Myten om Frida Kahlos missfall
Konstnären Frida Kahlo gjorde tre aborter enligt sjukhusjournaler. Ändå lever myten om att hon hade en stark barnlängtan och fick flera missfall. Synen på aborterna som missfall förminskar Frida Kahlos feministiska gärning, menar forskaren Eva Zetterman.
I maj 1932 upptäcker konstnären Frida Kahlo, då 25 år, att hon är gravid. Hennes vän, läkaren Leo Eloesser, rekommenderar henne att ta kontakt med en doktor Pratt. I ett brev till Eloesser skriver Frida Kahlo:
»Med tanke på i vilket skick jag befinner mig i ville jag utan tvekan göra abort, vilket jag sa till honom, och då gav han mig en dos kinin* och en mycket stark ricinoljekur. […] Under fem sex dagar hade jag sedan lätta, knappt märkbara blödningar. I vilket fall trodde jag att aborten var avklarad när jag sökte upp dr Pratt igen. Men när han undersökt mig var han säker på att jag fortfarande är gravid.«
Veckorna som följer har kommit att definiera berättelsen om Frida Kahlo.
I en bästsäljande biografi över Frida Kahlos liv från 1983 skriver författaren Hayden Herrera hur Frida efter undersökningen hos doktor Pratt bestämmer sig för att fortsätta graviditeten. Några veckor senare får hon missfall efter en kraftig blödning. Om de dagar på sjukhus som följer skriver Hayden Herrera: »Hon blödde och grät hela tiden. Hon greps av förtvivlan vid tanken på att hon aldrig skulle få barn.«
Men, i docenten Eva Zettermans avhandling Frida Kahlos bildspråk från 2003 visas hur en annan tolkning är möjlig.
– När jag läste Herreras biografi kände jag att det var något som inte stämde. Jag upptäckte att det bakom flera påståenden som fördes fram i boken inte fanns några referenser till dokumenterade källor. Ett av de påståendena var myten om Frida Kahlos missfall, berättar Eva Zetterman.
»Omgivningen förväntade sig att Frida Kahlo skulle och ville föda sin mans barn.«
År 1932 var abort förbjudet i både USA och Mexiko, där Frida Kahlo bodde. Ändå genomgick mängder av människor aborter varje dag. I Frida Kahlos fall finns tre aborter dokumenterade i hennes anamnes (dokument över sjukdomshistoria). Utöver aborten som beskrivs ovan, i Detroit 1932, gjorde hon en abort 1929 och en 1934. Däremot finns inga dokumenterade uppgifter om missfall.
I sitt brev till dr Eloesser räknar Frida Kahlo upp sina skäl till att hon inte vill genomföra graviditeten. Hon nämner sin egen sjukdomshistorik, bland annat sina ryggsmärtor, men skriver också: »Ett barn skulle bara föra med sig krångel och svårigheter för oss«.
Eva Zetterman menar att omgivningen förväntade sig att Frida Kahlo skulle och ville föda sin mans barn, men att hon valde en annan väg. Blödningen som gjorde att Frida Kahlo hamnade på sjukhus 1932 var bieffekterna av den fosterfördrivande medicinen, som till slut fick verkan.
Nu har det gått tjugo år sedan Eva Zetterman publicerade sin avhandling. Trots det lever myten om Frida Kahlos många missfall och starka barnlängtan kvar. I flera nya dokumentärer, bland annat Frida Kahlo som finns att se på SVT Play, reproduceras också idén om Frida Kahlos barnlängtan och missfallen.
– Jag vet inte om mytbilden är så stark rent vetenskapligt, utan det är snarare allmänheten som har den uppfattningen. Det är synd. Jag tycker att det är ett sätt att förminska hennes feministiska gärning, säger Eva Zetterman.
Samma år som aborten i Detroit målar Frida Kahlo fyra tavlor med snarlik tematik. Bland motiven finns spermier, ägg, embryon och Fridas gravida kropp. Motiven har använts, bland annat av biografen Hayden Herrera, som »bevis« för Fridas missfall. Frida Kahlo målade ofta tavlor inspirerade av egna upplevelser. Samtidigt var hon en konstnär som inte avbildade verkligheten så som den var.
Hennes tavlor med reproduktiva motiv bör tolkas ur den tidens mexikanska kontext, menar Zetterman.
– Den socialistiska regeringen lade 1933 fram ett förslag om att införa obligatorisk sexualundervisning i Mexikos grundskolor. Skälet var att så många unga flickor blev gravida, eftersom de inte visste hur man blev med barn. Mängder av dem dog i illegala aborter.
Debatten om sexualundervisning i Mexiko var som mest intensiv när Frida målade sina tavlor med sexualupplysande motiv. Zetterman menar att Frida Kahlo använde sitt konstnärskap för att kommentera debatten.
– Nästan lite undercover plockar hon in sexualupplysning i sina tavlor. Det sker genom små detaljer, som man upptäcker först efter ett tag. Det är så skickligt.
* Kinin används i behandling mot malaria, men under stora delar av 1900-talet var en stor dos kinin en vanlig metod för att avsluta en oönskad graviditet.
Linnea Lundborg är författare. I januari kom hennes lättlästa bok Frida Kahlo — Ett liv ut på Vilja förlag.
