När sexuella preferenser blir rasism
För drygt ett år sedan introducerade dejtingappen Grindr initiativet Kindr för att förbjuda diskriminering i stil med att skriva »No fats, no femmes, no asians« i sin profil. Men går det att få bort rasism och sexism så länge användarna är fria att utrycka sina preferenser?
– Det finns de som har »inga asiater« på sin profilbild och skriver till mig, och när jag påpekar för dem för att jag har asiatiskt ursprung så försvarar dem sig genom att säga »men du är ju inte en sån där asiat«. De klumpar då ihop Sydasien med över en miljard människor i Östasien, samtidigt som de går i taket när andra människor blandar ihop Schweiz och Sverige.
Det berättar Buddha Babulanam som är 32 år, och som sedan sju år använder appen Grindr för att träffa andra.
Hans erfarenheter har varierat, han har både stött på det han kallar för sexuell rasism, men tycker också att Grindr skapar en frigörande möjlighet att träffa andraoch få leva ut sina egna fetischer.
Erfarenheterna har gjort att han har som vana att inte skriva till någon först, för oron att bli nekad på grund sin härkomst.
– Vissa skulle hävda att det inte är någon skillnad att neka någon utifrån deras etnicitet och att neka någon för att man tycker att den är ful, men det finns ju något väldigt kraftfullt och kategoriskt att utesluta exempelvis en hel etnisk grupp av personer.
Att tonen är hård på Grindr är ingen nyhet. Dejtingappen, som främst används av bögar, har länge fått kritik för att många använder sig av rasistiskt eller homofobiskt språk, till exempel »inga asiater«, »inga svarta« eller »inga feminina« i sina profiltexter. Undersökningar visar att Grindr hamnar på nummer ett bland de appar som får en att må dåligt efter användning.
»Det finns ju något väldigt kraftfullt och kategoriskt att utesluta exempelvis en hel etnisk grupp av personer«. Buddha Babulanam
Som svar på problemet introducerade Grindr ett nytt initiativ och regelverk, Kindr, förra hösten. Där framgår att dejtingappen förbjuder diskriminering, trakasserier och mobbing. Moderatorer kommer inte att tolerera profiltexter som öppet diskriminerar andra användare. Samtidigt betonar Grindr att användarna är fria att uttrycka sina preferenser, med uppmaningen att man hellre bör uttrycka vad man gillar än ogillar.
Buddha Babulanam tycker om initiativet och menar att det betyder något att aktörer tar ställning.
– Man kan diskutera länge om sådana här saker faktiskt har någon verkan, men även om det bara får en person att ändra sig så är det ett tecken på att det går långsamt förändra den här kulturen.
Han berättar att han även har erfarenhet av exotifiering på Grindr, när andra projicerar en bild om hur de tänker att han ska vara, utifrån hans ursprung.
– Jag har träffat flera killar som uttryckligen säger att de bara sätter på vita killar, och att de helst vill bli dominerade av mig. Jag ser det som en form av sexuell rasism.
»Man har inget ansvar för att ligga med någon, men att granska de normer man har. Var kommer begäret för den unga, vita, maskulina kroppen ifrån? Vilka möten går jag miste om?« Inti Chavez Perez, sexualupplysare
Sexualupplysaren och författaren Inti Chavez Perez betraktar sådana uttalanden som en kombination av rasism och preferenser.
– Vad vi tänder på är delvis inlärt. Vi lär oss vad som ses som särskilt åtråvärt. Det är inte bara i gayvärlden som vita kroppar ses så här.
Inti Chavez Perez menar att preferenserna inte bara har med sex att göra utan även med djupare relationer, där det kan finnas ett inre motstånd, som att vara en partner som bryter mot normer.
– Inte nog med att du tänder på det egna könet, utan din partner är dessutom dubbelt normbrytande. Det kan bli svårt att stå upp för det. Och det kan vara svårt, frågan blir »vem kan jag visa upp«, säger han.
Samtidigt gör de tydligt utskrivna preferenserna på Grindr-profilen att användare tappar möjligheter till nya möten.
– Man har inget ansvar för att ligga med någon, men att granska de normer man har. Var kommer begäret för den ung, vita, maskulina kroppen ifrån? Vilka möten går jag miste om? säger Inti Chavez Perez.
»Det handlar inte om preferenser, utan om strukturella förtryck och rasistiska och misogyna åsikter som användare maskerar i en idé om >preferenser<«. Marcus Nilsson, genusvetare
Marcus Nilsson, genusvetare, tycker att uttryck som »No asians« är ett tydligt uttryck för rasism.
– Det handlar inte om preferenser, utan om strukturella förtryck och rasistiska och misogyna åsikter som användare maskerar i en idé om »preferenser«. Att kalla det preferenser är en del av reproducerandet av de här förtrycken.
Marcus Nilsson skrev sin kandidatuppsats i genusvetenskap om hur cismän skapar och upplever genus, etnicitet och ras på Grindr: Yes, nu ska jag få en vild arab. En genusvetenskaplig studie av Grindr-användare i Stor-Stockholm.
– Efter att själv ha använt appen och upplevt en hård jargong och tydliga hierarkier så blev jag intresserad av andra människors erfarenheter.
Resultaten av studien visar att det finns en hierarki där en specifik form av maskulinitet är det som premieras. De intervjuade var mer eller mindre bekväma med att förhålla sig till den rådande hierarkin, vilket till exempel tog sig i uttryck i att inte visa eller prata om uttryck eller intressen med en tydlig feminin koppling, både på sin profil och i chatt med andra.
En annan tendens var det som inom sociologin kallas för hypermaskulinitet, ett överdrivet maskulint stereotypiskt beteende, vilket bland annat innebär att ta avstånd från femininitet.
Marcus Nilsson är skeptisk till Kindr-initiativet.
– Jag har svårt att se en förändringspotential i Kindr. Texter som »jag tänder inte på asiater« är uttryck för strukturer som inte bara genomsyrar Grindr. Risken är att det blir ett försök till ett quick fix och ett sätt att »godhetscertifiera« Grindr, vilket jag inte tror kommer leda någonstans tyvärr.
Text Emil Åkerö
Bild Oscar Andersson
Läs mer
Någon för alla om dejtingappar av Sanna Samuelsson
Dejta i drag Joel Mauricio Isabel Ortiz träffar drag kings och queens
