Mexico törstar efter sexuell frigörelse
Ottar följer med svenska regissören Marit Östberg på feministisk porrfilmsfestival i Mexico City, där publiken törstar efter frigörelse.
Innan vi åker till Mexico ser jag bilder av tiotusentals demonstranter på Mexico Citys gator. De protesterar mot korruptionen inför presidentvalet i juli i år och det är den största studentrevolten sedan -68. Då stoppades protesterna genom en massaker, nu försvinner den reformtörstiga studentrörelsen ur medias periferi efter att den korrupte presidenten Enrique Peña Nieto, tillhörande samma parti som sköt ihjäl studenterna för fyrtio år sedan, väl blivit vald.
Några månader senare stiger jag av planet i ett regnigt Mexico City för att medverka i festivalen Cine y Sexo, La Mirada Femenina (Film och sex, den kvinnliga blicken) som hölls i augusti 2012. Mexicos första feministiska porrfilmfestival, genomförd av Marianna Palerm med hjälp av andra eldsjälar, filmkännare och aktivister som menar att det mexikanska samhället är i behov av ett öppet samtal om sex. Paneldebatter och seminarier om sex blandat med filmer av kvinnliga porrfilmskapare från Europa, USA och Australien.
»Jag ville göra den här festivalen för den fruktansvärt våldsamma situationen vi lever i här. Porr kan få oss förstå olika sexualiteter och göra oss mindre rädda.« Marianna Palerm
Jag är inbjuden för att visa mina filmer Share och Sisterhood och att tillsammans med filmforskaren Ingrid Ryberg presentera det svenska feministiska porrfilmsprojektet Dirty Diaries. Under en vecka mötte vi fullsatta salar och en publik med hjärnor, hjärtan och kroppar öppna för förändring. Den feministiska porren fick nytt liv i Mexico City.
– Porr speglar samhället, dess maktstrukturer och rädslor, fantasier och demoner. I Mexiko är porrindustrin nästan död, porr produceras illegalt och under skumma omständigheter. Det säger något om vårt samhälle, säger Marianna Palerm.
Med stöd från universitet, filminstitut i Mexiko och ambassader (bland annat den svenska) kunde hon precis ro festivalprojektet i land.
– Jag ville göra den här festivalen för den fruktansvärt våldsamma situationen vi lever i här. Porr kan få oss förstå olika sexualiteter och göra oss mindre rädda. Kvinnor har ingen möjlighet att prata om sin sexualitet. Vi måste börja samtalet, skapa den frihet som är så fundamental.
Jag hänger med festivalens unga volontärer på El centro Cultural Universitario Tlatelolco i Mexico City. 1968 var det universitetet där studenterna massakrerades. Nu har platsen intagits av kvinnors kåta kroppar. Volontärerna är filmstudenter, några av dem har varit aktiva i årets stora studentrörelse. När vi pratar hör vi stön inifrån biografen. Tristan Taormino visar sin film Expert guide to female orgasms.
»En volontär berättar hur den positiva atmosfären hjälper att bryta de skamfyllda barriärer som hennes katolska mamma hjälpt henne att bygga upp i hjärnan.«
En volontär berättar hur den positiva atmosfären hjälper att bryta de skamfyllda barriärer som hennes katolska mamma hjälpt henne att bygga upp i hjärnan. Kvinna efter kvinna, ung och gammal, även män, kommer fram efter filmvisningarna. De berättar hur mycket det betyder för dem att se kvinnor njuta av sex för sin egen skull. Deras övertygelse sprider sig till mig, stannar kvar.
Vissa av kommentarerna gräver djupare. Som mannen som reagerade på min film Authority, i vilken en polis kommer på en kvinna som målar graffitti på en vägg. Maktstrukturer vänds upp och ner och sexscener som refererar till bdsm-praktik iscensätts. Polisen knullas bland annat med en batong. Mannen berättar för mig om den mexikanska polisens övergrepp, om händelsen Atenco 2006, där polisstyrkor skickades ut och torterade kvinnor, våldtog dem med bland annat med batonger. Han visste inte hur han skulle relatera till min film, som leker med uttryck från den verkligheten, om han tycker om den leken eller inte.
Västerländska bdsm-uttryck får en annan betydelse i ett land där polisen har de mest skinande kängorna som någonsin skådats och skoputsare väntar i varje hörn. Men i Mexico växer nu en generation som törstar efter att slå sig fria. De har redan börjat.
Marit Östberg är frilansskribent och filmare
