Samkönade adoptioner, utökad diskrimineringslag, stopp för tvångssterilisering av transpersoner. 00-talet har inneburit en rad progressiva sexualpolitiska reformer.
Men vilken blir nästa stora sexualpolitiska strid i Sverige? Surrogatmödraskap, tvåårsregeln, eller kanske ett tredje kön?
Tyskland har det, Sydafrika, Nepal, Indien och Australien likaså. I Argentina kan en person välja juridiskt kön själv, fast bara mellan kvinna och man. Göteborgs Stad har infört kategorierna man/kvinna/annat i sina medarbetarenkäter. I mars i år genomförde Rädda barnen en kampanj där de satte hen-skyltar på toaletter runtom i landet.
Ett fall som juristen Kerstin Burman berättar om visar hur införlivade de könskodade siffrorna som finns i våra personnummer är i de byråkratiska kvarnarna.
»Vilken blir nästa stora sexualpolitiska strid i Sverige? Surrogatmödraskap, tvåårsregeln, eller kanske ett tredje kön?«
En transkille skulle föda barn i Stockholm nyligen. I samband med förlossningen fick han inte de sedan tidigare överenskomna smärtstillande medicinerna eftersom det behövde registreras i datorn, och det gick inte att göra med hans manliga personnummer. Ingen kan tycka att det är en rimlig situation.
Det finns hyfsade argument mot att införa en tredje könskategori; till exempel, behöver vi de juridiska könen överhuvudtaget? Där går det i sin tur att invända att ett totalt slopande av de formella kategorierna kvinna/man skulle osynliggöra strukturella makt- och resursskillnader mellan könen. Men om det går att föra statistik om mäns våld mot kvinnor eller ojämställda löner med två juridiska kön, så går det ju även med tre, det kan även tillföra ny intressant information. Sämre är argumentet att »det blir alldeles för dyrt« – ett verkligt exempel från skattemyndigheten. Eh… bra tänkt!
Skämt åsido. Fakta är att unga transpersoner mår sämst av alla hbt- och heteropersoner. Starka normer och låsta könskategorier gör att det blir ett stigma att ens ha lilltån utanför boxen. I grunden handlar en uppluckring av tvåkönsmodellen om varje individs rätt att själv definiera sin kropp och sin identitet, och inte pressas in i en kategori som förtrycker dig som person.
Huruvida det »tredje könet« blir nästa stora sexualpolitiska strid vet vi inte. Men att frågan förtjänar att tas på största allvar kan ingen vettig människa förneka.
Carolina Hemlin och Kristina Lindquist
Ottars chefredaktörer
Teckna en årsprenumeration och få en fin bokpremie!
Trevlig läsning!
