Ny bok om svensk prostitutionspolitik går på djupet

För drygt 20 år sedan införde Sverige en ny lag som förbjöd sexköp, och moralen som omgärdar frågan om sex mot ersättning skulle också komma att ändras. Sexköpslagens syfte var inte bara brottsbekämpande utan skulle även ge socialt stöd och hjälp åt de personer som säljer sex. Verkligheten är dock att att lagen och politiken kring sex mot ersättning inte gör allt som utlovades. Det sociala stödet är minst sagt bristfälligt, menar Helena Björk.

– Politiker har själva sagt det sen 1999. Det är ingen ny fråga, men ändå händer väldigt lite. Jag vill sätta ljuset på det.

Journalisten Helena Björk har länge varit intresserad av sexualpolitiska frågor. I fem år har hon arbetat med reportageboken Socialt oacceptabelt – ett reportage om svensk prostitutionspolitik, som släpps den 14 mars. I boken vill hon gå bortom frågan om sexköp ska vara kriminaliserat eller inte. Genom djupintervjuer med Julia, Danielle och Jasmine varvas deras livshistorier med historien om sexköpslagens utveckling. De berättar om lagens konsekvenser och det sociala stödet, som inte alltid är en verklighet. 

»Det skapas också ett moment 22 när inkomsten från prostitution kan ses som ett hinder för att få försörjningsstöd.«

– Socialarbetare jag har pratat med som är specialiserade på prostitution, säger att systemet för att få skydd om man utsätts för våld utgår från våld i en nära relation. Där passar personer i prostitution inte in, trots att de utsätts för våld. Det skapas också ett moment 22 när inkomsten från prostitution kan ses som ett hinder för att få försörjningsstöd, samtidigt som personen inte kan sluta att sälja sex, för att den inte har någon annan inkomst.

– Många behöver hjälp och stöd för att ta sig ur missbruk, hitta en bostad, ett jobb. Behov av traumabehandling är också vanligt, men även där säger socialarbetare att personer i prostitution inte passar in i systemet. 

Det som fångade hennes intresse var att debatten om sexköpslagen ofta omges av starka åsikter och uppfattningar, vilket ofta leder till konflikt kring om köp av sexuella tjänster ska vara kriminaliserat eller ej. Helena Björk vill bredda perspektiven och nyansera debatten. I arbetet med boken har hon följt hur diskursen förändrats över tid och vad som kan ha fallit mellan stolarna.

– Många är trötta på den här konflikten. Jag upptäckte i min efterforskning att det finns frågor som inte har ställts, och som bör ställas. 

I boken får vi möta tre personer som alla sålt sex. De är anonyma och var inte helt lätta att hitta. 

– Det är tungt att berätta om svåra saker man varit med om, så jag är jättetacksam att det finns personer som vill prata. Det finns de som vill och orkar. Det är också en avvägning hur mycket man ska berätta för att  inte exploatera någon. Det är inte givet var gränsen går. De medverkande har själva fått läsa texterna och tycka till.

»Hon öppnar sig och berättar som det är, att hon blivit våldtagen av en torsk. Sköterskan vill göra en orosanmälan till socialtjänsten eftersom Julia har barn. Det behövs inte, försäkrar Julia. Hennes problem är att hon inte kan sova. Ta hand om sitt barn kan hon. Sköterskan ger med sig och Julia går fri, med pillerburkarna som ska häva upp henne över ytan.

Hur mår hon efter våldtäkten? Vill hon ha hjälp att göra en polisanmälan? Ingen av de frågorna ställer den sköterska som fått veta vad Julia varit med om.«

Utdrag ur Socialt oacceptabelt

Julia, Danielle och Jasmine – som alla egentligen heter något annat – har åsikter, utvecklas och driver sin egen agenda, och kan inte se enbart ses som offer för prostitution. Att ha med röster ur den verklighet som lagen handlar om var viktigt för att förankra sexköpslagen i något som människor kan relatera till.

– Om politiken inte har någon förankring i verkligheten så säger den inte så mycket, säger Helena Björk.

– Fram till 2021 fanns det prostitutionsgrupper endast i storstäderna. Nu finns det i även i Borås och Umeå. Men sexhandeln pågår i hela landet. Att sälja sex omgärdas av stort tabu och är stigmatiserat. Det gör det svårt att berätta om det i sammanhang där man inte vet hur man kommer att bemötas, om reaktionen blir hjälpsam eller kanske skuldbeläggande. 

»Diskussionerna efter Paolo Roberto-fallet visade på en förändring i moralen i samhället kring sexköp.«

Hennes uppfattning efter att ha arbetat med boken, är att sexköp har blivit mindre accepterat i samhället med tiden, vilket ju var en av ambitionerna med lagen. Ett exempel som skiljer ut sig när det gäller tonläget om debatten kring sexköp är det medialt uppmärksammade fallet med Paolo Roberto 2020. 

– Det var en helt annan nivå i mediernas rapportering än tidigare. Det har heller aldrig varit någon som så öppet gått ut och berättat om sitt sexköp. Jag tänker att en anledning till att det fallet blev väldigt stort var dels att han själv var så öppen, men också på grund av #metoo. Det finns ett annat tryck i fördömandet nu.

Under #metoo organiserade sig många olika aktörer och föreningar och rörelsen fick stor spridning, inte minst  i sociala medier. Nätverket #intedinhora fick en betydande roll i debatten om sexköp, vilket Helena Björk tror beror på att de förespråkar en kriminalisering. 

– Det har tidigare funnits föreningar som lyft de problem och behov som inte tillgodoses av den här lagstiftningen, men då har de varit motståndare till kriminaliseringen och har inte riktigt blivit lyssnade på på samma sätt från politiskt håll, skulle jag säga. Nu har rösterna börjat nå igenom. 

Diskussionerna efter Paolo Roberto-fallet visade på en förändring i moralen i samhället kring sexköp. 

– Man kan se det som något som gjorde skillnad, att det var så pass hårda fördömanden från många olika aktörer och att det togs upp av många medier. Tidigare, för tio eller tjugo år sedan, fanns det mer av ett försvar när män med makt avslöjades.

Idag är det en mindre del av debatten som handlar om just kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster. Under de fem år som Helena Björk hållit på med materialet till boken har debatten nyanserats, och just frågan om behovet av socialt stöd för människor som är i prostitution börjar höras.

– Det är inget nytt att det finns brister men det har skett väldigt lite vad gäller politiska förslag. Syftet var att de som säljer sex skulle värnas, men behoven i den gruppen har inte tillgodosetts, från vad jag fått fram. Det blir allt tydligare och det hörs nu, och det gjorde det inte tidigare. 

»Syftet var att de som säljer sex skulle värnas, men behoven i den gruppen har inte tillgodosetts, från vad jag fått fram.«

Helena Björk ger exempel på var det sociala stödet brister:

– De prostitutionsgrupper som finns idag erbjuder framförallt stödjande samtal. Utvärderingar har visat att det är mycket uppskattat, att personer som fått det för första gången kunnat vara öppna. Men stödjande samtal hjälper långt ifrån alla. Utländska personer i Sverige har ofta andra behov, men saknar ofta tillgång till det sociala skyddsnätet i Sverige, beroende på migrationsstatus. 

En förhoppning är att boken ska kunna bidra med att synliggöra bristerna lagen har och ge förslag på hur det sociala stödet kan utvecklas. 

– Om boken leder till att bristerna inom det sociala stödet uppmärksammas och gör  att samhället i större utsträckning tillhandahåller stöd till de personer som har erfarenhet av prostitution ser behövs för att deras liv ska bli bättre, så vore det det allra bästa.

Text Nathalie de Alencar