Mot en försvagad samtyckeslag?

Efter en höst av berättelser om övergrepp, trakasserier och sexism ställde sig statsminister Stefan Löfven en vecka före julafton 2017 bakom mikrofonen i Köping och berättade för folket att regeringens löfte om en samtyckeslag nu blir verklighet.

»Är det inte frivilligt så är det olagligt«, löd budskapet. Till Aftonbladet säger statsministern att »det kommer att bli fler fällande domar«. Dessutom menar Stefan Löfven att lagen skickar en signal om samhällets syn på sexualbrott – den så kallade normerande effekten som ofta förekommit som argument för samtyckeslagen. Regeringen motiverar sitt förslag med att sexualbrotten ökar och att det främst är yngre kvinnor som utsätts.

»Det gör en enorm skillnad med en lagstiftning som lägger ansvaret på förövaren.« _{Olga Persson}

Frågan om en samtyckeslag har debatterats i åratal och många i den feministiska rörelsen betraktade förslaget som en seger. »Det gör en enorm skillnad med en lagstiftning som lägger ansvaret på förövaren«, kommenterade till exempel Unizons generalsekreterare Olga Persson.

Men hur pass kraftfullt är egentligen det lagförslag som ligger på bordet? En sak som försvunnit i regeringens förslag till ny sexualbrottslagstiftning är skrivningarna om att frivillighet ska kommuniceras för att samtycke ska kunna säkerställas. Det föreslogs ursprungligen av sexualbrottskommittén i utredningen från oktober 2016.

»Genom att avkräva kommunicerad frivillighet skyddas personer som träder in i passivitet vid ett övergrepp, så kallad »frozen fright«. Utan det blir skyddet inte lika heltäckande.« _{Sara Bäckström}

– Genom att avkräva kommunicerad frivillighet skyddas personer som träder in i passivitet vid ett övergrepp, så kallad »frozen fright«. Utan det blir skyddet inte lika heltäckande. Det kan öka risken för att gärningsmannen säger att hen trodde att personer gav ett tyst samtycke, säger Sara Bäckström, förbundsjurist på RFSU.

Även organisationen Fatta som startades 2013 för att driva frågan om en samtyckeslagstiftning trycker på att »kommunicerad« frivillighet bör finnas med i lagstiftningen. Annars blir lagen mindre tydlig, menar de.

Flera av de organisationer som jobbar för kvinnors rättigheter och är för en samtyckeslagstiftning gav remissyttranden på sexualbrottsutredningen som regeringens förslag bygger på. Men alla har inte kommenterat regeringens faktiska förslag.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har inga synpunkter. Sveriges Kvinnolobby är positiv till regeringens formuleringar. Unizon hade istället för »grov oaktsamhet« velat se rubriceringen »oaktsamhet«. Samma invändning gör Fatta. Unizon understryker också att de inte tycker att det är tillräckligt om lagstiftningen ger en normativ effekt, utan att den måste leda till att fler misstänkta åtalas och ställs inför rätta. För att nå dit krävs att rättsväsendet utbildas i frågor om sexuellt våld.

På akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm är man nöjd med regeringens förslag. Men Lotti Hellström, överläkare, tror inte att samtyckeslagstiftningen kommer att leda till fler domar. Hon ser å andra sidan en möjlighet att de sexuella övergreppen minskar genom att lagen ökar allmänhetens medvetenhet om var gränsen går.

Återigen, argumentet om den normerande effekten som Stefan Löfven ville framhäva när lagförslaget lanserades.

»Problemet med att få sexualbrottsfall leder till fällande domar är inte lagstiftningen utan att det saknas bevis.« _{Anne Ramberg}

Domstolsverket och flera av landets domstolar bedömer att den nya sexualbrottslagstiftningen inte skulle leda till att fler fälls för våldtäkt. Istället kommer samtyckeslagstiftningen göra brotten svåra att bevisa. Till skillnad från intresseorganisationerna och mottagningen för våldtagna på Södersjukhuset anser inte domstolarna att en eventuell normerande effekt kan motivera att den nya sexualbrottslagstiftningen införs.

Långt innan regeringen skred till verket och lade fram sitt förslag kritiserade även Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg utredningens förslag. Problemet med att få sexualbrottsfall leder till fällande domar är inte lagstiftningen utan att det saknas bevis, sa hon till SVT. Och det kommer inte en samtyckeslag att kunna ändra på.

Justitieminister Morgan Johansson har avböjt att kommentera kritiken mot lagförslaget i Ottar men han säger till Sveriges Radios Ekot att regeringen vill gå fram med sitt förslag om att sexualbrottslagstiftningen ska bygga på frivillighet.

Departementet analyserar just nu den hårda kritiken från lagrådet och filar på den slutgiltiga propositionen som ska läggas fram till riksdagen under första kvartalet 2018. Den 1 juli 2018 ska lagen träda i kraft. Domstolsverket beräknar att den första domen kan falla i höst.

Helena Björk

FAKTA

Det som blivit känt som »samtyckeslagen« utgör en del av den nya sexualbrottslagstiftningen. Men ändringarna är flera. De här är de viktigaste delarna:

– Samtycke

Det som avgör om en gärning ska kunna straffas är om de som deltagit gjort det frivilligt eller inte. Således ska våld, hot eller utnyttjande av offrets utsatta situation inte krävas för att en gärningsman ska kunna dömas för våldtäkt. Utsattheten kan till exempel bero på berusning, medvetslöshet, sömn, kroppsskada eller allvarlig rädsla.

– Grov oaktsamhet

Den som genomför en handling som lagen klassar som våldtäkt eller sexuellt övergrepp och är så pass grovt ouppmärksam att hen inte märker om personen vill ha sex eller inte begår ett brott. Brotten ska benämnas oaktsam våldtäkt respektive oaktsamt sexuellt övergrepp.

– Straffsatser

Straffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från en miniminivå på fyra år till en miniminivå på fem år.

– Grovt brott

Vid bedömningen av om ett våldtäktsbrott är grovt ska man väga in om gärningsmannen varit särskilt rå eller hänsynslös med hänsyn till om offret har låg ålder.

– Rätten till målsägandebiträde

När ett sexualbrott anmäls och polisen inleder (eller återupptar) en förundersökning ska det omedelbart göras en anmälan om att målsäganden – offret – får hjälp av ett juridiskt ombud.

Att genomföra samlag eller annan jämförlig sexuell handling med någon som inte deltar frivilligt, alltså att det är en följd av misshandel, annat våld eller hot eller att gärningsmannen utnyttjar att personen befinner sig i en särskilt utsatt situation som till exempel sömn, allvarlig rädsla, berusning, sjukdom.

Källa: Regeringens lagrådsremiss

Läs mer

Samtyckeslag kan bli verklighet

Sexualpolitik från höger till vänster