Nya EU-kommissionen prioriterar ned sexualpolitiken
En ny kommission gör sig redo att ta över i EU. Sexuella och reproduktiva rättigheter har drivits främst av vänstern, för att hbtq-frågor och mänskliga rättigheter ska kunna kliva framåt kommande år måste högerpolitiker ta tydligare ställning. Ottar träffar Neil Datta och Anna Maria Corazza Bildt.
EU har just fått en ny kommission. Den har fått stark kritik från Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att inte vara jämställd och för att svika miljöpolitiken. Malin Björk (V) kallar den för »skräckkabinett«.
Under oktober har de nya kommissionärerna grillats av ledamöterna i parlamentet under tre timmar långa »förhör«. Utfrågningarna är till för att testa kommissionärernas allmänna duglighet, lojalitet och engagemang för Europa.
Som bekant gick högerextrema och populistiska partier fram i vårens EU-val och tog en dryg fjärdedel av mandaten. Men det var den konservativa EPP-gruppen (där Moderaterna och Kristdemokraterna sitter) och socialdemokratiska gruppen (där även Feministiskt initiativ ingår) som gick segrande ur valet, och de började samarbeta över gruppgränserna i en stor koalition med stöd av liberaler för att isolera missnöjespartierna.
Kommissionens nyvalda ordförande, kristdemokraten Jean Claude junker, har sagt att han inte vill lagstifta om mäns våld mot kvinnor, inte se en ny jämställdhetsstrategi och är konservativ när det gäller abort och familjepolitiska frågor. Den har kallats antifeministisk. Kommer detta innebära en backlash när det gäller SRHR?Neil Datta är sekreterare på European Parliamentary Forum for Population and Development, EPF, en plattform för parlamentariker som verkar för sexuell och reproduktiv hälsa i EU. Han tror att det fortfarande kommer vara möjligt att driva igenom nya rättigheter, men det krävs att politikerna på högerkanten bjuder till.– Sexuella och reproduktiva rättigheter får inte bli till en »vänsterfråga«, säger han och förklarar att precis som under den tidigare mandatperioden saknar socialdemokraterna, liberalerna, gröna och vänstern egen majoritet.
Problemet är att högerpolitiker är så splittrade när det gäller värdefrågor som hbtq-, abort- och familjepolitik.
– Vår genomgång visar att ungefär 80 (av totalt 751) ledamöter står nära radikala anti-abortrörelser. Under valkampanjen i våras förband de sig att stå upp för den så kallade »traditionella familjen« med allt det innebär. Av dessa sitter nästan hälften i gruppen EPP.
»Sexuella och reproduktiva rättigheter får inte bli till en vänsterfråga« Neil Datta, EPF
Till de ärkekonservativa hör bland annat den tidigare kommissionären Antonio Tajani, men även tio medlemmar av det franska högerpartiet UMP. Ytterligare tjugo är med i ECR, den tredje största gruppen som anförs av konservativa brittiska Tories. Här är den liberalkonservativa Syed Kamall gruppordförande.
– Men det var under toryregeringen som samkönade äktenskap infördes i Storbritannien, säger Datta och hoppas att Tories ska hålla fast vid en progressiv inställning under omröstningarna i Strasbourg.
Neil Datta beklagar att ECR-gruppen gav viktiga platser i utvecklingsutskottet och jämställdhetsutskottet till hängivna abortmotståndare, som brittiska Nirj Deva och slovakiska Jana Žitňanská. Därför är det viktigt att högerpolitiker som stödjer jämställdhet, kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter tar ännu tydligare ställning, och inte följer grupplinjen, menar han.
– De svenska moderaterna skulle kunna vara lika aktiva som sin finska kollega Sirpa Pietikäinen har varit, säger Neil Datta.
Anna Maria Corazza Bildt är moderaternas representant i parlamentets jämställdhetsutskott. Hon är mest känd för sitt jobb mot matfusket under tiden som EU-parlamentariker. Särskilt brinner hon för flickors rättigheter och var precis med och bildade en partiöverskridande parlamentsgrupp för »barnens rätt«.
»De svenska moderaterna skulle kunna vara lika aktiva som sin finska kollega Sirpa Pietikäinen har varit«
Vid utfrågningarna innan valet av nya kommissionärer använde Anna Maria Corazza Bildt sina frågor till att uppmärksamma initiativ mot kvinnovåld – »det är tusen gånger viktigare än bolagsstyrelser« – och det tidigare nämnda frusna antidiskrimineringsdirektivet, som hon har hand om å EPP-gruppens vägnar. Corazza Bildt medger att det är hbtq-personers rättigheter som skapar de stora motsättningarna kring antidiskrimineringsdirektivet.
Hon säger sig inte vara medveten om att hennes kollegor i EPP-gruppen skulle ha lierat sig med ultrakonservativa rörelser under valkampanjen i våras, och vill inte kommentera det.
– Jag är övertygad om att vi hittar stöd i EPP-gruppen till bra lagförslag. Parlamentet ska vara i framkant och stå upp för mångfald, säger Anna Maria Corazza Bildt och berättar lyriskt om sitt möte med Eurovisionsschlagervinnaren Conchita Wurst som besökte parlamentet dagen innan Ottars intervju. Corazza Bildt beskriver Wurst som ödmjuk och modig och upprepar artistens uppmaning till Europas makthavare: »Ni behöver inte älska mig, men ni måste respektera mig«.
Aleksandra Eriksson
Frilansjournalist
Läs mer
Hur ställer sig de nya kommissionärerna till SRHR?
Mest att bevisa får tjeckiskan Vĕra Jourová som blir ansvarig för rättsliga, konsument- och jämställdhetsfrågor. Hon blir den första EU-kommisionär som får jämställdhetspolitik inskriven i titeln. Jourová gav ett mesigt intryck under utfrågningen och fick bakläxa av parlamentarikerna, som bad henne besvara de 32 frågorna en gång till, fast i skrift.
I sina svar förplikigtar sig Jourová bland annat till en handlingsplan för att stärka hbtq-personers rättigheter i EU, något som ledamöterna har drivit på i flera år. Hon kommer också ansvara för utkastet till EU:s jämställdhetsstrategi efter 2015.
Vissa tunga SRHR-frågor hamnar på andra kommissionärers bord. Förste vice ordförande Frans Timmermans, med ansvar för institutionella relationer, har lovat att sätta press på medlemsländerna för att dra det så kallade antidiskrimineringsdirektivet ur dess långbänk. Förslaget skulle stärka lagen om likabehandling av personer oavsett religion, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Kommissionären för sysselsättning och socialpolitik, Marianne Thyssen, förbinder sig att rädda det kontroversiella föräldraledighetsdirektivet som fastnat i en maktkamp. Parlamentet kräver att mammaledigheten ska öka till minst 20 veckor, vilket medlemsländerna vägrar.
– Vi lever faktiskt på 2000-talet, sade kommissionärskandidaten som prisades för sin kompetens efter utfrågningen.
Neven Mimica blir kommissionär för utvecklingsfrågor och därmed ansvarig för EU:s bidrag vid uppföljningen av FN:s utvecklingsmål (MDG) som löper ut 2015.
Hälsokommissionären Vytenis Andriukaitis ska göra sitt bästa för att övertyga de medlemsländer som klassificerar transpersoner som sjuka att upphöra med det. Det strider mot mänskliga rättigheter, menade kommissionären.
Parlamentet är den EU-institution som främst flyttat fram positionerna för kvinnors och hbtq-personers rättigheter. Frågan är om den kan fortsätta i samma goda anda under den rådande mandatperioden när fler ledamöter är högerkonservativa.