Övergrepp mot barn – rysk krigföring i Ukraina
Sexuella övergrepp, hjärntvätt och avrättningar – på barn. Det är en del av den ryska krigföringen i Ukraina. Hur ska dessa brott dokumenteras och vem ska ställas till svars?
Charkiv-regionen, mars 2022. Ryska väpnade styrkor ockuperar ett hem och våldtar en 16-årig flicka. Soldaterna hotar att döda familjemedlemmarna om de försöker skydda henne, det här pågår i en vecka.I en annan by någonstans i Kiev kliver två ryska soldater in i ett hem och tvingar en fyraåring att utföra oralsex på en av dem. I en skola i Luhansk blir barnen tränade för krig, de kastar granater och skjuter med kalashnikovs.
Det här är krigsbrott mot barn.
När kriget bröt ut fick människorättsorganisationer börja ställa om. En av dem var den ukrainska organisationen Almenda. De gick från att främst övervaka och analysera situationen med tvångsmigranter från Krimhalvön, till att nu fokusera på att dokumentera krigsbrott mot barn och unga.
»Barnen blir hjärntvättade med rysk propaganda redan i förskolan, de blir tränade för krig.«
Mariia Sulialina
Mariia Sulialina är 26 år och projektledare på Almenda.
– I de ockuperade områdena blir barnen hjärntvättade med rysk propaganda redan i förskolan. De får höra att det är Nato och Europa som startat kriget och att de handlingar som Ryssland utför är fredsskapande. De får också lära sig hur man använder ett vapen eller kastar granater. Barnen blir tränade för krig, säger hon.
Ryska militärer besöker ukrainska skolor i de ockuperade områdena. Där får barnen klä sig i militäruniformer och låtsas som att de ska ut i krig: de lär sig steg för steg vilket fantastiskt äventyr det är att kriga för den ryska militären.
Kriget glorifieras och dem får barnen att tro att kriga för Ryssland är något storartat, något de mycket hellre ska göra än att studera vidare.
– Vi dokumenterar inte bara dessa handlingar, vi försöker också förstå vilka narrativ som blir sagt till barnen så att när vi i framtiden tar tillbaka de ockuperade områdena vet hur vi ska jobba med barnen och hur vi ska krossa propagandan. Det är viktigt att familjerna och barnen som får uppleva det här får rättvisa, säger Mariia Sulialina.
De fall som rör sexuellt våld är utmanande att utreda. På grund av de tvångsförflyttningar som kriget tvingar de flesta till har offren svårt att få tillgång till lämplig sjukvård, psykologiska stödtjänster eller brottsbekämpande kontor. Så att dokumentera våldtäkterna och gå igenom omfattningen av offrets trauma är inte alltid möjligt.
Det har också hittats spår av sexuellt våld på döda kroppar. I många av fallen räcker inte resurserna till för att obducera kroppen och dokumentera skadorna: obduktionsrapporterna fokuserar på dödsorsaken och inte hela traumat. Därför blir mörkertalet stort.
»Vi vet att sexuella övergrepp kan ge ett livslångt trauma. Det kan ge allt från psykisk ohälsa med ökad risk för depression och PTSD till att utveckla ett missbruk. «
Britta Holmberg
Britta Holmberg, programchef och vice generalsekreterare på Childhood berättar hur det i början av kriget florerade rykten om hur ryska soldater använde sig av sexuella övergrepp.Ryktena var svåra att få grepp om och vad som var sant eller inte var oklart. Men nu ser läget annorlunda ut.
– Våra partner som jobbar på plats i Ukraina berättar att vi nu kan säga med säkerhet att sexuella övergrepp är en del av den ryska krigföringen och att det sker systematiskt, säger Britta Holmberg.
FN har nyligen släppt en oberoende rapport med dokumenterade fall av olika sexuella övergrepp som skett i kriget. I Charkiv-regionen våldtogs en tonårsflicka under en tremånadersperiod av en rysk soldat. I ett annat fall tvingar soldaterna ett barn att se på när de sedan förgriper sig på föräldrarna.
Hur mycket påverkar det här ett barn, och vad finns det för stöd att få?
– Först och främst försöker man ställa de ansvariga inför rätta. Det har hittills lett till att fem olika fall med sexuella övergrepp mot barn i krigföring har gått till domstol. Man håller också på att utveckla något som de kallar för »green room« – en plats gjord för att utreda brott mot barn. Det finns också psykologer på plats som gör så gott de kan, men de är såklart alldeles för få, säger Britta Holmberg.
– Vi vet att sexuella övergrepp kan ge ett livslångt trauma. Det kan ge allt från psykisk ohälsa med ökad risk för depression och PTSD till att utveckla ett missbruk. Men det behöver inte bli så, vilket också är viktigt att säga: man kan må bra i livet även om man blivit utsatt för sexuella övergrepp.
I skuggan av ett krig finns ofta barnen, sårbara och små inför den värld som nu har blivit deras. I FN-rapporten framkommer det hur ryska styrkor behandlar ukrainska barn. I ett fall blev 70 barn bland 365 civila instängda i 28 dagar i en källare på en skola i Yahidne. Det yngsta barnet var bara sex veckor gammalt. I ett annat fall hittades en 14-årig pojke skjuten i huvudet där allt tyder på en ren avrättning.
»Min åsikt är att alla brott Ryssland utsätter de här barnen för ska bli internationellt kända.«
Kan Ryssland som land ställas till svars förde olika krigsbrotten? Nej, när det gäller krigsbrott så är det en person och inte en stat som kan ställas till svars. Det är oftast de personerna som utför själva handlingen som döms och inte de som beordrat den – att ställa högt uppsatta ledare till svars är svårt så länge de sitter kvar vid makten.
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en av de rättsinstanser som just nu utreder krigsbrott och andra folkrättsbrott i Ukraina med mål att ställa de ansvariga inför rätta. Hittills har fem olika fall med fokus på sexuella övergrepp mot barn i krigföring gått till domstol, men om de ryska soldaterna har dömts är ännu oklart.
På frågan om hur Ryssland ska ställas till svars för alla de krigsbrott de utsätter barn för svarar Mariia Sulialina:
– Min åsikt är att alla brott Ryssland utsätter de här barnen för ska bli internationellt kända. Det ska inte finnas någon som helst tveksamhet om vilka det var som startade det här kriget och vilka det är som är ansvariga för allt våld som just nu sker. Det är Ryssland som har startat det här, och det är Ryssland som ska hållas ansvariga.
Text Olivia Bengtsson är journalistpraktikant på Ottar
