Pappaskap under lupp

Plastpappa, biologisk pappa, bonuspappa, helgpappa, extrapappa, närvarande pappa, frånvarande pappa, styvfar, gudfar. Vem är egentligen pappa till barnet och vem ser barnet själv som sin pappa? Mellan vilka är kärleken som störst? Kan kärlek eller pappaskap mätas?

Torbjörn Flygts nya bok ”Var man”, som påminner om ett avskalat, Strindbergskt kammarspel, reser många existentiella tankar och frågor. Handlingen utspelar sig under ett par timmar i ett flerfamiljshus någonstans i Sverige, allt medan det piskande regnet utanför tilltar, stormbyarna kastar sig mellan husen och hissen i trapphuset allt som oftast gör halt utanför ytterdörren, innanför vilken kraftmätningen pågår. Ska barnet och mamman kliva rakt in i dramat? Och vad händer då?

Två män, den ena den frånvarande, biologiska pappan, den andra den som lever med barnet och mamman, mäter sig i en kamp om vem som kan räkna sig som pappan och vem som har den största betydelsen.

”Jag är i alla fall nåt du aldrig har varit. Jag är hennes pappa”, säger den ena. ”Jag har varit här hela tiden. Jag är behövd. Hon har förtroende för mej. Det är mej hon kallar pappa. Du är bara… du är en… du är ingenting”.

”Hon är inte din dotter. Jag är hennes pappa. Ni har inget blodsband”, säger den andre.

Varför fick just faderskap fokus i din nya bok?

– Det var snarare föräldraskap som intresserade mig. Eftersom jag själv är man och pappa var det naturligt att skriva utifrån det perspektiv som jag känner bäst.

Du har i en vänskapsrelation sett hur en nästan tio år lång relation mellan ett barn och en icke biologisk pappa tog slut i och med de vuxnas uppbrott.

– Varken dottern eller min vän ville att deras kontakt skulle upphöra, det var mamman som förhindrade relationen att fortsätta. Både barnet och styvpappan saknar kontakten och är förlorare.

Du är ju själv pappa till två, vad innebär det för dig?

– Att vara pappa innebär för mig att vara närvarande, deltagande i våra barns vardag. Att försöka vara ett föredöme, och att våga visa mig vara både stark och svag. Traditionellt har ju män/fäder bara förväntats visa sig starka, stå pall, ryggrad, ansvar. Men att visa svaghet, att man kan vara svag, rädd, ledsen, är minst lika viktigt, om vi vill kunna förändra könsroller och mönster över tid.

Vad vill du att dina läsare ska få med sig efter att ha läst boken?

– En god, spännande läsupplevelse och tankar på vad föräldraskap innebär i dag, reflektioner över vad det innebär att vara förälder, människa, hur vi förhåller oss till varandra, i kärlek och i vänskap.

Text: Gunnel Åhlander