Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Krönika HBTQI

Nu tar Starbucks ned regnbågsflaggan

Tomas Hemstad, frilansjournalist och krönikör i Ottar.

När politiska attacker mot dragkultur och hbtqi-personer tätnar slutar företagen att sälja pridevaror. Kanske kan vi komma ur den här backlashen med en tydligare bild av vilka vi bör alliera oss med, och vilka vi bör vända ryggen, skriver Tomas Hemstad.

Vi har snart kommit genom juni – den amerikanska pridemånaden och hittills har blodbaden uteblivit. För det är där vi har lagt ribban för våra förhoppningar i år: vi hoppas att vi slipper dödligt våld.

Det är en speciellt mörk tid för det amerikanska hbtqi-samhället. De politiska attackerna mot transpersoner, med diskriminerande lagstiftning i kölvattnet har alltjämt fortsatt, så även mot dragkulturen.

Den senaste stridsplatsen är skolan, där vad som presenteras som »oroade föräldrar« går i klinch med skolstyrelser som de tycker har för hbtqi-vänliga paroller.

Nyligen bröt våldsamheter ut, utanför skoldistriktbyggnaden i Glendale utanför Los Angeles i södra Kalifornien, då distriktet tänkt utropa juni som pridemånad.

I Temecula underkändes en lektionsplan i historia för att den inkluderade Harvey Milk, som den konservativa skolstyrelseordförande kallade »pedofil«.

Motdemonstranter från hbtqi-samhället meddelade att en stor del av gruppen »oroade föräldrar« saknade barn i skolan, och var kända demonstranter med våldskapital, från grupper som Proud Boys. Trots detta har protesterna givit effekt.

I mer konservativa delar av delstater som Orange County och Huntington Beach har regnbågsflaggan förbjudits på officiell mark, och i Temecula underkändes en lektionsplan i historia för att den inkluderade Harvey Milk, som den konservativa skolstyrelseordförande kallade »pedofil«.

En annan effekt av denna senaste våg av attacker mot hbtqi-samhället är att påstått allierade företag dragit öronen till sig. Varuhuskedjan Target, som i juni brukar ha ett gediget utbud Pride-varor, har i år dragit ned och tagit bort dylikt från hyllorna.

Tidigare har ölmärket Bud Light varit i hetluften för att de använder tiktok-influencern Dylan Mulvaney (som är trans) som talesperson. Bud Light har drabbats av bojkotter, senator Ted Cruz la nyligen fram vad han kallar »bevis« för att ölmärket ska ha brutit mot annonsreglerna genom att ha anlitat Mulvaney, och artisten Kid Rock publicerade en video där han skjuter sönder ett flak Bud Light med en kulspruta.

Target menar att de är rädda för att skapa en liknande våg av protester, och att de oroar sig för sin personals säkerhet.

Starbucksworkers United, facket som representerar personalen, meddelar att dekorationer tagits ner i butiker, även fackliga, i 21 olika stater.

Ett ännu mer graverande exempel är kafékedjan Starbucks, som har tagit strid mot fackbildning i butikerna. Starbucks har tidigare riktat sig specifikt mot hbtqi-personer, bland annat genom att erbjuda försäkringar som täcker transvård.

Men under sommaren har anställda meddelat att de blivit tillsagda att ta ner eller inte sätta upp Pride-dekorationer. Starbucks ledning förnekar att detta är ett centralt beslut men Starbucksworkers United, facket som representerar personalen, meddelar att dekorationer tagits ner i butiker, även fackliga, i 21 olika stater.

I en video från Columbus, Ohio, stannar en kvinna till utanför Starbucks när hon får syn på två anställda som håller på att ta ner en regnbågsflagga utanför butiken. »Tog du just ner den där flaggan?«, frågar hon. »För jag kom bara hit för att stödja. Ni kan ta tillbaka den här drinken, jag går till Dunkins. Jag betalade $11 för att jag vill stödja [regnbågsflaggan]«.

Under årtionden har den amerikanska Pride-rörelsen blivit alltmer kommersialiserad. Att företag byter till logotyper i regnbågsfärger och önskar sina anställda »Happy Pride« har blivit mer regel än undantag. Kanske är detta sista året då detta är kutym.

Regnbågskapitalisterna räknar med positiva effekter, goodwill, genom sitt engagemang i Pride. När det engagemanget blir allt mer kontroversiellt, med potential för backlash bland konservativa, blir stōdet (i den mån regnbågsflaggor och sponsrat drag-mingel utgör stöd) dyrare.

Kanske kan vi komma ur den här backlashen mot hbtqi -samhället med en tydligare bild av vilka vi bör alliera oss med, och vilka vi bör vända ryggen. Men först och främst gäller det att komma igenom juni utan våld.

Det är svårt att sia om framtiden men om reaktionen mot hbtqi-samhället fortsätter är det troligt att Pride förlorar sina kommersiella sponsorer.

Relationen mellan hbtqi-samhället och de stora företagen som gått i paraderna, flaggat med regnbågsflaggan och signalerat sitt stöd gentemot hbtqi-samhället har alltid varit fragilt. Många företag som firar Pride, skänker också pengar till hbtqi-fientliga politiker, andra ägnar sig åt verksamhet som skadar queers i andra länder.

I Washington DC:s parad i år uppmärksammades en grupp som gick bakom en regnbågsfärgad vepa med vapentillverkaren Lockheed Martins logotyp. Kanske kan vi komma ur den här backlashen mot hbtqi -samhället med en tydligare bild av vilka vi bör alliera oss med, och vilka vi bör vända ryggen.

Men först och främst gäller det att komma igenom juni utan våld. Där ligger ribban.

Tomas Hemstad är frilansjournalist bosatt i San Francisco.

Fler artiklar

Intervju HBTQI

Neuroqueer!

Kan ord som neurodiversitet och neuroqueer öppna dörrar till nya rum bortom diagnoserna?