Ottar och Goldman – Kvinnorna som gjorde sex till politik

Den ryska revolutionären Emma Goldman anlände till Stockholm en kall januarikväll 1922, på flykt undan bolsjevikernas skräckvälde i Ryssland. Hon var redan känd för sin preventivmedelsupplysning och hade under en tid i Amerika blivit åtalad för sina födelsekontrollskampanjer. Hon kom nu till ett Sverige där abort var förbjudet, upplysning om preventivmedel likaså. I två månader bodde hon hemma hos det frihetliga vänsterparet Elise ”Ottar” Ottesen-Jensen och Albert Jensen. Ottar var intresserad av sexualpolitik, men hade ännu inte börjat med preventivmedelsupplysning, det hon senare skulle bli legendarisk för. Pia Laskar har undersökt om Emma Goldman inspirerade Ottar att engagera sig i sexualpolitiska frågor.

– Det är klart att de pratade om sexualfrågorna. Emma Goldman hade ju skrivit om rösträtt, äktenskap och kärlek. För Emma Goldman stod det tidigt klart att preventivmedelsfrågan var väldigt brännande, säger Pia Laskar, som i nyutgåvan av Goldmans bok Anarkistiska minnen (Federativs) skriver om hennes kontakter med Sverige.

De som drev preventivmedelsfrågan i Sverige vid den här tiden var främst vänsterliberala män. Inom kvinnorörelsen var frågan mer komplicerad. Där var många rädda för att kvinnan skulle bli av med ett argument för att säga nej till männen, och till oönskat sex, istället för att vinna frihet. Med preventivmedel kunde det ju ändå inte bli några barn. Pia Laskar tror att det hade betydelse för Ottar att Goldman var en kvinna som argumenterade för preventivmedel:

– Jag tror att det var Emma Goldman som fick Ottar att se preventivmedelsfrågan inte som en mansfråga, som handlade om att kvinnor skulle bli mer tillgängliga, utan som en politisk och social fråga som handlade om kvinnans rättigheter. Det gjorde att Ottar fick en politisk agenda som hon inte haft förut.

Emma Goldman lämnade Sverige senare samma år. Och året efter började Ottar resa runt i landet och upplysa om preventivmedel.

Från det privata till det offentliga

Både Goldman och Ottar tillhörde den anarkistiska rörelsen, och såg därmed inte lagen som en legitim maktutövare. De kunde använda direkt aktion för att förverkliga vad de ville uppnå.

Emma Goldman var utbildad barnmorska och under 1890-talet gjorde hon hembesök hos fattiga arbetarklasskvinnor med många barn i Ryssland. Då visste hon ingenting om preventivmedel. År 1900 besökte hon en illegal nymalthusiansk konferens i Paris (nymalthusianismen var en rörelse som förespråkade mindre familjer med hjälp av preventivmedel) där man instruerade i preventivmedelsanvändning. Emma Goldman började sedan lära ut hur preventivmedel skulle användas, först enbart i det privata.

Så började också Ottesen-Jensen.

För Goldman kom en brytpunkt 1915 när myndigheterna började dra åt snaran kring den amerikanska preventivmedelspionjären Margaret Sanger, som Goldman lärt upp. Hon bestämde sig då för att börja agitera i det offentliga. Hon började driva kvinnans rätt att säga nej till oönskad graviditet som en politisk, social och yttrandefrihetsfråga.

Lena Lennerhed, idéhistoriker och RFSU:s ordförande, har också funderat över Emma Goldmans inflytande på Ottesen- Jensen.

– Ottar ville vara först och framstå som en pionjär. Det kan vara en orsak till varför hon inte nämner Emma Goldman i sina skrifter och föreläsningar. Ottar suger upp vad som pågår i samtiden, och använder sig av det. När jag läste hennes memoarer tänkte jag på om det fanns andra personer som hon inte nämnde som kunde ha influerat henne. Det är möjligt att Goldman hade betydelse, men vi kan inte veta med säkerhet. Det finns ju också andra som drev sexualfrågor i tiden. I min bok Sex i folkhemmet lyfte jag bland annat fram Katti Anker Møller, en norsk sexualreformator, som jag tror kan ha influerat Ottar, men som hon aldrig nämner själv. Också Margaret Sanger påverkade henne.

Ottar var sparsam med att nämna sina influenser. Hon var mån om sin integritet och det finns väldigt lite privat material att ta del av för eftervärlden.

– Det är helt begripligt att hon agerar som hon gör, jag skulle ha gjort likadant. Hon är ju en kvinna som talar om sexualitet och hennes situation och position var på grund av det ganska utsatt, säger Lena Lennerhed.

Radikala normbrytare

Både Emma Goldman och Elise Ottesen-Jensen levde i okonventionella relationer för sin tid. Ottar bodde tillsammans med Albert Jensen utan att de var gifta, Emma Goldman levde i fri kärlek och ville inte ingå i något äktenskapligt beroende. Emma Goldmans pappa ville gifta bort henne som tonåring och hon flydde därför till Amerika 1885. Där gifte hon sig, men skilde sig snart eftersom hon hade tröttnat och sexlivet var rätt trist. Efter det var det fri kärlek som gällde för Emma Goldman, både privat och politiskt. Hon ville att man skulle välja varandra av kärlek, inte för att man är beroende av varandra, inte heller gifta sig för konvenansens skull. Pia Laskar säger:

– Hon genompolitiserar preventivmedelsfrågan, precis som hon gör med äktenskap och kärlek. Hennes projekt är att bryta mot alla konventioner. Ottar har ett annat projekt, som hon agiterar för. Ottar är pragmatisk, hon vill uppnå resultat. Då ska inte preventivmedelsfrågan besudlas av andra frågor, som kan göra att hon blir utdefinierad. Men det var en forskare som påpekade att när Emma Goldman propagerade för fri kärlek så var hon redan medelålders och inte längre attraktiv. Ottar kanske fortfarande hade mer att förlora, hon var ju yngre.

Uppror mot auktoriteter

Själv blev Emma Goldman tidigt inspirerad av den ryska utopiska socialisten Nikolaj Tjernysjevskijs bok Vad bör göras?. En av huvudpersonerna är Vera, som lever i kamratförhållanden och är nihilist. I hennes krets har kvinnorna kort hår och männen har långt. Vera vägrar att gifta sig, hon ville leva med den hon älskar utanför äktenskapet och hon väljer bort barn för att istället arbeta politiskt. Emma Goldmans liv kom att likna Veras, ett liv i uppror mot auktoriteter och normer. Goldman hade bland annat kontakt med många skrivande modernistiska kvinnor, som levde utanför den heterosexuella äktenskapsnormen.

– Hon var inte särskilt konstig i den kretsen. De här frågorna fanns i tiden och Emma Goldman var inte ensam om att ta upp dem. Hon rökte, drack och dansade i det offentliga rummet. Hon deltog i diskussioner med män. Ottar lever ett mer uppdelat liv mellan vad män och kvinnor gör. Jag vill inte på något sätt ta bort Ottars aktörsskap för sitt eget liv, men det kanske var så att Emma Goldman bryter mot fler normer än Ottar, för att hon orkade det eller för att hon tyckte att det var viktigt, säger Pia Laskar.

Ottar krävde inte fri sexualitet

Till skillnad från Emma Goldman propagerade inte Elise Ottesen-Jensen för en fri sexualitet. Hon skrev om konkreta frågor som preventivmedel och födelsekontroll.

– Ottar kan faktiskt framstå lite som en puritan, på grund av att hon inte talar om sex. Det är kärlek och frihet hon talar om, inte den fria sexualiteten, absolut inte. Det är preventivmedel, mödrar och barn, säger Lena Lennerhed.

Men hon tror inte att kravet på fri kärlek var för politiskt känsligt eller för radikalt för Ottesen-Jensen.

– Snarare var det nog så att hon kanske inte var bekväm själv med att tala öppet om fri sexualitet. Hon har gått till historien som någon som talar fritt och öppet, men jag ser inte det i det material som hon efterlämnade. Sedan kan man fundera över om det var en strategi, att dämpa det mer radikala för att få med sig folk i andra frågor.

För Ottar i Sverige var villkoren annorlunda än för Emma Goldman i det puritanska Amerika. Här fanns det möjlighet att driva ett reformerings- och upplysningsarbete i sexualfrågor. Tio år efter det att Emma Goldman lämnade Sverige skrev hon ett brev till Elise Ottesen- Jensen. Hon undrar om det går att ordna en föredragsturné för henne i Sverige, där hon skulle vilja tala om födelsekontroll. Och hon undrar hur det går med planerna på att starta ett förbund för födelsekontroll.

Och det gick bra. Ett år senare, 1933, var Ottesen-Jensen med och startade RFSU.

– Ottar blir en del av etablissemanget. För Emma Goldman fanns det inte en chans att bli det. I Amerika var hon en alien, med sin ryskhet, sin judiskhet, sin klassbakgrund. Men kulturradikalerna i Sverige fi ck så småningom positioner inom etablissemanget och deras sexualpolitik drevs av RFSU, säger Pia Laskar.

Idag har många av Emma Goldmans sexualpolitiska krav blivit verklighet, som till exempel preventivmedel. Men vi har fortfarande inte fri kärlek, i alla fall inte om den också ska innefatta fri sexualitet, säger Lena Lennerhed:

– Vi tror kanske att vi har genomfört den, men den fria sexualiteten är ju ofta villkorad med kärlek. Vi har inte ett direkt kärlekskrav, men intimitet och ömhet ingår. Särskilt när det gäller kvinnors sexualitet.

Även Pia Laskar är inne på att Emma Goldmans tankar om fri kärlek återstår att förverkliga:

– Jag tänker på polyamorösitet, där förekommer vad jag kallar relations-apartheid. Man har flera relationer men de graderas hierarkiskt och har olika uppförandekoder. Nummer två får inte störa nummer ett och nummer tre är väldigt perifer. Men man kan ju ha mer anarkistiska och icke-hierarkiska uppfattningar om polyrelationer. Emma Goldman hade flera viktiga och intima relationer på samma gång, som hon behöll genom livet. En period bodde hon tillsammans med två av sina män, och alla ville de leva utan äganderätt till varandra. Hon graderade inte sina relationer, och hon kompromissade inte med sina val.

Lena Sohl

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 1 2007)