Nere vid Schwarzer kanal
Mitt i centrala Berlin ligger den queera ”trailerparken” Schwarzer kanal. Våren 2010 fick husvagnarna bevisa att de kunde rulla när klagomål från grannarna tvingade dem till flytt. Men nu tar de nya tag i kampen mot heteronormativitet och kapitalism.
Centrala Berlin. Från gatan vittnar en svagt markerad stig i gräset om att det finns någonting på andra sidan träden. En bit in, bredvid en ordentlig hög med cykeldelar, syns skylten som markerar ingången till Schwarzer kanal, ett kollektiv av husvagnar som lever utanför samhället normer.
James, som har bott i husvagncommunityt i snart fem år, håller på att lägga tak till sin veranda.
– Det skyddar mot regnet, men jag måste stabilisera det om det ska klara snön, förklarar han och tar en paus för att visa området.
Fredag innebär ”byggdag” i Schwarzer kanal. Dessvärre är just dessa dagar förbannade. Vi hinner inte ens dra fram presenningen som ska skydda veden innan regnet öser ner och hela arbetsstyrkan måste ta skydd kring bordet i den gula köksvagnen som utgör vagncommunityts centrum.
– För mig är Schwarzer kanal ett försök att komma bort från den västerländska kulturens individualism. Människor separeras i de små enheterna individer och kärnfamiljer. Jag vill leva i en större gemenskap, säger James och tillägger att det är skönt att slippa relationen till hyresvärden.
– Vi får större frihet. Jag bor billigt, kan jobba mindre och har mer tid till olika projekt.
››Den autonoma vänstern är inte alltid särskilt queervänlig. Många reflekterar inte över mäns privilegier och det är sällan någon bryr sig om att fråga vilket pronomen man föredrar.‹‹ /Skyler
Skyler har bott i Schwarzer kanal sedan sommaren 2010. Eftersom den autonoma vänstern inte alltid är särskilt queervänlig tycker han att det är viktigt med platser där queera anitkapitalister kan mötas.
Utanför köksvagnens fönster står trävagnar alla färger. Ett femtontal bostadsvagnar på ena kanten och toalettvagn, duschvagn, barvagn, scenvagn och förvaringsvagnar på den andra. Före flytten låg communityt intill ett kontorsområde vid floden Spree, men efter klagomål från företag runt omkring sa byggbolaget som ägde marken upp kontraktet.
– Vi gick hela tiden och väntade på vem som skulle klaga härnäst. Det var jättejobbigt. Jag tror att vi bryter mot normer bara genom att vi bor så här, i husvagnar mitt i stan, säger James.
Flytten till det nya området innebar ett nederlag i kampen mot gentrifieringen av centrala Berlin. Men med flytten har de gamla kontorsgrannarna bytts mot kolonilottsinnehavare och grannsämjan främjas av det gemensamma motståndet mot planerna på att bygga motorväg över området.
››Alla som bor här identifierar sig som queer och vi pratar mycket om hur vi förhåller oss till varandra. Vi tolererar inte machobeteenden från någon, särskilt inte från cis-män.‹‹ /James
I en blå vagn i utkanten av vagncommunityt bor Skyler. Han är uppvuxen i Kanada och flyttade till Schwarzer kanal i somras. Det gör honom till en av områdets nyaste invånare. Skyler sökte sig till Berlin för den organiserade radikala queerrörelsen, som han tyckte saknades i Toronto.
– Den autonoma vänstern är inte alltid särskilt queervänlig. Många reflekterar inte över mäns privilegier och det är sällan någon bryr sig om att fråga vilket pronomen man föredrar, säger han.
Schwarzer kanal är inte bara till för dem som bor i husvagnarna utan fungerar som en plattform för politisk aktivism. Projektgruppen anordnar bland annat en årlig filmfestival, man organiserar demonstrationer och håller workshops i cykelreparation. I samband med attackerna under årets Prideparad i Belgrad visade gruppen snabbt sin solidaritet med arrangörerna genom att skicka ett kollektivt fördömande.
– Det är viktigt att ta avstånd från det kapitalistiska och heteronormativa systemet, svarar Skyler på frågan om varför han flyttade till Schwarzer kanal.
– Systemet kommer kanske inte att kollapsa bara för att jag och några till väljer att leva så här. Det är ett personligt sätt att göra motstånd och politik har alltid varit personligt för mig.
Att ställa sig utanför det omgivande samhället tror varken Skyler eller James är möjligt, men de ser Schwarzer kanal som en plats där normerna ifrågasätts och där relationerna mellan människor är annorlunda.
– Alla som bor här identifierar sig som queer och vi pratar mycket om hur vi förhåller oss till varandra, om internaliserade hierarkier och internaliserad homo- och transfobi. Vi tolererar inte machobeteenden från någon, särskilt inte från cis-män, säger James.
I köksvagnen, i väntan på att regnet ska upphöra och ”byggdagen” återupptas, glider samtalet in på förberedelser inför vintern. Än så länge bildar trädkronorna fortfarande ett tunt lövtak över Schwarzer kanal, men molnen från andedräkterna och löven på marken påminner om att sommarens varma dagar är förbi. Vinter innebär vattenledningar som fryser och blixthalka mellan vagnarna. James konstaterar skämtsamt, apropå att romantiken sägs blomstra under våren, att det snarare gäller hösten för invånarna i Schwarzer kanal. Den som bor i lägenhet är ett kap.
– Det kan vara svårt att leva här på vintern, men jag älskar min vagn.
Text och bild Charlie OlofssonFrilansjournalist