, säger Roland Paulsen, arbetskritisk sociolog som skrivit den uppmärksammade boken Arbetssamhället och disputerat på ämnet »tomt arbete«.

Han går så långt att han kallar det prostitution. Han menar att när vi lägger allt större vikt vid att våra »jag« investeras i arbetet, när vi använder oss av floskler som »kunden har alltid rätt«, när service och en tillmötesgående attityd är det som räknas, blir det till slut så att arbetslivet tar över våra känslor. Vi får inte vara oss själva, vi ska vara det rollen kräver av oss. En servitris måste agera vänligt och omtänksamt, hur sur och irriterad hon än råkar vara den dagen.

Risken när vi tjänar pengar på vår personlighet är att vi undertrycker vår spontanitet så mycket att den blir främmande för oss själva. Typiskt för dagens arbetssamhälle, som Roland Paulsen ser det, är den här fokuseringen på ytan – den visar att det är viktigare att verka arbeta än att verkligen arbeta.

Jämförandet blir oundvikligt så fort vi ska konkurrera om pengar, och är vår attraktionskraft ett kapital kommer den också att bli en del av jämförelsen. De framgångsrika har erotiskt, kulturellt eller socialt kapital, de andra har det inte. Ska vi lyssna på Catherine Hakim förlorade Gordon Brown inte premiärministerposten 2010 på grund av sin politik – nej, det var för att han saknar erotiskt kapital. Problemet när jämförelsen kommer in, är att lusten försvinner. – Säg att en person går en teaterkurs och upplever den som givande, som att den ger personen nya dimensioner i livet. Men så professionaliseras det, ska bli en föreställning med inkomst knuten till den – då plötsligt utförs teaterpjäsen i konkurrens med andra föreställningar. Din pjäs måste vara bättre än andra, säger Roland Paulsen.

»Många inom serviceyrken vittnar om hur socialt utbrända de är när de kommer hem, de vill inte träffa någon.«

Det som händer då, menar han, är att vi alienerar oss från själva aktiviteten – den som var anledningen till att vi från början intresserade oss för något. Kärnan i det vi gjorde blir allt mer avlägsen. I stället kommer nya komponenter in, de konkurrerande komponenterna, där vi ska sälja oss på rätt sätt. Det är inte konstigt om vi blir utmattade.

Många inom serviceyrken vittnar om hur socialt utbrända de är när de kommer hem, de vill inte träffa någon, vill inte vara sociala också på fritiden. Frågan är vad som händer med erotiken hemma när vi exploaterat den på jobbet? Och även om det finns de som uppskattar bekräftelsen som kommer med det erotiska kapitalet, går det inte att bortse från skörheten i det, till exempel när åldern tar ut sin rätt eller andra saker sker i livet förändrar oss, fysiskt eller psykiskt.

– Vänjer vi oss vid att bli bekräftade för vår attraktionskraft och sedan förlorar den, finns risk att hamna i depression och jagsvaghet, säger Karin Johannisson.

Så, även om det vore lögn att påstå att det erotiska kapitalet inte existerar, kan det som ska ge oss fördelar också alienera oss från lusten och trötta ut oss. Då återstår att antingen lära sig att hushålla med våra kapital, hitta en balans där inte ytan får för stor betydelse. Eller riskera att bli utmattade, och, kanske, förlora en viktig del av våra privata liv – nämligen vår erotiska lust.

Ana Udovic är frilansjournalistär och författare till boken Generation Ego

Ottar går att beställa här!

Teckna en årsprenumeration och få en fin bokpremie!

Trevlig läsning!