Prata porr i skolan?
Hur ska vi samtala om porr med eleverna i skolan? Ottar pratar med lärare och debattörer om pornografi och unga.
Är porrfilter en lösning för att stoppa unga från porren, eller är filtren meningslösa och en inskränkning av barnens demokratiska rättigheter? Är dagens unga en porr-skadad generation? Frågorna har diskuterats hett de senaste åren.
Den nya läroplanen som trädde i kraft i höstas ger skolan ett större uppdrag att hjälpa eleverna att kritiskt reflektera kring porr. Nu förbereder sig lärare landet runt för att ta upp ett känsligt ämne.
– Det är alltid jobbigt att prata om det som rör människors privatliv, men det är dit vi måste gå, säger läraren Anna Beckman från Täby.
Vuxenvärlden har olika, ofta starka, åsikter om och erfarenheter av hur stora problemen med att unga tar del av pornografi är, och hur de ska hanteras. En rapport från Barnombudsmannen som kom 2020 skulle bringa klarhet i frågan. Den pekade på att riskerna med porr sannolikt inte är så stora som det talats om tidigare. Men den fick också kritik, och fortfarande har inte vuxenvärlden nått någon enighet.
Samtidigt visar BO:s rapport på att många av de unga själva anser att porren är problematisk och unga lyfter även sexualundervisningens betydelse för att de kritiskt ska kunna reflektera om porren.
Den nya läroplanen från 2022 slår fast att ämnet »Sexualitet, samtycke och relationer« ska utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
Anna Beckman är lärare i NO, matte och teknik på en högstadieskola i Täby. Som förstelärare har hon fått uppdraget att implementera de nya delarna i läroplanen, i kollegiet. Hon rekommenderar att samtal om porr sker i åttan eller nian, utifrån fingerade case och historier, och ord som eleverna anonymt får associera till porr och ungas porrkonsumtion.
»Framför allt vill jag att ungdomarna ska veta att om de bara har porr som inspiration till sex kan de få en sned bild av sexualitet.«
Anna Beckman
– Min utgångspunkt är att alla ska ha en god sexuell hälsa och bidra till andras sexuella hälsa, och att mina elever ska göra hälsosamma val. Vissa behöver yttre stimuli för att ha en god sexuell relation till sig själva, men då måste de veta att om man använder sig av porr, så finns där ett vinstdrivande syfte som ofta gör att människor exploateras, säger hon.
Anna Beckman pratar därför också om bland annat trafficking, droger, och estetisk kirurgi kopplat till porrindustrin.
– Och framför allt vill jag att ungdomarna ska veta att om de bara har porr som inspiration till sex kan de få en sned bild av sexualitet, säger hon.
Linnea Mattus jobbar som högstadielärare i Stockholm och har skrivit examensarbetet »Vad blir (o)möjligt under en lektion i ämnesområdet porr?« (2021) som bland annat baserats på djupanalyser av en lektion i sexualkunskap med gymnasieelever.
»Porr är ett bra avstamp för ämnet sexualkunskap. Det var massor av ämnen som kom upp till ytan när vi pratade om porr.«
Linnea Mattus
– Porr är ett bra avstamp för ämnet sexualkunskap. Eleverna pratade om relationer i allmänhet, om vad som är okej mellan olika personer, om samtycke med mera. Det var massor av ämnen som kom upp till ytan när vi pratade om porr, säger hon.
Risk fanns dock att hamna i heterostereotyp samtalsjargong och i invanda samtalsmönster.
– Ämnet är dessutom laddat, och kopplas ofta till negativa och »smutsiga« delar av sexualiteten, säger Linnea Mattus.
Internetforskaren Elza Dunkels har i många år upplyst om att det inte finns några fungerande porrfilter som bara sorterar bort »rätt« saker och samtidigt lämnar kvar den viktiga sexualupplysningen på nätet som sökbar. Enligt Dunkels är det svårt att definiera exakt vad som ska tas bort i ett nätfilter.
Men många förespråkar ändå porrfilter, bland annat Europarådet som i mars 2022 antagit en rekommendation om att elektroniska enheter som används av barn ska ha inbyggd blockering av pornografi.
Fördelarna med porrfilter överväger nackdelarna, tycker organisationen Porrfri barndom, som på sin hemsida skriver att det går att korrigera ifall »fel sidor« tas bort av misstag av filtren, att filtren gör nytta och har ett normbildande signalvärde, även om de inte har fullständig effekt.
Även Sveriges kvinnoorganisationer driver frågan om porrfria skolor och porrfilter.
– Vi är skyldiga att se till att de lagar och regler som redan finns om att skydda barn och unga från pornografi också gäller på nätet. Det kan till exempel göras genom att blockera porrsidor eller införa så kallad åldersverifiering med hjälp av bank-id. Sådana blockeringar kan vara en bra start för ett kritiskt samtal om pornografi hemma och i skolan, säger Clara Berglund, generalsekreterare.
Berglund är positiv till att porren nu ska diskuteras mer i skolan. Företeelsen är en stor del av många unga människors liv och sexualitet. Därför är det viktigt att skolan fångar upp ämnet och bidrar med kunskap och trygghet och tillfälle för kritisk reflektion för eleverna, menar hon.
– Syftet ska inte vara att skuld- eller skambelägga personen. Men samtidigt kan man inte framställa pornografi som en objektiv och neutral företeelse, för det finns många som har negativa erfarenheter av porr. Framställs porr som neutralt kan det vara de som känner skulden istället, säger hon.
Högstadieläraren Anna Beckman i Täby är kritisk till porrindustrin, och talade tidigare om ämnet med ett mer skamfokuserat perspektiv. Nu har hon ändrat attityd. Hon brukar föreslå den som behöver yttre stimuli att söka sig till det hon själv kallar »ekoporr«.
– Det kan vara tecknade filmer, erotiska noveller och amatörinspelade filmer som är mer nära verkligheten, säger hon.
»Filtret tar bort mina källor. Samtidigt, vill barnen verkligen hitta porr så går det med andra sökmetoder.«
Anna Beckman
Kollegor på skolan har önskat porrfilter, men Anna Beckman har inte upplevt att porrfilter bidrar med något positivt.
– Filtret tar bort mina källor. Samtidigt, vill barnen verkligen hitta porr så går det med andra sökmetoder, säger hon.
Skolverket påpekar att det är viktigt att i undervisningen om porr skapa en balans mellan ett risk- och ett friskperspektiv. Debattören och serietecknaren Elin Lucassi, som också har lärarbakgrund, tycker att fokus i skolans undervisning bör ligga mest på friskfaktorer.
– Inom sex och samlevnad blir det lätt fokus på att prata om våldtäkt, strypsex, brottsperspektiv, att man blir porrskadad och så vidare, säger hon.
Lucassi tycker istället att man ska prata om strategier för positiva erfarenheter.
– Det är bättre att prata om hur man inhämtar samtycke, hur man sätter gränser kring sig själv och om hur man kan göra när man eventuellt stöter på något läskigt, säger hon.
Clara Berglund på Sveriges Kvinnoorganisationer tycker dock det är viktigt att inte glömma bort riskfaktorerna.
– Så många unga kvinnor utsätts för våld som tydligt är inspirerat av pornografi. En fri och sund sexualitet måste vara fri från våld, diskriminering och tvång, säger hon.
Martina Strand Nyhlin är frilansjournalist.
Mer från porrdebatten i Ottar
Porren stridsämne genom historien – Charlie Olofsson
Fina flickor, fula pojkar – Lucas Gottzén
Unga måste få prata om porr – Suzann Larsdotter
Stort fan av fittutlösning – Anna Dahlqvist
Porrförbud – censur eller själklarhet? Aleksandra Eriksson