Mödomshinnan är en myt
Trots att jag är feminist och sjuksköterska så har jag inte koll på kvinnans kropp. Radioprogrammet Gender chockade mig när de berättar att mödomshinnan är en myt. Finns inte mödomshinnan? Jag minns skildringar av blödande penetrerade kvinnor och gynekologer som i lönndom återställer mödomshinnor för att rädda kvinnors ”heder”. Det är bara att erkänna, jag är lurad.
Nu har barnmorskorna Monica Christiansson och Carola Eriksson lärt mig att alla kvinnor har ett ”hål” som är tänjbart. Det centrala i deras forskning är den individuella skillnaden av dessa veck. Om det gör ont eller blöder vid det första samlaget beror på om kvinnan har lust eller ej.
Jag söker på internet i ämnet. Enligt FASS existerar mödomshinnan som en hinna som kan orsaka smärta. RFSU vet bättre och anger att den är ett veck kring slidan. Men ordvalet ger intryck av något som kan forceras och är i vägen.
Om mödomshinnan inte finns, hur kan då rättsintyg utfärdas om ”intakta mödomshinnor”? Och hur kan gynekologer erbjuda mödomshinnan tillbaka för 3 500 kronor? Jag tänker på vad myten har kostat kvinnor i blod, svett och tårar.
Det pratas om snoppar och Viagra. Nu är det dags att prata kvinnoorgan och avfärda myten om mödomshinnor. Jag lovar att dra mitt strå till stacken. Dessutom lovar jag att aldrig mer uttrycka tveksamhet kring 70- talets gruppspeglande av kvinnors kön.
Elina Linna, riksdagsledamot (v) i socialutskottet
